Rasism, kön och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut
Rasism, kön och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut
Rasism, kön och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
78 RASISM, KÖN OCH SEXUALITET<br />
fortsätter en annan kille, ”det finns ingen som vågar, inte någon i våran ålder. Men på<br />
xskolan kanske, du vet, den med bara svenskar”. På liknande sätt talade några andra<br />
killar om hur en accepterande inställning till homo<strong>sexualitet</strong> associerades med Sverige<br />
<strong>och</strong> svenskhet:<br />
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT<br />
M: Eftersom jag kommer från en kultur, jag är kurd, jag kommer<br />
från en kultur, där …<br />
T: … man har rätt att halshugga bögar…<br />
M: Alltså, homosexuella det är liksom, det är en skam, om en man<br />
får en son som sen blir homosexuell, <strong>och</strong> han berättar för sin pappa<br />
att ”jag är homosexuell”, då blir han utslängd. Det är inte som här<br />
i Sverige, här säger dom okej men …<br />
T: Här i Sverige får dom allting … adoptera barn också…<br />
(killar, fgi)<br />
Som ett komplement till genusforskningens alla studier om kvinnor <strong>och</strong> kvinnliga<br />
identiteter har en begynnande mansforskning vuxit fram (se Hern, 2001). Likt mycket av<br />
genusforskningen generellt, konstaterar (åtminstone den kritiska) maskulinitetsforskningen<br />
att manlighet bör betraktas som socialt konstruerad. Mansforskare har visat hur<br />
föreställningen om vad det innebär att vara man, eller att ”bli en riktig man”, är så<br />
skiftande under olika historiska epoker eller i olika sociala sammanhang att det knappast<br />
låter sig beskrivas i enkla ord. Istället talas det ofta om multipla maskuliniteter, om hur<br />
manligheten varierar <strong>och</strong> ger uttryck för både social position, yrke, etnicitet <strong>och</strong><br />
<strong>sexualitet</strong> samt hur, som Robert Connell (1999) understryker, manlighet inte är något i<br />
sig utan uppstår i människors handlande <strong>och</strong> interaktion.<br />
I kapitel 5 framgick att manlighet fick sin betydelse i relation till såväl kvinnlighet som<br />
till homo<strong>sexualitet</strong>. Detta tog sig uttryck i att den heteronormativa maskuliniteten<br />
mycket ofta handlade om att inte riskera att bli betraktad som feminin eller homosexuell,<br />
men även att feminiserade män uppfattades som homosexuella. I en analys av hur den<br />
moderna manligheten vuxit fram poängterar Claes Ekenstam att manlighet inte bara<br />
definieras i relation till kvinnlighet <strong>och</strong> föreställd femininitet utan även i relation till<br />
andra män. Han påpekar också att:<br />
konstruktionen av manlighet har format en bild som reflekterat<br />
samhällets idealiserade självuppfattning. Mottypen däremot har<br />
tillskrivits allt man velat ta avstånd från: fysisk <strong>och</strong> moralisk<br />
oordning, måttlöshet, brist på självkontroll, fulhet, smuts <strong>och</strong><br />
förstås, omanlighet. (Ekenstam, 2000: 21)<br />
Att kontrollera betydelsen av manlighet har genom historien visat sig spela en central<br />
roll i maktkampen mellan olika sociala grupper (Edley & Whetherell, 1996). Kampen<br />
om maskulinitet blir ett ”ideologiskt slagfält” där vissa maskuliniteter blir bestämmande,<br />
det vill säga förefaller självklara <strong>och</strong> normala. I relation till denna ”normala manlighet”<br />
framställs andra maskuliniteter som avvikande; de underordnas eller marginaliseras<br />
(Connell, 1999). Maskulinitetsforskaren Robert Connell (1999: 100, min kurs.) påpekar<br />
vikten av att hela tiden hålla ”blicken riktad mot genusrelationer mellan män”, annars<br />
riskerar analysen att förfalla till ”karaktärstypologi”. Manligheten är således intimt
Change language