Rasism, kön och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut

RASISM, KÖN OCH SEXUALITET 23
om integration och invandring väckt livliga debatter. Dessvärre diskuteras sällan vad
etnicitet egentligen är, i vilka sammanhang det blir aktuellt eller hur det används.
Under arbetet med denna rapport har två större mediedebatter aktualiserat frågor om
”invandrare”, könsrelationer och kulturskillnader. Vad jag syftar på är den så kallade
”Rissnevåldtäkten”, där en ung tjej blev sexuellt utnyttjad av en grupp unga killar i
Stockholmsförorten Rissne i januari 2000, samt debatten som följde efter mordet på
Fadime Sahindal i januari 2002. Fadime mördades av sin far och brottet rubricerades
som ”hedersmord”. 14 Eftersom media är en viktig aktör när det gäller hur olika
händelser förmedlas, framställs och tolkas, det vill säga är med och formar våra vardagsföreställningar,
kan det vara av värde att se närmare på vilka argument som figurerade i
dessa debatter. 15
Debatten kring Rissnevåldtäkten började i en allmän diskussion kring identitetslöshet
och andra psykologiska faktorer som åberopades för att förklara varför unga män begår
våldtäkter. När det blev känt att de inblandade hade ”invandrarbakgrund” tog debatten
en ny vändning: efter det var det främst en fråga om de unga männens ”kulturella
bagage”. De unga männens agerande förklarades genom att hänvisa till ”patriarkala
kulturarv” och ”kulturkrockar med det svenska samhället”. Etnicitet ansågs ha en avgörande
roll för männens agerande; den unga tjejen våldtogs inte främst för att hon var tjej
utan för att hon var ”svenska”. En journalist skriver till exempel att:
[d]eras förakt för svenska tjejer har sin grund i mötet mellan den
svenska kulturen och de starkt patriarkaliska kulturerna runt
Medelhavet. (Svensson, DN 000303)
I debatten efter mordet på Fadime Sahindal var det främst den kurdiska kulturen som
stod i fokus. Den präglas, menade man, av patriarkala släkt- och familjestrukturer där
familjens heder är beroende av hur kvinnorna beter sig. I enlighet med denna tradition
har fäder eller bröder i uppgift att se till att deras döttrar eller systrar inte vanhelgar
familjen genom att till exempel ha sex innan äktenskap eller gifta sig med någon av
familjen icke godkänd. I fallet med Fadime Sahindal skulle hennes svenske pojkvän och
hennes kamp för att få leva ett ”svenskt” liv vara det som fick Fadimes far att mörda sin
egen dotter. 16
Debattens fokus på den kurdiska kulturen gjorde att kurdiska organisationer och
intellektuella ställdes till svars för den handling som Fadimes far begått. Risken för en
kollektiv stämpling av kurder avfärdades ofta slentrianmässigt, genom att till exempel
understryka kvinnovåldets fäste i den kurdiska kulturen:
14 Se Bredström (2002a, 2002b) för en kritisk läsning av båda debatterna.
15 Med media avses främst mainstream media. De flesta exempel är hämtade ur Dagens Nyheter
(DN), Svenska Dagbladet (SvD), Aftonbladet och Expressen. Jag har tagit fasta på de argument
och utsagor som ständigt återkom. Även om debatten varit tämligen ensidig är det dock viktigt att
påpeka att ett fåtal andra röster sporadiskt hörts. Dessa återfinns oftast i alternativ media, på
tidningarnas insändarsidor eller i radio/TV riktad till en viss publik.
16 Den svenske pojkvännen visade sig sedermera ha en iransk bakgrund (Eldén, 2003), vilket i
sig illustrerar hur svenskhet används och anpassas beroende på sammanhang och syfte.
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT