Radarutveckling inom armén - Försvarets Historiska Telesamlingar ...

Centralsikte m/48 F (E EF F ca 120 st.)
Modifierat centralsikte m/48 EF
Fjärrstyrning av 2 till 3 st. 40 mm lvakan m/48
eller 57 mm lvakan m/54
Användes till 1981
Centralinstrumentet m/48F
Modifierat centralinstrument m/48 E
Ballistik: 40 mm Vo 960 m/s
57 mm Vo 880 m/s
Centralinstrumentering 760 (101 st.)
En utveckling av Arenco där centralsikte och centralinstrument
sammanslogs till en enhet.
Konstruktör: Arenco
Tillverkare: Arenco
Vikt: 3600 kg
Användes 1944- ca1990
15. Strid mot luftmål
För att få en bild av komplexiteten av luftvärnet har jag valt att beskriva striden mot luftmål
under början av 60-talet.I bildbilaga 10 åskådliggörs hur man grupperade en luftvärnstropp
med centralsikte och centralinstrument m/48 EF .De olika komponenterna i troppen beskrivs
nedan. För att få med hela bilden börjar beskrivningen vid luftförsvarscentral (Lfc) och
fortsätter med spaningsradarn (Srr) Centralsikte (Cs) Centralinstrument (Ci)
Luftvärnsautomatkanon (Lvakan) som till slut gav träff i målet.
För att en från ett eldrör på marken med en projektil träffa ett flygplan krävs följande:
- Lägesbestämning av målet (flygplanet) , d.v.s. fastställa riktning och avstånd från eldröret
- Kurs och fart hos målet.
Därefter kan man beräkna framförhållningen. Eldröret måste peka på en punkt framför
eftersom flygplanet hinner en sträcka under tiden projektilen är på väg mot målet.
Framförhållningen påverkas av bl.a. följande faktorer:
- Ju högre fart hos målet , ju större framförhållning.
- Ju större avstånd eldrör- mål desto större framförhållning
- Vindens påverkan på projektilen
- Projektilhastigheten som i sin tur är beroende av bl.a. krut och kruttemperatur.
- Eftersom inmätningen av målets läge ofta görs från en annan plats än pjäsplatsen måste
hänsyn även tas till detta s.k. parallaxkorrektion.
För att klara ovanstående beräkningar uppkom behovet av centralinstrumentet. Men som
tidigare sagts börjar beskrivningen vid luftförsvarscentralen.