Rasism, kön och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut

RASISM, KÖN OCH SEXUALITET 73
Många av tjejerna upplevde att det var dubbelmoral att killar ”fick göra vad de ville”,
medan de själva inte hade samma frihet:
K: En tjej kan ha haft trettio killar eller bara en, men bli stämplad
som en hora direkt. Men killen kan hoppa från säng till säng, då är
det ingen fara, då är det bara ”hello macho”!
(tjej, fgi)
De flesta av dem menade att de egentligen struntade i ryktet och att de stöttade tjejer
som satte sina egna gränser. Samtidigt erkände de att de ibland var delaktiga i att hålla
ryktesspridningen igång. En del hävdade till exempel att tjejer fick ”skylla sig själva”
om de hade sex med för många killar: ”Jag har inget emot att en tjej gör det, men hon
måste tänka på att hon får dåligt rykte”, säger en tjej i en gruppintervju. Lite senare
fortsätter de att prata om hur de också är med och sprider rykten om tjejer som de tycker
”går lite väl långt” eller ”ligger runt.” I en annan grupp diskuterar några tjejer om hur de
aldrig skulle kunna tänka sig att gifta sig med män som försökte bestämma över dem:
K: Jag skulle aldrig klara av att någon man skulle säga till mig att …
L: Precis…
K: …”sätt på dig sjalen” eller ”du får inte gå ut” eller nåt sånt där
alltså, då är det bara typ ”hej då”!
L: Inte ens mina föräldrar …
K: Ja, precis…
L: … säger till mig att göra vissa saker, och så ska en man [göra
det]! Nej, det är bara jag som bestämmer över mig själv. Jag ska
ha en man som kan respektera det…
K: Men sen är det en annan sak om hon går runt med värsta korta
toppen och så vidare, alltså det finns ju gränser… Men alltså de här
som inte ens får gå ut på en gata eller visa sina ben … vissa får inte
ens gå ut om de inte säger vart de ska, ”gå fram till affären och
tillbaka”. Om de går någon annanstans blir deras män arga!
(tjejer, fgi)
Dessa tjejer hade en klar uppfattning om att de inte skulle tillåta någon man att
bestämma över dem, samtidigt hävdade det att det fanns gränser. Gränserna för vad som
var en accepterad kvinnlighet definierades således även av tjejerna själva och det hände
också att tjejerna reagerade över varandras åsikter under själva fokusgruppintervjun. En
tjej som var tillsammans med en kille berättade inte om det förrän i den enskilda
intervjun. Hon litade nästan inte på någon av de andra som deltog i gruppintervjun: ”jag
har blivit sviken så många gånger”, sa hon. I en annan gruppintervju med några unga
kvinnor, där de flesta var syrianer, blev gränserna för vad som sågs som accepterat
beteende tydliga. En av dem började med att berätta om ett par som hon känner, som
båda är syrianer, som lever öppet ihop varpå tjejen bredvid henne markerar: ”så länge
det är seriöst, så...” Lite trevande försöker några av tjejerna fortsätta prata om hur det
skulle vara att ha pojkvänner. En i gruppen säger att hon blir avundsjuk på sina svenska
vänner. Hon berättar om hur de brukar prata om att de varit ute, att de blivit fulla och
träffat killar:
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT