Rasism, kön och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut
Rasism, kön och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut
Rasism, kön och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
48 RASISM, KÖN OCH SEXUALITET<br />
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT<br />
S: Innerstadskillar, de är för svenska… ja, det är inte så att man<br />
är…, jag menar min mamma är svensk, det är bara att man kommer<br />
från helt olika världar…<br />
T: Jag har gillat många svenska killar så där, men svenska killar<br />
som umgås med invandrare…<br />
S: Ja, men det är ju inte samma sak…<br />
De fortsätter;<br />
T: Jag tycker att det känns konstigt ifall man gillade en kille med<br />
sådana här svenska traditioner, han har inga invandrarkompisar,<br />
han vet ingenting om det här!…<br />
R: Man har ju ingenting gemensamt…<br />
T: … för då tror han att jag ska vara som en svensk tjej[…]<br />
S: En svensk kille skulle inte kunna förstå heller om en<br />
invandrartjej sa att ”jag kan inte gå runt med dig så här på gatan”,<br />
för alla kommer börja snacka <strong>och</strong> så där…<br />
(tjejer, fgi)<br />
Det är enklare om man kommer från samma ställe, menade de, <strong>och</strong> syftade på<br />
förortsmiljön; ”alla förorter har ett centrum här <strong>och</strong> en massa ligister där, det är samma<br />
sak” sa någon <strong>och</strong> alla skrattade.<br />
Avslutningsvis är det också värt att påpeka att det fanns en tydlig skiljelinje mellan<br />
tjejernas <strong>och</strong> killarnas berättelser. Bland killarna var frågan om eventuella partners<br />
etniska tillhörighet främst en fråga när det handlade om äktenskap. Om de bara var<br />
tillsammans med någon spelade den etniska tillhörigheten oftast ingen roll. För tjejerna<br />
var det inte så mycket en fråga om med vem utan om de kunde vara tillsammans med<br />
någon. De talade istället om att de hade hemliga relationer eller hur de utvecklade olika<br />
strategier, som att ha pojkvänner på en annan plats för att undvika dåligt rykte. En annan<br />
<strong>kön</strong>sskillnad var hur man såg på själva äktenskapet i sig. Medan de flesta killarna sa att<br />
de nog kommer att gifta sig någon gång i framtiden, var tjejerna mer kluvna till själva<br />
äktenskapet. Detta bekräftas av andra, liknande studier. Sharpe <strong>och</strong> O’Donnell (2000:<br />
99) förklarar <strong>kön</strong>sskillnaden med att hänvisa till att män fortfarande tjänar mer på<br />
äktenskapet än kvinnor, eftersom kvinnor fortfarande utför större delen av hemarbetet.<br />
Män som lever i äktenskap har bättre hälsa än män som inte gör det, medan för kvinnor<br />
gäller det omvända, menar de. Eftersom kvinnor har fått större ekonomisk självständighet<br />
är de inte längre lika beroende av män <strong>och</strong> kan därför välja att inte gifta sig.<br />
Andra former av relationer som parförhållanden <strong>och</strong> samboskap är fortfarande av stort<br />
intresse för kvinnor, som investerar mycket energi i själva kärleksrelationen (se vidare<br />
kapitel 7).<br />
Sammanfattning<br />
Ungdomarnas berättelser om vem de träffar, vem de kan tänka sig att leva tillsammans<br />
med eller vem (eller om) de eventuellt vill gifta sig med var således betydligt mer<br />
komplex än den ensidiga mediebild som återgavs inledningsvis. Ungdomarnas val av<br />
partner, åtminstone partner ”för livet”, kan i <strong>och</strong> för sig sägas vara styrd av en rad
Change language