Med fokus på idrottsskador, 205 kB - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

Skada i samband med organiserad eller oorganiserad idrottsaktivitet MED FOKUS PÅ IDROTTSSKADOR Drygt hälften av skadorna inträffade i samband med fysisk aktivitet (54 procent). Hur dessa skador fördelade sig på organiserade respektive oorganiserade idrottsaktiviteter framgår av figur 4. En större andel elever i årskurs 9 än i årskurs 7 angav att de skadats i samband med sportaktiviteter inom en idrottsförening eller klubb. I årskurs 9 angav 35 procent av pojkarna att de skadats i samband med organiserad aktivitet. Totalt angav något fler elever att de skadats i samband med organiserade idrottsaktiviteter än i oorganiserade. I figur 4 åskådliggörs fördelningen uppdelat på flickor och pojkar. 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Nej Ja, i idrottsförening Ja, fast inte i idrottsförening Figur 4. Blev du skadad medan du höll på med någon sport eller annan fysisk aktivitet? Graden av idrottande/fysisk aktivitet på fritiden hade stor betydelse för risken att råka ut för en idrottsskada. Av dem som idrottade ofta på fritiden hade ungefär en tredjedel skadats i samband med idrottsutövning jämfört med ungefär en tiondel bland dem som idrottade sällan eller aldrig. Flickor Pojkar Totalt STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT 10
Diskussion Några sammanfattande slutsatser utifrån resultatet av denna studie: MED FOKUS PÅ IDROTTSSKADOR – Könsskillnaderna i skademönster är större än åldersskillnaderna. – Dessa könsskillnader framträder tydligast i årskurs 5 och 9. – Flickor angav oftare än pojkar att de skadats i skolan. – Fler flickor än pojkar angav att skadan inträffade på ”annan plats” och i samband med ”annan aktivitet” vilket tyder på att svarsalternativen inte belyser flickors aktiviteter lika bra som pojkars. – Hälften av alla idrottsskador inträffade på idrottsanläggning utanför skolan och oftast inom ramen för organiserad idrott. Denna studie bygger på självrapporterade skador både i skolan och på fritiden till skillnad från många andra studier, som bygger på data från skaderegistreringar på akutmottagningar, vårdcentraler, skolor o.s.v. Båda typer av datainsamlingsmetoder har sina för- och nackdelar. Här är några aspekter som du som läsare kan ha i åtanke när du jämför dessa resultat med andra studier. I denna studie ingår alla skador som föranlett besök hos sjuksköterska eller läkare och skador med dödlig utgång saknas. Detta kan innebära en lägre allvarlighetsgrad än i många andra studier där slutenvårdsdata eller dödsfallsregisterdata använts. Skademönstret ser förmodligen olika ut beroende på allvarlighetsgrad. Likaså kan det vara så att självtillfogade skador och skador som inte har ett akut förlopp kan vara särskilt underrapporterade på grund av sin speciella karaktär. Skador som inträffat kan ha glömts bort eftersom undersökningsperioden är de senaste tolv månaderna. Även om det finns svagheter med denna typ av datainsamling, så finns det också styrkor: Urvalet är genomfört på ett sätt som syftar till att säkra dess riksrepresentativitet. Frågorna är ställda på samma sätt till samtliga elever i studien vilket gör att inga olikheter i rutiner, sätt att fråga o.s.v. kan påverka resultatet. Problem med bortfall finns även i den skaderegistrering som genomförs inom sjukvården. En typ av bortfall är de skador som inte kommer till den registrerande enheten för behandling, och ett annat bortfall är skador som behandlas, men inte registreras, på grund av tidsbrist, bristande rutiner eller liknande. Sammanfattningsvis finns både styrkor och svagheter med såväl självrapportering genom enkät som skaderegistrering inom sjukvård eller liknande. Därför kan den bild av skador bland barn och ungdomar som denna studie ger, komplettera studier som bygger på annan typ av datainsamling. STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT 11
Page 1 and 2: Med fokus på idrottsskador Självr
Page 3 and 4: Innehåll MED FOKUS PÅ IDROTTSSKAD
Page 5 and 6: Material och metod Skolbarns hälso
Page 7 and 8: Resultat Skadornas fördelning öve
Page 9: 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Hemm
Page 13 and 14: Tabell 2. Plats där skadan inträf

Med fokus på idrottsskador, 205 kB - Statens folkhälsoinstitut

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?