Rasism, kön och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut

RASISM, KÖN OCH SEXUALITET 53
fungera som en naturlig kraft krävs en föreställning om två motsatta kön som binds
samman av en (förutsatt) heterosexuell åtrå.
En viktig inspirationskälla för denna studie har varit de brittiska forskningsprojekten
”Women, Risk and AIDS project” och ”Men, Risk and AIDS project”. 25 I dessa förstår
och tolkar sociologerna Janet Holland och Caroline Ramazanoglu med fler (1998) unga
människors erfarenheter av sexuella relationer utifrån ett perspektiv som kritiskt
granskar den normativa heterosexualitetens reglerande funktion. Den normativa heterosexualiteten
status som normal och naturlig härrör, menar de, från sexualitetens
koppling till biologisk reproduktion och till intima fysiska och psykiska relationer, där
kvinnan fungerar som ett komplement till mannen. (Fysiskt genom slida/penis, psykiskt
genom kvinnans vårdande och omhändertagande roll). Den normativa heterosexualiteten
förutsätter därmed en viss slags relation mellan män och kvinnor: relationer mellan
kvinnor och män ses som av naturen motsatta, komplementära och hierarkiska.
Holland med fler förstår således heteronormativitet som en struktur som privilegierar en
heterosexuell manlighet framför en heterosexuell kvinnlighet och väver därmed samman
en feministisk förståelse av makt mellan kvinnor och män med en förståelse av normativ
heterosexualitet. De påpekar också att heteronormativitet inte bara handlar om relationen
mellan män och kvinnor, utan att den också finns mer eller mindre institutionaliserad
i de flesta sociala förhållanden. De identifierar fyra lager eller nivåer genom
vilka heterosexualiteten manifesterar och befäster sin ställning som både naturlig och
normal. Den första nivån är ett idéplan, där olika utsagor om heterosexualitetens natur
betraktas och förmedlas som sanningar (diskurser om sexualitet). Den andra nivån sker
genom interaktion och agerande. När människor ”skapar” sina sexuella relationer
förhandlar de med, accepterar eller utmanar heterosexuella normer och värderingar. Den
tredje är en strukturell nivå där lagar och institutioner officiellt sanktionerar heterosexuella
relationer. Den fjärde är nivån där heterosexualiteten förkroppsligas och upplevs.
Det handlar om människors upplevelser av njutning, åtrå, kärlek, lust och relationer; hur
de behandlar varandra och förstår varandras behov och önskningar (Holland m.fl., 1998:
24-5, se vidare kapitel 7).
”Jag kan inte säga att det är helt naturligt, men det är inte onaturligt
heller”
”Det finns i generna att killarna är otrogna”, sa en kille i en intervju med Luis. Den unge
mannens uttalande var säkert mer bildligt än bokstavligt menat, men illustrerar hur
manlighet och kvinnlighet föreställs ”sitta i kroppen” och hur gener, natur och biologi
genomsyrar föreställningar om kön och sexualitet.
Både då hetero- och homosexualitet diskuterades explicit i intervjuerna, och i alla andra
sammanhang där sexuella identiteter blev aktuella, genomsyrades ungdomarnas samtal
av heteronormativa gränser. Heterosexualiteten togs ofta för given bland ungdomarna,
och det var ibland svårt att få dem att reflektera kring hur de själva kommit att
identifiera sig som heterosexuella. Det var bara några få (av dessa endast en kille) som
talade om egna funderingar kring sin sexuella identitet. Den normativa heterosexuali-
25 Se Holland m.fl. (1998) för en sammanfattning.
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT