Rasism, kön och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut

22 RASISM, KÖN OCH SEXUALITET
Kapitel 3
Den mångetniska förortsmiljön – rasism, stigmatisering och
utanförskap
Relationen mellan etnicitet och sexualitet är på intet sätt entydigt utan inbjuder till en
rad tolkningsmöjligheter. Det finns, som rapporten Ungdomar och sexualitet – en
presentation av aktuell kunskap (Forsberg, 2000) lyfter fram, fortfarande inte mycket
kunskap om hur ungdomar med skiftande etniska tillhörigheter i Sverige förhåller sig till
sex och samlevnadsfrågor. Mycket av den forskning som på ett eller annat sätt behandlat
frågor om etnicitet och sexualitet har lyft fram hur ”kulturella skillnader” avtecknar sig i
sexuella praktiker, könsidentiteter och genusrelationer. I enlighet med denna tradition
har ett flertal forskare i Sverige och i övriga Norden undersökt hur kulturella skillnader
tar sig uttryck i sexualitet och könsrelationer bland invandrade minoritetsgrupper. 13
Medan den övervägande delen av forskningen kring etnicitet har dominerats av det
förhållningssätt som betonar kulturella skillnader mellan olika etniska grupper och,
kanske framförallt, mellan svenskar och vissa etniska minoriteter, finns det forskare som
har lyft fram andra perspektiv. Dessa betonar etnicitetens sociala karaktär och lyfter
fram sociala processer som marginalisering, segregation och rasism i sin tolkning av hur
etnicitet formas. I Multikultiungdom (1997) lyfter sociologen Aleksandra Ålund fram
hur den lokala mångkulturella förortsmiljön fångar flera av de villkor som många
ungdomar med invandrarbakgrund lever i dagens Sverige. Hennes forskning visar hur
etniska minoriteter inte bara skapar sina förståelsehorisonter utifrån hemlandets kulturella
tradition, utan att de också i hög grad omstöps i den nya kontext där de befinner
sig. Det är i dessa sammanhang som vissa forskare idag talar om framväxten av ”nya
etniciteter” för att karaktärisera de processer som sker exempelvis i den mångetniska
förortsmiljön (se Hall, 1996; Back, 1996).
I denna rapport tolkas etnicitet som socialt format och formbart. För att illustrera hur
etniska gränsdragningar produceras kommer först debatten om invandrare och kulturskillnader
som förs, både i media och i andra politiska och sociala sammanhang, att
belysas och problematiseras. Denna debatt måste kopplas till en bredare diskurs i vilken
invandrare ofta definieras som ”problem”. I ungdomarnas berättelser och samtal tydliggörs
hur dessa, av samhället skapade, föreställningar många gånger spelar en avgörande
roll i deras vardagliga liv.
Media, etnicitet och kultur
Etnicitet har sedan efterkrigstiden blivit ett allt mer aktuellt begrepp, och kopplas i
vardagligt tal ofta till etniska konflikter eller till en fråga om minoriteters rättigheter och
skyldigheter (Banton, 2001). Samtidigt finns ett ökat behov av att förstå hur etnicitet
griper in i vårt vardagliga liv. I Sverige, liksom i övriga Europa, har på senare år frågor
13 Se Forsberg (2000) för en sammanfattning, Hammarén (2001) för en kritisk granskning.
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT