Rasism, kön och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut

14 RASISM, KÖN OCH SEXUALITET
Kapitel 2
Att prata om sex – metod, etik och tolkning
Att strunta i metodologiska frågor är att anta att kunskap kommer från ingenstans och
låta kunskapsmakarna svära sig fria från ansvar för vad de producerar och hur de
framställer saker och ting (Skeggs, 2000:33).
Metod presenteras ofta som om det vore åtskilt från teori, som om det är en fråga om
neutrala verktyg att använda för att ”samla in empiri” och gestalta verkligheten. Denna
föreställning har fått utstå skarp kritik från olika håll de senaste årtiondena. Gemensamt
för denna kritik har varit att visa på hur metodologi i sig innefattar kunskapsteoretiska
ställningstaganden (Back, 1993). Valet av metod inbegriper en föreställning om vem
som ska studeras och hur de ska studeras, men också en teori om ”hur man ska skriva,
och vilken kunskap man ska använda sig av” för att förstå sin information (Skeggs,
1997: 33). Det innebär att varken fält eller människor att studera finns där på förhand,
utan att forskaren snarare skapar dem på vägen. Inga forskningsfrågor är heller helt
neutrala utan ingår i ett bredare fält – samhället – med alla dess strukturer och maktrelationer.
Ytterst handlar detta om en fråga om makt, om forskarens makt både i den
interaktion som intervjun innefattar och i skrivandet i sig: makt att representera och
tolka det andra har berättat, men också makt att utmana stereotypa skildringar.
Dessa frågor om objektivitet och distans löper som en röd tråd genom hela rapporten.
Parallellt med analysen av ungdomarnas samtal, erfarenheter och berättelser beskriver
jag och granskar hur frågor om invandrarungdom och sexualitet behandlas i mediala,
såväl som politiska och vetenskapliga sammanhang.
Val av metod
Hur går man tillväga för att undersöka erfarenheter av och inställningar till sex och
samlevnadsfrågor? Hur pratar man om sex? Vilka fallgropar lurar på vägen när
forskaren och informanten ska tala om det ”mest privata”? Att prata om sex kan
måhända vara jätteroligt och spännande, men det kan också vara pinsamt, obehagligt
och kännas oerhört utlämnande. Åsikterna går vitt isär när det gäller vilken metod som
är mest lämpad för att samla in material om hur människor lever och förhåller sig till
sexuella önskningar, handlingar och erfarenheter. En del forskare menar att anonyma
enkäter är att föredra och att det är näst intill meningslöst att få människor att avslöja
något så intimt och privat för en främmande människa. Andra forskare argumenterar
dock för att kvalitativa metoder kan ge information som annars inte kommer fram.
Feministisk forskning har ofta valt att använda kvalitativa metoder med argumentet att
det ger mer utrymme för informanternas egna röster, snarare än att placera dem i redan
på förhand konstruerade kategorier (Jacksson, 1998). Den kvalitativa metodens fördelar
är att kunna utforska varför eller på vilket sätt något sker. Vad gäller sexualitet kan
kvantitativa studier ge information om exempelvis ålder för sexualdebut, antal partner
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT