Rasism, kön och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut

RASISM, KÖN OCH SEXUALITET 21
istället för att upprätthålla en illusorisk bild av att intervjuaren inte finns med och
påverkar samtalet.
I min analys har jag tagit fasta på återkommande utsagor från de transkriberade
intervjuerna med ungdomarna, och tolkat dem med hjälp av teorier som kritiskt granskat
diskursiva konstruktioner av kön, etnicitet och sexualitet. Att använda två olika intervjumetoder
gjorde sammanhangets betydelse för kunskapsproduktionen tydlig. I analysen
har de motsättningar som de olika intervjumetoderna givit upphov till, samt de motstridiga
argument som kommer fram i gruppdiskussionerna, således varit till hjälp
snarare än till problem. I min analys är varje citat markerat med (ei) om det är från en
enskild intervju eller (fgi) om det kommer från en fokusgruppintervju. Motsägelser,
ambivalenser och konflikter lyfts dessutom genomgående fram och problematiseras.
Vidare visas så mycket som möjligt av dialogen i texten när det inte riskerar att avslöja
informanternas identitet. Avslutningsvis är det min intention att tydliggöra och relatera
min analys till de teoretiska perspektiv som jag använder mig av för att förstå ungdomarnas
samtal och berättelser. Det är min förhoppning att detta ger utrymme för läsaren
att förstå, bekräfta eller ifrågasätta mina tolkningar.
Att representera andra – om politik, etik och ansvar
Genom hela detta arbete har jag konfronterats med en rad etiska dilemman. En av de
första frågorna handlade naturligtvis om hur man egentligen pratar om sex. Vilka processer
riskerar jag sätta igång hos mina informanter? Vilket ansvar har jag när en ung
tjej berättar om en våldtäkt? Hur hanterar och tolkar jag en intervju där unga killar berättar
om våld och sex i samma andetag? När intervjuerna väl var klara kom nästa etiska
dilemma: hur återger jag deras erfarenheter och berättelser utan att röja deras identitet?
Alla de intervjuade blev först informerade om projektets syfte och vilka frågor som undersökningen
gällde. De blev också lovade anonymitet. Med tanke på att gruppintervjuer
genomförts så är flera ungdomar medvetna om varandras deltaganden vilket kräver
extra hänsyn till eventuella avslöjande markörer. En tjej som i en gruppintervju sagt att
hon inte haft några sexuella kontakter kan, i en enskild intervju, avslöja att hon har en
hemlig relation med en kille och att de har regelbundet sex sedan flera månader. För att
inte röja någons identitet har därför en del uppgifter utelämnats ibland. Till exempel
nämns etnisk tillhörighet bara när det inte riskerar att vara avslöjande. Varje citat är dock
markerat med kön samt om citatet är från en gruppintervju eller en enskild intervju.
Även om dessa frågor har varit svåra har det nog varit ett annat slags etiskt dilemma
som upptagit det mesta av min tid: hur skriver man om något som är så politiskt laddat
och innefattar så många fallgropar? Att skriva om ”invandrarungdomar och sexualitet”
har stundtals känts som att vandra på ett minfält, inte minst eftersom vi dagligen matas
med problemfyllda och förenklade bilder via tidningar, TV och radio. Hur kan jag
undvika att denna rapport bidrar till att förstärka alla dessa mytiska skildringar? Medveten
om vetenskapens status i samhället och dess förmåga att cementera olika föreställningar
som ”sanna” inser jag att jag har ett ansvar för den kunskap jag producerar (jfr
Bhavnani, 1994). Jag har därför valt, att dels genomgående kritiskt granska massmedias
presentationer och försöka ge en annan förklaring till ungdomarnas handlande, dels att
så ofta som möjligt lyfta fram andra sidor för att visa hur bilden och verkligheten långt
ifrån alltid stämmer överens. Med detta hoppas jag luckra upp, och inte förstärka,
eventuella stereotypa föreställningar om ”invandrarungdomar”. Om jag lyckas återstår
givetvis att se.
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT