Rasism, kön och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut
Rasism, kön och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut
Rasism, kön och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
38 RASISM, KÖN OCH SEXUALITET<br />
Trygghet <strong>och</strong> gemenskap<br />
I ungdomarnas berättelser både förstärks <strong>och</strong> utmanas således föreställningen om ”den<br />
etniska andre”. Deras egna definitioner av sin etniska tillhörighet visar på etnicitetens<br />
intima samband med sociala <strong>och</strong> politiska förhållanden; ”Jag är en iranier som bor i<br />
Sverige”, ”jag är svensk med turkisk bakgrund” eller ”mina föräldrar kommer från<br />
Eritrea <strong>och</strong> jag ser mig som en invandrare som lever i Sverige” är bara några exempel.<br />
Andra definierar sig själva helt enkelt som ”invandrare” eller ”utlänningar”.<br />
När ungdomarna pratar om att de bara umgås med invandrare för att ”dom tänker på<br />
samma sätt”, ”har samma traditioner” eller ”man känner sig mer liksom hemma med<br />
dom, de har samma kultur”, så handlar det inte nödvändigtvis om att det skulle finnas<br />
någon gemensam ”invandrarkultur”. Det tycks snarare handla om gemensamma erfarenheter<br />
av rasism, utanförskap <strong>och</strong> diskriminering i det svenska samhället, eller som en<br />
kille uttrycker det: ”jag är mer invandrare än kurd”. Att ungdomarna pratar om sig själva<br />
som invandrare (trots att de flesta är svenska medborgare, födda eller åtminstone<br />
uppvuxna i Sverige) kan således ses som ett svar på samhällets bild av dem. Det ger<br />
dem på många sätt inga andra valmöjligheter. Förortsmiljön erbjuder människorna som<br />
lever där en gemenskap <strong>och</strong> en tillhörighet som inte samhället i övrigt ger dem. Detta<br />
kom ofta till uttryck i intervjuerna där ungdomarna pratade om att känna alla <strong>och</strong> att<br />
känna igen sig i varandra.<br />
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT<br />
K: Man känner sej hemma...<br />
U: Man känner sej trygg […] <strong>och</strong> man går aldrig runt <strong>och</strong> liksom<br />
känner sej rädd eller någonting, man är alltid trygg, alla hälsar på<br />
alla…<br />
(killar, fgi)<br />
De pratar också om att de mycket hellre lever i en förort där det lever många invandrare.<br />
”Man tänker inte på rasismen när man är med utlänningar” säger en kille. Och de menar<br />
att de invandrare som bor i svenska områden har det värre, de måste försöka anpassa sig<br />
<strong>och</strong> ”bli som svennarna liksom”.<br />
I den mångetniska förortsmiljön blir invandraren en slags ny etnisk identitet. Detta är<br />
inte detsamma som att säga att det inte skulle finnas några andra gränser som spelar in.<br />
Det finns, som vi senare ska se en rad markörer även mellan olika etniska grupper.<br />
Historiska erfarenheter spelar en central roll exempelvis mellan turkar <strong>och</strong> kurder. Olika<br />
erfarenheter av <strong>och</strong> orsaker till migration, samt rasism mellan olika etniska grupper<br />
sätter också sina spår. Vad samtalen ovan visar är snarare att det är betydligt mer<br />
komplext än att tala om invandrare, turkar, chilenare eller somalier som om de vore<br />
självklara kategorier.<br />
Sammanfattning<br />
I alla samtal med ungdomarna var den etniska tillhörigheten närvarande: ungdomarna<br />
talade om sig själva som turk, kurd, svensk med iransk bakgrund eller invandrare, <strong>och</strong><br />
de pratade ofta om skillnader mellan invandrare <strong>och</strong> svenskar, inte minst när det gällde<br />
syn på kärleksrelationer, <strong>sexualitet</strong> <strong>och</strong> hur tjejer <strong>och</strong> killar bör vara <strong>och</strong> förhålla sig till
Change language