Rasism, kön och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut

RASISM, KÖN OCH SEXUALITET 49
normer och gränser, men dessa gränser är ingalunda så enkla att de entydigt kan
beskrivas som ett utslag av kulturarv eller etniskt ursprung. Medan en turkisk tjej vid ett
samtal talar om sin syster som nyss blivit bortlovad, har en annan turkisk tjej haft
stadiga relationer sedan 13 års ålder. Ytterligare någon säger att hon inte alls tänker gifta
sig, och känner sig inte heller tvingad av någon att göra det. Det mönster som går att
urskilja i ungdomarnas berättelser är således både komplext och fyllt av motsättningar,
luckor och variationer. Vem de väljer att leva med kan således förstås som en
förhandling som sker i det vardagliga livet, där såväl marginalisering och rasifierade
föreställningar är viktiga ingredienser. Likaså utmanade ungdomarnas berättelser och
samtal den ensidiga bilden av generationskonflikter och otillräckliga familjeförhållanden.
Ungdomarna ifrågasatte till exempel den ensidiga bild av deras familjer som ofta
presenteras. De påpekade att även om föräldrarnas åsikter spelar stor roll, så fungerar de
också ofta som ett skydd mot det omgivande samhället. En tjej berättade om hur hon
fick ett dåligt rykte och att det viktigaste för henne var att hennes föräldrar stöttade
henne och visade att de litade på henne. Det kan också vara viktigt i detta sammanhang
att påpeka, att föräldrar eller familjer som engagerar sig i vem ungdomarna kommer att
leva med kan tolkas som omsorg: det kan till exempel handla om en vilja att skydda sitt
barn från det omgivande diskriminerande samhället. Likaså kan den kollektiva
erfarenheten av det svenska samhällets rasistiska strukturer spela in när unga män säger
att de helst vill gifta sig och bilda familj med någon med samma bakgrund, det vill säga,
de vet att deras utsikter i en eventuell konflikt med en svensk kvinna inte är de bästa.
Det är också viktigt att framhålla hur föreställningen om ungdomar som offer för sina
”traditionstyngda patriarkala kulturer” och ”omoderna familjer” också säger något om
uppfattningen om svenska familjer. Dels framställs svenska familjer som om de skulle
vara fria från generationsrelaterade konflikter och svenska ungdomar som om de inte
skulle vara reglerade av normer för vem de väljer att leva med. Dels skapas en bild av
vad en ”lyckad” eller ”normal” familjebildning skulle bestå av. Denna bild utesluter inte
bara invandrare, utan även svenska och invandrade ensamstående mödrar och homosexuella.
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT