Rasism, kön och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut
Rasism, kön och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut
Rasism, kön och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
RASISM, KÖN OCH SEXUALITET 11<br />
förortsmiljöer. Unga killar med invandrarbakgrund skildras som mer ”machoorienterade”<br />
än svenska killar. På motsvarande sätt återges en bild av unga invandrarkvinnor<br />
som mer förtryckta av sina män, sin släkt eller sin kultur än svenska tjejer. Genomgående<br />
hänvisas det till en föreställning om ”kulturella skillnader”, där ”deras kultur”<br />
tillskrivs en stor del av förklaringen till ungdomarnas handlande.<br />
Denna rapport kan läsas som både en kritisk granskning av <strong>och</strong> ett alternativ till en<br />
sådan förenklad bild. Ungdomarna som deltagit i undersökningen kommer alla från<br />
miljöer präglade av social, ekonomisk <strong>och</strong> politisk marginalisering. Deras berättelser<br />
utmanar föreställningen om definitiva kulturella skillnader - de är på många sätt<br />
gränsöverskridande i sin etniska tillhörighet. Dessutom visar de på en mångfald av<br />
praktiker som inte stämmer överens med den gängse bild som dominerar i media.<br />
Verkligheten visar sig vara betydligt mer komplex.<br />
Att undersöka inställningar till <strong>och</strong> erfarenheter av sex <strong>och</strong> samlevnadsrelaterade frågor<br />
bland ungdomar med olika etniska tillhörigheter aktualiserade flera möjliga frågeställningar<br />
<strong>och</strong> perspektiv. I de flesta fall väckte mötet med ungdomarna - <strong>och</strong> diskussioner<br />
i andra sammanhang där dessa frågor behandlades – nya frågor <strong>och</strong> omkullkastade<br />
ursprungliga syften <strong>och</strong> problemställningar. Likaså gav tidigare forskning <strong>och</strong><br />
annan teoretisk litteratur nya infallsvinklar. I mitt arbete med de frågor som undersökningen<br />
ger upphov till har jag valt att använda mig av perspektiv från två<br />
forskningsområden. Det ena rör frågor om kärlek <strong>och</strong> <strong>sexualitet</strong> där jag främst låtit mig<br />
inspireras av de debatter som förts inom ramen för feministisk forskning, <strong>och</strong> där både<br />
<strong>kön</strong>/genus <strong>och</strong> heteronormativitet är begrepp som har fungerat som en grund för hur jag<br />
förstår <strong>och</strong> tolkar ungdomarnas berättelser. Det andra forskningsfältet handlar om<br />
etnicitet, etniska relationer <strong>och</strong> rasism. Där utgår jag från en kritisk granskning, snarare<br />
än tar begrepp som etnicitet, ”ras” eller nation för givna. Här har jag främst blivit<br />
inspirerad av de feministiska forskare som undersöker samspelet mellan <strong>kön</strong>, etnicitet<br />
<strong>och</strong> rasism.<br />
Rapporten utgår från att samspelet mellan etnicitet <strong>och</strong> <strong>sexualitet</strong> behöver förklaras<br />
utifrån ett vidare perspektiv än det som reduceras till frågan om kulturell bakgrund.<br />
Fokus i denna rapport ligger därför på hur rasism, etnisk diskriminering <strong>och</strong> social<br />
marginalisering påverkar <strong>och</strong> sätter gränser för ungdomarnas sexuella relationer. Syftet<br />
med denna studie är att försöka fånga vilka eventuella betydelser etnicitet kan tänkas ha<br />
för ungdomarnas föreställningar om kärlek <strong>och</strong> <strong>sexualitet</strong> <strong>och</strong> för deras erfarenheter av<br />
sexuella relationer. Frågeställningar som blir aktuella i detta sammanhang är hur <strong>kön</strong><br />
<strong>och</strong> <strong>sexualitet</strong> kopplas ihop med föreställningar om ”svenskhet” <strong>och</strong> ”invandrarskap”<br />
samt om etnicitet har någon betydelse för ungdomars förståelse eller erfarenhet av<br />
säkrare sex respektive risktagande i sexuella relationer.<br />
Rapporten kapitel för kapitel<br />
Rapporten är indelad i åtta kapitel. Efter detta inledande kapitel diskuteras frågor om<br />
metod, etik <strong>och</strong> tolkning i kapitel 2. Här tar jag upp för <strong>och</strong> nackdelar med de olika<br />
intervjumetoder som använts, samt diskuterar frågor om maktrelationer i forskningsprocessen.<br />
Vidare berör jag hur de transkriberade intervjuerna tolkas med hjälp av<br />
diskursanalys. I kapitel 3 förenas ungdomarnas berättelser om sig själva, sin tillhörighet<br />
<strong>och</strong> erfarenheter av det svenska samhället med teoretiska diskussioner kring etnicitet,<br />
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT