Rasism, kön och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut

10 RASISM, KÖN OCH SEXUALITET
Kapitel 1
Inledning
Att vara ung i dagens Sverige innebär att man med största sannolikhet någon gång under
skoltiden får information om säkrare sex. Det kan ske genom skolans sex och
samlevnadsundervisning, på den lokala ungdomsmottagningen, hos skolsköterskan eller
på ungdomsgården. Informationsbroschyrer, reklam och media är andra viktiga kunskapskällor.
Trots all kunskap och information är det fortfarande många som aldrig, eller
bara ibland, använder kondom vid samlag. 1 Varför ungdomar inte använder kondom,
vilka erfarenheter de har av sexuella relationer, hur de förhandlar kring säkerhet och
risker (både med fasta och tillfälliga partner) och hur de förstår både risker vid sexuella
möten och ansvar i sexuella relationer är således både aktuella och viktiga frågor att
undersöka närmare. Likaså kan ungdomars förhållande till könsroller, kärlek och sexualitet
bidra till en större förståelse av varför kunskap inte tycks vara tillräckligt.
Denna rapport handlar om hur ungdomar med olika etniska tillhörigheter ser på dessa
frågor. Undersökningen är gjord på uppdrag av Folkhälsoinstitutet och rapporten utgör
ett bidrag till institutets målgruppsrelaterade sex och samlevnadsarbete. Under arbetets
gång har jag med hjälp av Luis Quiroga (Fil. mag. etnologi) intervjuat ungdomar/unga
vuxna 2 med olika etniska tillhörigheter i åldrarna 18 – 25 år, både i grupp och enskilt.
Undersökningen är en kvalitativ studie där vi i ett 30 tal intervjuer har samtalat med
ungdomarna om ”säkert” och ”osäkert” heterosex och homosex, kärlek och relationer,
lust och längtan, gränser och mycket annat som faller inom ramen för ”sex och
samlevnadsfrågor”. 3
Vid gränsen mellan två forskningsfält: rapportens syfte och
problemformulering
De senaste åren har vi om och om igen kunnat läsa i både dags - och kvällspress, eller
fått förmedlat till oss via TV och radio, om hur ”invandrare” 4 generellt och ”invandrarungdomar”
i synnerhet förhåller sig till könsrelationer och sexualitet. Bilden har en klar
negativ anstrykning. Det har oftast varit som problem frågan lyfts fram och ventilerats,
under rubriker som ”hedersmord”, ”gruppvåldtäkter”, ”kvinnoförtryck”, ”tonårsäktenskap”
eller ”könsstympning”. I dessa sammanhang ges ofta en förenklad och problemfylld
bild av ungdomar med olika etnisk bakgrund, i synnerhet ungdomar från
1 Detta framgår bland annat av statistik över Klamydia och andra sexuellt överförda sjukdomar
(se Noori, 2002).
2 De intervjuade ungdomarna har varit mellan 18 – 25 år, det vill säga både från kategorin
ungdomar och unga vuxna. Jag väljer dock att genomgående använda begreppet ungdomar.
3 Intervjuerna genomfördes våren 2000 samt våren 2001. Denna rapport lämnades till Statens
folkhälsoinstitut mars 2003.
4 Jag sätter begreppen invandrare och invandrarungdomar inom citationstecken för att
understryka dels att det inte är mina begrepp, dels att begreppen är behäftade med en rad problem
(se vidare kapitel 3).
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT