Rasism, kön och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut
Rasism, kön och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut
Rasism, kön och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
30 RASISM, KÖN OCH SEXUALITET<br />
själv”, ibland genom en diffus föreställning om ”kulturell distans”. I dessa sammanhang<br />
legitimerar kulturrasismen både en åtskillnad <strong>och</strong> ett hierarkiskt förhållande mellan<br />
svenskar <strong>och</strong> människor med annan härkomst som påminner om rasbiologins ideologiska<br />
funktion för att legitimera koloniala förhållanden. <strong>Rasism</strong>en i Sverige innefattar<br />
således en process där sunt förnuftstänkande kring ”invandrare <strong>och</strong> deras kultur” normaliserar<br />
grundläggande strukturella skillnader i makt <strong>och</strong> inflytande.<br />
Det intima samband som råder mellan sociala förhållanden <strong>och</strong> rasism blir också tydligt<br />
om man betänker hur etnicitet allt oftare blir en markör för en växande grupp av<br />
marginaliserade människor som lever i ett socialt, ekonomiskt <strong>och</strong> politiskt utanförskap.<br />
Flera forskare har visat på en utveckling mot ett etniskt polariserat samhälle även i<br />
Sverige. 20 Forskaren Ove Sernhede skriver till exempel att:<br />
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT<br />
situationen i Sverige är den att 40 procent av alla barn <strong>och</strong><br />
ungdomar i åldern 0-17 år i storstäderna Stockholm, Göteborg <strong>och</strong><br />
Malmö bor i vad den parlamentariskt tillsatta utredningen<br />
Storstadskommittén betecknar som ”utsatta stadsdelar”.<br />
Majoriteten av människorna i många av dessa stadsdelar<br />
karaktäriseras som ”invandrare” eller personer med ”utländsk<br />
bakgrund”. Högst andel unga med invandrarbakgrund återfinns i<br />
stadsdelar med extremt låga inkomster. (Sernhede, 2002: 6)<br />
Genom bostadssegregation har förortsmiljön på många sätt erhållit ett stigma, där vissa<br />
förortsmiljöer i sig kopplas ihop med sociala problem. Att förflytta sig mellan förort <strong>och</strong><br />
innerstad är ”en resa mellan landskap av maktpositioner” skriver Mekonnen Tesfahuney<br />
<strong>och</strong> Katarina Mattsson (2002: 38). Miljonprogrammen som till en början stod för<br />
modernitet, framåtanda <strong>och</strong> förnyelse kom ganska snart efter sin tillblivelse att allt mer<br />
kopplas samman med social <strong>och</strong> ekonomisk marginalisering. Idag är miljonprogrammens<br />
förortsmiljöer den etniska bostadssegregeringens ena pol: den fattiga, den socialt<br />
utsatta <strong>och</strong> den marginaliserade med stor andel ”invandrare”. Den andra polen utgörs av<br />
rika stadsdelar <strong>och</strong> villaförorter som i sin tur nästan enbart bebos av etniska svenskar.<br />
I rapporten Miljonprogram <strong>och</strong> media (2002) skriver kulturgeografen Irene Molina <strong>och</strong><br />
etnologerna Urban Ericsson <strong>och</strong> Per-Markku Ristilammi om hur media i sina skildringar<br />
av miljonprogrammens förortsmiljöer medverkar till dessa bostadsområdens negativa<br />
rykte. De kallar det för rasifieringens rumslighet:<br />
Rasifieringsprocesserna i samhället innehåller ett inslag av rumslighet. Det är både på<br />
den rasifierade arbetsmarknadens arbetsplatser <strong>och</strong> i de etniskt segregerade svenska<br />
förorterna man kan fånga den visuella dimensionen av segregation <strong>och</strong> rasdiskriminering.<br />
(Ericsson m.fl., 2002: 25)<br />
Utöver de problem som följt i bostadspolitikens <strong>och</strong> stadsplaneringens kölvatten måste<br />
vi också se, menar de, medias problemfyllda bild av förortsmiljön som en bidragande<br />
orsak till den ökande etniska bostadssegregationen. De pekar också på det svenska<br />
samhällets ”koloniala förhållande” till förorten. Bilden av normlöshet <strong>och</strong> kaos legiti-<br />
20 Se de los Reyes & Wingborg (2002) för en sammanfattning.