Rasism, kön och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut

40 RASISM, KÖN OCH SEXUALITET
Kapitel 4
På tal om kärlek – relationer och (överskridande) gränser
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
Y: Nej, nej, nej, mina föräldrar skulle säga väldigt mycket om jag
bara var tillsammans med någon, det spelar ingen roll var han
kommer ifrån, men typ om det handlade om ett giftermål och typ
jag är jättekär i en svensk kille då skulle inte mina föräldrar säga
någonting.
L: Jag tror mina föräldrar helst vill att jag ska gifta mig med en
eritrean, alltså någon som kommer från samma land som mig, men
om jag skulle ha en svensk pojkvän nu eller typ sådär, jag tror inte
de… det är liksom nu.
(tjejer, fgi)
”Jag tänker inte gifta mig” säger en kurdisk tjej i en gruppintervju. ”Aldrig med en kurd
i alla fall” fortsätter hon. En annan kurdisk tjej börjar säga emot och säger till henne att
hon ”går miste om något”. Hon berättar att hon tänker gifta sig, och helst vill hon gifta
sig med en kurd. En av de eritreanska tjejerna bryter in och försöker förklara: ”du vet,
muslimska män är så där, så där förtryckande”. Hon säger också att själv tänker hon
gifta sig med en man med eritreansk bakgrund, men inte än på länge. Det uppstår en
konflikt där den kurdiska tjejen som vill gifta sig känner sig kränkt och protesterar över
den demonliknande bilden av kurdiska män. Till slut säger hon, i ett försök att nå någon
slags överenskommelse, att hon minsann inte skulle gå med på att leva i en relation där
hon är förtryckt eller underordnad. Men säger hon ”jag skulle förmodligen klara av det
bättre än ni, eftersom jag är muslim själv”.
Merparten av de ungdomar som deltog i projektet hade ännu inte bildat familj, även om
flera av dem hade mer eller mindre fasta relationer. Detta kapitel handlar därför i mångt
och mycket om ungdomarnas föreställningar om och förväntningar inför framtiden. Som
för alla ungdomar handlar det för dessa ungdomar om förhandlingar med familj,
omgivning och inte minst samhällets normer och värderingar. I intervjuerna återfinns en
mångfald av praktiker, erfarenheter och föreställningar som präglar ungdomarnas samtal
om relationer inom och över de etniska gränser som det svenska samhället dragit upp.
Innan jag går in på ungdomarnas berättelser vill jag först lyfta fram några framträdande
drag som återkommer i främst i medias skildringar av dessa frågor. Denna korta
återgivning av en generell diskurs om arrangerade äktenskap och bortgifte avser här
fungera mest som en bakgrund mot vilken ungdomarnas berättelser både kan relateras
till och kontrasteras mot.
Skildringar av arrangerade äktenskap
Möjligheten att själva kunna påverka med vem eller om de vill gifta sig med någon är en
av de frågor som återkommande dryftats i massmedia just när det gäller ”invandrarungdomar”.
Under rubriker som tvångsgifte, tonårsäktenskap eller bortgifte skildras