Riskbruk och riskbeteende - Filipstad

7-8 MAJ 2009
Riskbruk och riskbeteende
Inom ramen för Nya Perspektiv har ”riskbruk och riskbeteende” lyfts fram
som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland.
Analysen har delats i fyra underavdelningar, övervikt bland barn och unga,
HIV/STI 1 förebyggande arbete, tobak och alkohol. Gemensamt för de fyra
områdena är att riskbruket och/eller riskbeteendet kan övergå i ogynnsamt
beteende/missbruk. Tidig upptäckt gör att ogynnsamt beteende/missbruk
lättare förhindras. Gemensamt är också att förebyggande åtgärder och prevention
är de mest verksamma åtgärderna.
Gemensamma mål i kommunerna och landstinget
Förebygga övervikt och fetma samt främja hälsa hos barn och unga i
Värmland genom goda matvanor och ökad fysisk aktivitet
Andelen överviktiga barn (vid 5,5-årskontrollen) ska minska med 5
procent före 2011.
Begränsa spridningen av HIV och STI samt begränsa konsekvenserna av
dessa infektioner.
Konstaterade fall av klamydia i åldrarna 15 – 29 år, oavsett kön, ska
understiga 2 fall per 1 000 invånare år 2011
Minska andelen som röker i den värmländska befolkningen
Halvering till år 2014 av andelen ungdomar i gymnasiets första
årskurs som röker eller snusar
Fortsatt minskning av riskbruk av alkohol i alla åldersgrupper
Halvera andelen ungdomar med riskbruk av alkohol till
2018
I mötet med vuxna ökad användning av Motiverande samtal (MI) 2 och
Audit, ett instrument för att bedöma alkoholkonsumtion i syfte att
hjälpa patienter att minska alkoholrelaterade hälsoproblem
och risker.
Måluppfyllelsen ska rapporteras till ”Nya Perspektiv” årligen.
Utvecklingsarbetet ska ske inom befintliga ekonomiska ramar.
1 Sexuellt överförbara infektioner (sexually transmitted infection)
2 MI kommer av det amerikanska ”Motivational Interviewing”

Bakgrund
Övervikt bland barn och unga
Övervikt och fetma är ett ökande folkhälsoproblem i stora delar av världen.
Världshälsoorganisationen (WHO) ser fetma som världens idag snabbast
växande epidemi. Allra snabbast har ökningen varit bland barn och ungdomar.
Flertalet studier i Sverige visar att 15-20 procent är överviktiga och 3-5
procent är feta. Övervikt är vanligare på landsbygden och bland socioekonomiskt
eftersatta grupper. Barn till föräldrar med kort utbildning har sämre
matvanor än andra grupper.
HIV/STI förebyggande arbete
I Sverige ökar antalet hiv-positiva, men den inhemska spridningen av hivinfektioner
är relativt liten. Globalt är hiv/aids ett stort problem. Antal hiv
fall i Värmland är lågt. Totalt lever ca 70 hiv-smittade personer i Värmland.
Klamydia har ett epidemiskt förlopp bland unga i Sverige. I Värmland finns
en oroväckande hög förekomst av klamydia. De flesta smittade är i åldrarna
15-24 år (smittskydd Värmland 2008). Ökningen av klamydia bland ungdomar
ses som särskilt allvarlig, eftersom det i den gruppen får stora individuella
och epidemiologiska konsekvenser. Det finns därför ett stort behov av
att förstärka och samordna de förebyggande insatserna. Det riskbeteende
som gör att klamydia sprids är samma riskbeteende som gör att HIV smittan
sprids. Se diagram- och tabellbilaga.
Tobak
Rökning är den största enskilda påverkningsbara orsaken till sjukdom och
förtida död i Sverige. Rökning orsakar de flesta fall av lungcancer och ger en
betydande riskökning för flera andra cancersjukdomar, hjärtinfarkt och kronisk
obstruktiv lungsjukdom (KOL) 3 . Att sluta röka minskar risken för hjärtkärlsjukdomar
redan efter ett dygn, även risken för lungcancer minskar, men
betydligt långsammare. Svenskt snus är inte ofarligt men snusets inverkan på
hälsan är ofullständigt känd 4 .
Alkohol
Riskbruk är ett bruk av alkohol som är eller kan bli skadligt, men där beroende
inte föreligger. I jämförelser mellan 2004 och 2008 konstateras i ”Liv
och hälsa” – undersökningarna att riskbrukare minskat från 8 till 7 procent i
åldersgruppen 18 – 79 år (enligt audit). Andel som druckit sig berusade
minst 1gång/månad under de senaste 12 mån, 18-79 år, har även det minskat,
från 23 procent år 2004 till 19 procent år 2008. Det finns rikssiffror, men de
är inte jämförbara med Värmlandundersökningen.
Alkoholbruket har ökat med 30 procent under perioden 1996 – 2003 och ligger
bakom mycket våld, många olyckor – inte minst i trafiken – och många
inläggningar på akuten. Alkoholmissbruk hänger ihop med tillgänglighet och
attityder. Numera finns alkohol i många sammanhang.
3 Statens folkhälsoinstitut, 2004, Tobak och avvänjning
4 Folkhälsorapport 2009
2

Gemensamt utvecklingsarbete för kommunerna
och landstinget
Övervikt bland barn och unga
Barn med övervikt växer ofta upp till överviktiga ungdomar och vuxna. Cirka
80 procent av de barn som var överviktiga i 6-7 årsåldern är fortfarande
överviktiga i sena tonår. Barnfetma är svår att behandla och därför är det
angeläget att satsa på förebyggande åtgärder. Förutom ett lidande för individen
så kostar övervikt och fetma miljarder för samhället enligt Institutet för
hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE). Det är inte bara kostnader för högt
blodtryck, diabetes typ II, stroke och hjärtinfarkt som utgör samhällets kostnader.
Utöver det finns stora kostnader för sjukfrånvaro, förtidspension och
produktionsbortfall. Flertalet studier visar att prevention är den enda realistiska
lösningen för att vända den negativa utvecklingen av övervikt och fetma
hos barn och unga.
Utbredning av övervikt i Värmland
Vuxna 5
Män: 62 procent överviktiga, 16 procent av dessa är feta dvs har ett
BMI över 30.
Kvinnor: 47 procent överviktiga, 15 procent är feta dvs har ett BMI
över 30
Barn 5,5 år vid BVC-kontroll 6
Pojkar ca 17 procent överviktiga, 5,5 procent av dessa är feta
Flickor ca 23 procent överviktiga, 7 procent av dessa är feta
Pågående insatser för att förebygga övervikt
Det pågår ett arbete med att utveckla en handlingsplan för att stoppa utvecklingen
av övervikt och fetma bland barn och ungdomar. Arbetet sker i nära
samarbete mellan länets kommuner, Landstinget, Värmlands idrottsförbund
och Friskvården i Värmland. Handlingsplanen utgår från antagandet om att
det krävs en bred mobilisering i samverkan mellan många viktiga sektorer
och verksamheter. Med kraftfulla gemensamma insatser som har uppbackning
och mandat från länets beslutsfattare kan vi främja bra matvanor och
fysisk aktivitet bland barn och unga och deras familjer. Handlingsplanen beräknas
vara färdig hösten 2009.
Övergripande mål
Förebygga övervikt och fetma samt främja hälsa hos barn och unga i
Värmland genom goda matvanor och ökad fysisk aktivitet
Handlingsplanen är uppdelad i ett antal delområden som har ett antal delmål.
Målen nedan ska ses som exempel på delmål.
5 Källa: Liv och hälsa 2008
6 Källa: Barnhälsovårdsenhetens årsredovisning 2007
3

Goda matvanor
länets kommuner skall ha en antagen kostpolicy som grundar sig på
Livsmedelsverkets råd om bra mat för barnomsorg, skola, fritidshem
och övriga kommunal fritidsverksamhet.
Ökad rörelse och fysisk aktivitet
Alla elever skall erbjudas minst 30 minuter planerad/schemalagd
daglig fysisk aktivitet i barnomsorg och skola.
Alla elever skall delta i ämnet idrott och hälsa.
Samverkan kring prevention och behandling
Värmland skall ha ett multidiciplinärt behandlingsteam som en länsresurs
före utgången av år 2010 för barn med svårbehandlad fetma.
Kunskap och kommunikation
Kartlägga BMI för barn i Värmland. BMI skall följas i en baslinje
med start 2009.
HIV/STI förebyggande arbete
I Sverige ökar antalet hiv-positiva, men den inhemska spridningen av hivinfektioner
är relativt liten. Antal HIV-fall i Värmland är lågt. Totalt lever ca
70 hiv-smittade personer i Värmland. Klamydia har ett epidemiskt förlopp
bland unga i Sverige. I Värmland finns en oroväckande hög förekomst av
klamydia. Antalet fall i länet har under åren 1997 – 2005 fördubblats och
under år 2007 ses en 60 procentig ökning, jämfört med år 2006. Denna ökning
kan till en del förklaras av den muterade stam av klamydia som tidigare
analysmetoden inte hittade, nu identifierades. 2008 minskar också antalet
klamydiafall med ca 20 %, vilket bl. a. är en följd av detta. De flesta smittade
är i åldrarna 15-24 år (smittskydd Värmland 2008). Se diagram- och tabellbilaga.
Nationella mål
I propositionen ”Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma
sjukdomar”(Prop 2005/06:60) presenteras en samlad strategi för samhällets
insatser för att förebygga spridning och minska konsekvenserna av hivinfektion
och andra sexuellt och blodburna sjukdomar. Utifrån strategin har
Socialstyrelsen fått ansvaret för att utveckla, samordna, planera och följa upp
det förebyggande arbetet som sker nationellt mot hiv/aids, andra sexuellt
överförda infektioner (STI) och vissa andra smittsamma sjukdomar.
De nationella målen för det förebyggande arbetet är att:
Begränsa spridningen av hiv och STI
Begränsa konsekvenserna av dessa infektioner för samhället och för
enskilda individer
En nationell klamydiahandlingsplan kommer till sommaren. Där finns mål
som ska vara infriade 2013. Denna handlingsplan har varit vägledande för
det värmländska arbetet.
4

Pågående insatser för att förebygga HIV/STI
En genomförandeplan har tagits fram i brett samarbete mellan länets kommuner,
frivilligorganisationer och landstinget som utgår från nationella mål
inom området. Det HIV- och STI- förebyggande arbetet bör kopplas ihop
med andra hälsofrämjande- och förebyggande insatser där så är möjligt. Ett
exempel är det drogförebyggande arbetet där flera beröringspunkter finns.
Mål framtagna i genomförandeplanen
1. Utvecklat samarbete för STI prevention
2. Ökad förståelse och kunskap hos elever för en trygg och säker sexualitet
3. Ökad kondomanvändning
4. Minskat droganvändande och förbättrad tillgänglighet till rådgivning
och provtagning
5. Förbättrad kvalitet på STI prevention och vård inom hälso- och sjukvården.
Prioriterade aktiviteter 2009
Under 2009 har sex- och samlevnadsundervisningen med skolan som arena
särskilt fokus i Värmland. Ett mål är att gemensamt ta fram en basutbildning
som ska erbjudas personal som svarar för sex- och samlevnadsundervisning i
skolan. Utbildningen ska vara regelbundet återkommande och kopplas till
metodhandböcker i sexualitet och samlevnad. (Mål 2)
Värmland tillsammans med Dalarna, Västmanland, Gävleborg och Uppsala
har påtalat ett behov av att se över Ungdomsmottagningarnas uppdrag i samband
med att ett kunskapsunderlag och en vägledning för riktade insatser till
ungdomar och unga vuxna kommer innan sommaren. Detta arbete inbegriper
såväl kommuner som landstinget och är prioriterat under 2009. (Mål 4 och 5)
Tobak
I Värmland röker cirka 33 000 personer varje dag, detta trots att rökningen
har minskat under flera decennier. År 2008 var andelen rökare i Värmland på
samma nivå som riksgenomsnittet 7 , 14 procent kvinnor och 10 procent män
(1, 2). Allt färre kvinnor röker i samband med graviditet, men fortfarande
röker sju procent av de blivande värmländska mammorna (3). Även bland
ungdomar ses sedan 1990-talet en tendens till minskad rökning. År 2008 röker
12 procent av de värmländska flickorna i årskurs 9 och sju procent av
pojkarna, jämfört med 19 procent flickor och 11 procent pojkar år 1991 (4).
Det finns en tydlig social och kulturell skiktning i rökvanorna (1). I Värmland
snusar 21 procent män och tre procent kvinnor (1). Se diagram- och
tabellbilaga.
Rökning började minska bland män i alla åldersgrupper för cirka 30 år sedan,
som en följd har dödligheten i lungcancer bland män minskat sedan
1980-talet. Bland kvinnor ökar lungcancerdödligheten och andelen kvinnliga
rökare över 50 år visar inte någon minskande tendens. Se diagram- och tabellbilaga.
7 Liv och hälsa 2008 (1), Nationella folkhälsoenkäten 2008 (2), Verksamhetsberättelse år 2007, Barnhäl
sovårdsenheten i Värmland (3) och Hagquist, Ung i Värmland 1988-2008 (4)
5

Nationella mål
Regeringen har beslutat om fyra delmål för att minska tobaksbruket under en
tioårsperiod fram till 2014.
1. En tobaksfri livsstart
2. en halvering av antalet ungdomar under 18 år som börjar röka eller
snusa
3. en halvering av andelen rökare bland de grupper som röker mest
4. ingen ska ofrivilligt utsättas för rök i sin omgivning.
Landstinget i Värmland har antagit tydliga mål för att minska tobaksbruket
inom dess verksamheter och länets kommuner har kommit olika långt, några
har inför rökförbud i kommunala lokaler, i sitt arbete mot tobakens skadeverkningar.
Alkohol
Riskbruk är ett bruk av alkohol som är eller kan bli skadligt, men där beroende
inte föreligger. I jämförelser mellan 2004 och 2008 konstateras i ”Liv
och hälsa” – undersökningarna att riskbrukare minskat från 8 till 7 procent i
åldersgruppen 18 – 79 år (enligt audit). Andel som druckit sig berusade
minst 1gång/månad under de senaste 12 mån, 18-79 år, har även det minskat,
från 23 procent år 2004 till 19 procent år 2008. Det finns rikssiffror, men de
är inte jämförbara med Värmlandundersökningen
Ur medicinsk synpunkt 8 bör män inte dricka mer än 2 standardglas och kvinnor
inte mer än 1–1½ standardglas per dag. Ett standardglas motsvarar 33 cl
starköl. Den skadliga mängden kan vara betydligt lägre i vissa situationer.
För ungdom är risken betydligt större, liksom för hjärtsjuka, leversjuka, depressionsbenägna,
psykossjuka, viss ärftlighet etc. Det går inte att fastställa
en helt riskfri nivå. Enstaka höga intag av alkohol kan leda till konsekvenser
i form av olyckor, misshandel, oönskat och/eller oskyddat sex.
I en studie 9 i DUST-länen konstateras att alkoholkonsumtionen har ökat
kraftigt i Sverige sedan mitten av 1990-talet. I industriländerna rankas alkohol
som den tredje största riskfaktorn bakom ohälsa, som inte bara drabbar
den som dricker själv utan även dennes omgivning. Levercirros, bukspottkörtelinflammation
och vissa cancerformer är exempel på sjukdomar efter
långvarig alkoholkonsumtion. Alkoholförgiftning och skador på grund av
olycksfall och våld hör däremot ihop med berusningsdrickande.
Alkoholkonsumtionen är tydligt åldersrelaterad, yngre dricker mer än äldre.
Nästan fyra av tio män och tre av tio kvinnor i åldersgruppen 18-24 år berusar
sig minst två gånger per månad. Andelen minskar sedan successivt med
stigande ålder. Se diagram- och tabellbilagan.
Det är den ena sidan av saken…
Den andra sidan är de systematiska satsningar som redan görs från Statens,
Landstingets och kommunernas sida för att förebygga och behandla riskbruk,
missbruk och beroende. Allt sker i samverkan!
Det alkohol- och drogpolitiska länsdokumentet för Värmland
2005–2010 som under 2004 antogs av Region Värmland, Länsstyrelsen
i Värmland och Landstinget i Värmland. Dokumentet manife-
8 Sven Andreasson (2004) Alkohol och hälsa. Statens Folkhälsoinstitut; 2005:11
9 Liv & hälsa 2008
6

sterar den politiska viljeinriktningen på regional nivå. Drogfritt
Värmland är en del i den regionala satsningen som Länssamverkansgruppen
för alkolhol och drogfrågor ansvarar för. I kommunerna
finns samordningsfunktioner med ansvar för alkohol-och drogförebyggande
insatser.
Nationella riktlinjer implementeras i Landstingets och kommunernas
verksamheter med ekonomiskt stöd från staten till projekten ”Ett
kontrakt för livet” och ”Kunskap till praktik”.
Riskbruksprojektet inom Landstinget. Det har en nationell förankring
via Folkhälsoinstitutet och en regional koppling till arbetet
som pågår inom Drogfritt Värmland.
Skolan förebygger. Ett projekt initierat av Folkhälsoinstitutet. Bedrivs
i några av länets kommuner och syftet är att genom evidensbaserade
primärpreventiva metoder påverka elevers drogvanor.
13 kommuner deltar i ”småkommunsatsningen” och där finns genomförandeplaner
antagna av kommunledningarna som beskriver
hur man bergränsar tillgången på alkohol i kommunerna.
Att de systematiska och samverkande åtgärderna driver utvecklingen i rätt
riktning vittnar följande statistik:
I den återkommande drogvaneundersökningen bland länets niondeklassare
konstaterar Hagquist C 10 (2009) att alkoholkonsumtionen i
målgruppen sjunkit under perioden 2002 – 2008. Det är främst pojkarna
som står för förändringen. Se diagram- och tabellbilaga.
Gemensamma metoder för upptäkt av riskbruk och
riskbeteende
Perspektivet är personer som befinner sig i riskzonen för att övergå från
riskbruk/riskbeteende till missbruk/ogynnsamt beteende. Det finns evidensbaserade
metoder som är lämpliga för intervention i dessa sammanhang. MI
(Motiverande Intevju) och AUDIT 11 (screening-instrument för att bedöma
risken för missbruk) är två sådana metoder som redan nu används av socialtjänsten
och sjukvården i Värmland.
Att tidigt ge den enskilde instrument för att ta sig ur riskzonen är angeläget.
Forskningen visar att medvetandegörandet är viktigt. Av tio personer som
efter screening har erbjudits kort alkoholintervention (råd och motivation till
minskade alkoholvanor) upphör en person helt eller minskar till riskfri nivå.
(SBU-rapporten aug 2001).
Mål: Användningen av Motiverande samtal (MI) och Audit vid klientmötet
ska omfatta socialtjänsten, öppenvårdspsykiatrin, sjukhus, vård
centraler och ungdomsmottagningar ska successivt öka.
Mått: Varje verksamhet ska föra statistik över hur många som har/får utbildning
i MI och Audit
Patienter/klienter ska i uppföljningsstudier tillfrågas om de har fått
frågor om sina levnadsvanor
10 Hagquist C 2009, Resultat från Ung i Värmland 1988 - 2008
11 the Alcohol Use Disorders Identification Test
7

600
500
400
300
200
100
0
Diagram- och tabellbilaga
Antal klamydiafall/100 000 invånare
Klamydia Värmland 2008 Ålders-/Könsfördelning
8
Värmland
Sverige
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
Värmland 179 182 186 209 260 259 231 346 405 345 535
Sverige 157 172 189 217 250 277 299 359 367 360 514
Antal kliniskt anmälda fall
300
250
200
150
100
50
0
40
Män 3 94 157 130 47 23
Kvinnor 7 251 266 117 48 16
Ålder

Procent
25
20
15
10
5
0
Tobak
21
Andel dagligrökare i Värmlands län fördelat på kön och ålder,
år 2000 och 2008
12
24
Andel dagligrökare i Värmlands län fördelat på kön och ålder, år 2000 och
2008. Källa: Liv och hälsa år 2000 och 2008.
Alkohol
15
22
21
9 9
8 8
18-34 år 35-49 år 50-64 år 65-79 år 18-34 år 35-49 år 50-64 år 65-79 år
Kvinnor Män
Högst alkoholkonsumtion bland unga vuxna (En studie inom DUST län)
Källa: Liv & hälsa 2008 (sidan 12)
9
17
10
18
15
12
9
År 2000
År 2008

Tabell 14. Andelen pojkar och flickor som i 2002, 2005 och 2008 års undersökningar svarat attde
dricker alkohol motsvarande minst en halvflaska sprit (2005: halv halvflaska) eller en helflaska vin
eller fyra burkar starköl eller sex burkar öl klass II (”folköl”) vid samma tillfälle minst en gång
i månaden, fördelat efter kön och kommun(procent). Observera att 2005 och 2008 ingick
också "fyra stora flaskor stark cider/alkoläsk i exemplifieringen
Hagquist C 2009, Resultat från Ung i Värmland 1988 - 2008, Karlstads universitet
10