Rasism, kön och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut
Rasism, kön och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut
Rasism, kön och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
62 RASISM, KÖN OCH SEXUALITET<br />
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT<br />
J: Så jag har inte, jag har verkligen inte ett dåligt självförtroende.<br />
Jag är nöjd med hur jag ser ut.<br />
(tjej, ei)<br />
Medan tjejerna skulle bry sig om sitt utseende <strong>och</strong> gärna passa in i vissa mallar var<br />
inställningen till killar som ansågs för måna om sitt utseende betydligt mer konfliktfylld:<br />
I: Nej, en kille ska inte stå där <strong>och</strong> liksom<br />
R: Nej, det är jobbigt<br />
I: Liksom är du feminin eller vad är det med dig?<br />
R: Nej, det jobbiga är …<br />
M: Det är en feminin grej att kolla sig i spegeln <strong>och</strong> att sminka sig…<br />
(tjejer, fgi)<br />
Att kvinnligheten är anpassad efter en ”manlig blick”, där kvinnokroppen objektiveras<br />
<strong>och</strong> görs tillgänglig för ett manligt heterosexuellt begär är väldokumenterat i feministiska<br />
studier. Feministiska analyser av populärkultur har exempelvis synliggjort hur<br />
kvinnoroller definieras främst i relation till män i sin omgivning: de är hustrur,<br />
flickvänner, systrar eller mödrar (van Zoonen, 1994). Att kvinnokroppen sexualiseras i<br />
populärkultur, reklam <strong>och</strong> annan media bekräftas också av flera studier. Det finns också<br />
tydliga tecken på att sexualiseringen tilltar. Medieforskaren Anja Hirdman (2001) har<br />
jämfört Veckorevyn <strong>och</strong> Fibaktuellts framställning av kvinnor <strong>och</strong> visat hur kvinnobilden<br />
i dagens tjejtidningar närmar sig 70-talets pornografi. Sociologiska studier har<br />
visat hur denna manliga blick ofta även avgör hur kvinnor ser på sig själva <strong>och</strong> på andra<br />
kvinnor. Janet Holland med fler (1998) använder metaforen ”The male in the head” när<br />
de tolkar unga tjejers berättelser om <strong>kön</strong>, kropp, <strong>sexualitet</strong> <strong>och</strong> kärlek (se vidare kapitel<br />
7). Det är värt att understryka, att även om populärkultur <strong>och</strong> s<strong>kön</strong>hetsideal är formade<br />
av rasifierade subtexter, med olika ideal för olika grupper, så tycks frågan om kvinnligt<br />
utseende inte gå många ungdomar förbi. Susan Bordo (2003) påpekar dessutom att<br />
samtidigt som icke-vita kvinnor haft andra, <strong>och</strong> ibland mindre förödande, ideal att leva<br />
upp till så kan man, åtminstone i västvärlden, se en tendens att till exempel ätstörningar<br />
ökar även bland olika minoriteter.<br />
På liknande sätt kan man se att de unga männen ofta levde upp till en tämligen vanligt<br />
förekommande (ung) heterosexuell manlighet, oavsett etnicitet. I gruppintervjuerna med<br />
killarna fanns ofta, men inte alltid, en stämning där det var svårt att föra ett allvarligt<br />
samtal. Samtalet bröts av grova skämt <strong>och</strong> tydliga gränsdragningar för vad som ansågs<br />
vara tillåtet <strong>och</strong> inte:<br />
K: Bögar, jag vill inte ens prata om dom…<br />
T: Bögar är, bögar … om det skulle finnas bögar här hos oss<br />
"ooooo"… (skratt)<br />
Luis: Det där är viktigt, finns det inga bögar här?<br />
T: Han skulle fan få en batong i arslet (skratt)…<br />
R: Dom kanske finns förstår du, dom kanske finns, men dom syns<br />
inte, man vet aldrig, dom här kubanerna som har kommit hit,<br />
skitskumma (skratt)…<br />
T: Araber också, skitskumma…<br />
R: Ja, det är sant…(skratt)
Change language