Rasism, kön och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut

104 RASISM, KÖN OCH SEXUALITET
tjej äter p-piller och att han ”litar på henne”. Innan han träffade henne däremot brukade
han använda kondom.
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
Anna: Har du någon gång haft oskyddat sex?
H: Ja, det var efter några månader. När det verkligen började
utvecklas och jag började lita på honom typ.
(tjej, ei)
Luis: Vad tänker du på när du hör begreppet säkrare sex?
T: Kondom
Luis: Använder du kondom?
T: Inte med min tjej, hon går på p-piller. Men så tillfälligt, med en
tjej som man ligger med bara en gång, då är det självklart man
använder kondom.
Luis: Det har du alltid gjort?
T: Ja
(kille, ei)
Medan den fasta relationen innebar betydligt större möjligheter, åtminstone för kvinnorna,
att uttrycka sig sexuellt (det var mer legitimt inom ramen för en kärleksrelation),
tycktes ansvaret för säkrare sex vara avsevärt mer ojämnt fördelat mellan könen. Även
om ungdomarna sa att det var bådas ansvar att skydda sig, lämnades i praktiken tjejerna
ofta ensamma med ansvaret.
Att skydda sig mot något annat än oönskade graviditeter var dock inte en fråga. Att
kräva skydd av partnern blev lätt liktydigt med att inte lita på att han var trogen eller ett
annat sätt att antyda att partnern var smittad. Den fasta relationen fungerade således som
ett slags ”skydd i sig självt”. Det kunde mycket väl vara så att ungdomarna från början
praktiserade säkrare sex, men efter ett tag övergick till inget eller annat skydd än
kondom.
Trots att det kanske verkar rimligt att inte använda kondom i en stadig relation, och att
en fast partner till viss del innebär en säkerhet (förutsatt att båda är testade), så är det
värt att påpeka att fasta relationer bland ungdomarna inte alltid var så särskilt stabila
eller långvariga. Det var till exempel inte ovanligt att ungdomarna hade erfarenheter av
otrohet, trots att de flesta talade om och eftersträvade trohet och stabilitet i sina relationer.
Kärleksrelationens laddade betydelser spelar också in. Medan killarna legitimerade
otrohet och ansvarslöshet ”om man inte har så mycket känslor för henne”,
eftersträvade tjejerna kärleksrelationen både som en bekräftelse för sin kvinnlighet, och
som en nödvändig förutsättning för sexuella relationer. Andra studier har visat att det
inte är ovanligt att unga tjejers kärleksrelationer är en ren efterkonstruktion för att
legitimera sexuella erfarenheter (se Holland m.fl., 1998).
Den säkra relationen visade sig således kunna vara en mycket osäker plats, inte minst
för flickorna som dessutom fick ansvaret för att skydda sig mot oönskade graviditeter.
Som Richardson (2000) lyfter fram har feminister kritiserat den snäva definition som
begreppet säkrare sex fått i en hiv/aidskontext, för att det osynliggör all den kamp mot
andra typer av osäker sex som kvinnor (och andra) har påtalat långt innan hiv/aids blev