Med fokus på idrottsskador, 205 kB - Statens folkhälsoinstitut

Med fokus på idrottsskador
Självrapporterade skador bland 11–15-åringar
Tabellrapport från Skolbarns hälsovanor 1997/98
Av Elisabeth Aldenberg
www.fhi.se
Rapport nr 2003:43

”År 1997/98 var skador ett fördjupningsområde i
tvärsnittsundersökningen Skolbarns hälsovanor. I
denna rapport presenteras skadornas fördelning
över kön i åldrarna 11, 13 och 15 år samt var och
i vilket sammanhang skadorna inträffade.”
© STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT 2003:43
ISSN: 1651-8624
ISBN: 91-7257-234-5
FÖRFATTARE: ELISABETH ALDENBERG
REDAKTÖR: MIA DANIELSON
MED FOKUS PÅ IDROTTSSKADOR
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
2

Innehåll
MED FOKUS PÅ IDROTTSSKADOR
INTRODUKTION ..........................................................................................4
MATERIAL OCH METOD.................................................................................5
Skolbarns hälsovanor ..................................................................................5
Frågor om skador.......................................................................................5
RESULTAT ................................................................................................7
Skadornas fördelning över ålder och kön .........................................................7
Platser där skadorna inträffade ....................................................................8
Aktivitet vid skadetillfället..........................................................................9
Skada i samband med organiserad eller oorganiserad idrottsaktivitet ................. 10
DISKUSSION............................................................................................. 11
BILAGA 1 ................................................................................................ 12
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
3

Introduktion
MED FOKUS PÅ IDROTTSSKADOR
Dödligheten i skador bland barn i Sverige har sjunkit från 25 per 100 000 individer och år
1 på 1950-talet till 5 per 100 000 på 1990-talet. Denna siffra är bland de lägsta i världen 2.
Även om det i Sverige är få barn och ungdomar som dör till följd av skada, är skador den
främsta dödsorsaken i denna åldersgrupp.
Cirka 200 000 barn eller vart sjunde till åttonde barn under 15 år drabbas varje år av
olycksfallsskada så att han eller hon behöver läkarvård. Lokala studier i Sverige visar att
barn står för 20–25 procent av samtliga olycksfallsskador i en kommun. 3 Statistik från
Socialstyrelsens dödsorsaks- och slutenvårdsregister visar att när det gäller dödliga
skador i åldrarna 0–18 år, står vägtrafiken för en betydande del av skadorna medan de
skador som kräver sjukhusvård framförallt orsakas av fall i samma plan eller från en nivå
till en annan. Skadorna är inte jämnt fördelade över kön och ålder utan flickor och pojkar
i varje åldersgrupp uppvisar olika skademönster. Bland 7–12-åringar fördelas skadorna
jämnt mellan hemmet/bostadsområdet och sport- och idrottsplatser. Bland 13–17-åringar
sker de flesta skadorna på sport- och idrottsplatser, följt av trafiken. 4 Statistiken visar att
sport och idrott genererar många skador bland barn och ungdomar. Här är det lagsporter,
framförallt fotboll som dominerar. Pojkar skadar sig lika mycket oavsett var de bedriver
sin idrottsaktivitet medan flickorna skadas mer under idrottstimmarna i skolan. 5 En studie
över skador i skolan visar att 16,3 procent av skadorna som inträffar i skolan drabbar
elever i årskurs 7–9. Studien visar också att en fjärdedel av dessa skador inträffar i
idrottslokal på skolområdet. 6
Den kunskap som finns om skador bland barn och unga bygger ofta på data från olika
former av skaderegistrering – antingen nationellt – via Socialstyrelsens slutenvårdsregister
eller lokala skaderegistreringar på skolor, vårdcentraler, akutmottagningar o.s.v.
Denna studie bygger i stället på självrapporterade skador både i skolan och på fritiden.
Syftet med studien är att belysa skadornas fördelning över kön och ålder samt var och i
samband med vilka aktiviteter skadorna inträffat. Eftersom idrottsskador utgör en stor del
av skadorna bland barn och unga gjordes analyser både för samtliga skador och för
idrottsskador.
1
Berfenstam R. Dödligheten I barnolycksfall bland de lägsta I världen. I: SBU. Längre liv och
bättre hälsa – en rapport om prevention. SBU-rapport nr 132. Februari 1997.
2
UNICEF Innocenti Research Centre. A league table of child deaths by injury in rich nations.
Innocenti Report Card. Issue No. 2. February 2001.
3
Nationella folkhälsokommittén. Skador. Rapport från arbetsgruppen Skador till Nationella
folkhälsokommittén. Underlagsrapport nr 8.
4 Barnsäkerhetsdelegationen. http://www.sou.gov.se/barnsakerhet.
5 Socialstyrelsen. Folkhälsorapport 2001. Stockholm 2001.
6
Laflamme L, Menckel E. Elever, skador och skolmiljöer – Skademönster och risksituationer.
Karolinska Institutet, Arbetslivsinstitutet, Folkhälsoinstitutet.
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
4

Material och metod
Skolbarns hälsovanor
MED FOKUS PÅ IDROTTSSKADOR
Data är hämtade från den svenska datainsamlingen inom ramen för den internationella
studien Health Behaviour in School-aged Children survey (i Sverige kallad Skolbarns
hälsovanor). Studien, som undersöker barns och ungdomars hälsa och hälsobeteende,
genomförs vart fjärde år bland 11-, 13- och 15-åringar. Studien är sanktionerad av World
Health Organisation (WHO) och 1997/98 deltog 28 länder eller delar av länder i studien.
I varje land ingår minst 1000 elever från varje åldersgrupp i studien.
Data samlas in med hjälp av enkäter. Enkäten fastställs först i en gemensam engelsk
version, som sedan översätts till respektive språk och sedan åter översätts till engelska för
språkkontrollens skull. I varje deltagande land eller region ansvarar en forskare eller
forskargrupp för genomförande och utveckling av studien. I Sverige ligger ansvaret hos
Statens folkhälsoinstitut.
I Sverige görs undersökningen i årskurserna 5, 7 och 9 i månadsskiftet november–december
och den genomsnittliga åldern i de tre undersökningsgrupperna är 11,5; 13,5 och 15,5
år. Först görs ett slumpmässigt urval av skolor per årskurs. Detta urval görs av Statistiska
Centralbyrån. År 1997/98 var urvalet 200 skolor varav 178 deltog i studien. Därefter
slumpas en klass på respektive skola i de tre olika urvalen. Samtliga elever i klassen
besvarar enkäten anonymt i klassrummet. Oftast är det läraren som ansvarar för datainsamlingen
och därför lämnar eleverna in enkäten i igenklistrade kuvert. 7
Föreliggande rapport bygger på data från datainsamlingen 1997/98. Totalt besvarade 3
802 elever enkäten vilket motsvarar 90 procent av urvalet. Svarsfördelningen såg lite
olika ut i de olika åldersgrupperna. 86 procent av 11-åringarna besvarade enkäten
(1 294), 93 årocent av 13-åringarna (1 357) och 90 procent av 15-åringarna (1 151). Bortfallet
är beräknat på elevnivå och består av de elever som var frånvarande när datainsamlingen
genomfördes samt de som lämnat alltför många basfrågor obesvarade eller var för
gamla/unga (mer än ett år från genomsnittsåldern).
Frågor om skador
Som tidigare nämnts undersöks skolbarns hälsa och hälsobeteenden i denna studie. Vid
1997/98 års undersökning var skador ett fördjupningsområde. Den inledande frågan löd:
”Hur många gånger har du under de senaste 12 månaderna skadat dig så illa att du blivit
behandlad av en läkare eller sjuksköterska?”, följt av frågor om när, var och hur skadan
inträffat. De elever som råkat ut för flera skador under de senaste 12 månaderna uppmanades
att tänka på den svåraste skadan (den skada som tog längst tid att bli bra ifrån) när
de besvarade dessa frågor. De som angett att de skadats en eller flera gånger under
7 Danielsson M., Marklund U. Svenska skolbarns hälsovanor 1997/98. Tabellrapport. Health
Behaviour in School-Aged Children A WHO Collaborative Study. Folkhälsoinstitutet 2000:5.
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
5

MED FOKUS PÅ IDROTTSSKADOR
senaste 12-månadersperioden kodades som skadade. De som angett att de skadats när de
höll på med sport eller annan fysisk aktivitet kodades som att ha drabbats av idrottsskada.
Fördjupningsfrågor om skadan och skadetillfället ställdes endast till elever i årskurs 7 och
årskurs 9. Då fokus i denna rapport ligger på att undersöka detta närmare, och specifikt
idrottsskador, ingår endast elever från dessa två årskurser i den större delen av rapporten.
I bilaga 1 finns frekvenstabeller där uppgifter specificeras mer i detalj.
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
6

Resultat
Skadornas fördelning över ålder och kön
MED FOKUS PÅ IDROTTSSKADOR
Totalt angav 1 247 elever (34 procent) i årskurs 5, 7 och 9 att de under de senaste tolv
månaderna skadats så allvarligt att de behandlats av läkare eller sjuksköterska. 447 elever
(12 procent) angav att de skadats två eller flera gånger under denna period.
I varje årskurs har 32–34 procent av eleverna angett att de skadats en eller flera gånger
under de senaste tolv månaderna. Totalt angav pojkar oftare än flickor att de skadats. Det
är framförallt i årskurs 5 och 9 som dessa könsskillnader återfinns. Det är också pojkarna
i dessa årskurser som oftast angett att de skadats flera gånger under senaste året. Figur 1
visar andel flickor och pojkar i varje årskurs som angett att de skadats en eller flera
gånger.
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
Åk 5 Åk 7 Åk 9
Figur 1. Andel som angett en eller flera skador fördelade på årskurs och kön.
Det är vanligt att skadan sker i samband med idrott. Av samtliga elever i åk 7 och 9
angav 19 procent av att de råkat ut för en idrottsskada under senaste året. Även idrottsskador
är vanligare bland pojkar och könsskillnaden är tydligast i årskurs 9. Bland pojkar
i årskurs 9 hade en fjärdedel råkat ut för en idrottsskada. Senare i rapporten återkommer
en närmare beskrivning av idrottsskadorna.
Som tidigare nämndes ställdes närmare frågor om skadan och skadetillfället endast i årskurs
7 och årskurs 9 och de bygger alla på den inledande frågan som har använts som
urvalsfråga. Framöver redovisas därför endast resultat från de två åldersgrupperna. Av de
2 508 elever i årskurs 7 och 9, som besvarat enkäten, besvarade 2 457 elever den inledande
skadefrågan. Av dessa angav 839 elever (34 procent) att de skadats en eller flera
gånger under de senaste 12 månaderna.
Flickor
Pojkar
Totalt
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
7

Platser där skadorna inträffade
MED FOKUS PÅ IDROTTSSKADOR
Skadorna inträffade på olika platser i de olika årskurserna. I årskurs 7 inträffade ungefär
var femte skada hemma, i skolan, på idrottsanläggning eller på annan plats medan var
tionde skada inträffade på gatan. I årskurs 9 ökar däremot andelen skador som inträffat på
idrottsanläggning och på gatan medan skador hemma och i skolan minskar. Ungefär lika
stor andel av skadorna inträffade på annan plats i de båda årskurserna.
Tittar man på flickor och pojkar för sig i de båda årskurserna nyanseras bilden. I årskurs
7 var skolan eller ”annan plats” den vanligaste skadeplatsen för flickor medan idrottsanläggning
var vanligast för pojkar. I årskurs 9 var idrottsanläggning den vanligaste
platsen för skadan såväl bland flickor som pojkar. För pojkar förändrades mönstret
mellan årskurs 7 och 9. I årskurs 7 var hemmet den näst vanligaste skadeplatsen vilket i
årskurs 9 ersatts av gatan. Flickors skademönster är relativt konstant över årskurserna.
Det är värt att notera att flickor oftare än pojkar angett att de skadats i skolan.
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
Nej Ja, i idrottsförening Ja, fast inte i idrottsförening
Figur 2A. Samtliga skador fördelade på plats för skadan uppdelat på flickor och pojkar.
När det gäller idrottsskador inträffade nästan hälften av dessa på en idrottsanläggning
utanför skolan och ungefär 17 procent inträffade i skolan. Pojkar skadades oftare på
idrottsanläggning än flickor. Generellt angav flickorna oftare än pojkarna annan plats för
skadan. Så gäller även för idrottsskador där en fjärdedel av flickornas idrottsskador
inträffade på annan plats.
Flickor
Pojkar
Totalt
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
8

50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
Hemma I skolan Idrottsanl. På gatan Annan plats
Figur 2B. Idrottsskador fördelade på plats för skadan uppdelat på flickor och pojkar.
Aktivitet vid skadetillfället
MED FOKUS PÅ IDROTTSSKADOR
En tredjedel av eleverna angav att skadorna inträffat under tävling eller träning i någon
idrott. Av svaren framgår att så mycket som 36 procent av flickornas skador inträffat i
samband med en aktivitet som inte finns bland svarsalternativen. För pojkar är motsvarande
siffra 25 procent. Fördelningen åskådliggörs i figur 3.
40
35
30
25
20
15
10
5
0
Cyklade
Skridskor/skateboard
Tävlade/tränade
Bil/annat
motorfordon
Figur 3. Samtliga skador sammantagna fördelade på aktivitet vid skadetillfället, uppdelat på
flickor och pojkar.
Promenerade/sprang
Slogs
Annat
Flickor
Pojkar
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
9
Flickor
Pojkar
Totalt

Skada i samband med organiserad eller oorganiserad
idrottsaktivitet
MED FOKUS PÅ IDROTTSSKADOR
Drygt hälften av skadorna inträffade i samband med fysisk aktivitet (54 procent). Hur
dessa skador fördelade sig på organiserade respektive oorganiserade idrottsaktiviteter
framgår av figur 4. En större andel elever i årskurs 9 än i årskurs 7 angav att de skadats i
samband med sportaktiviteter inom en idrottsförening eller klubb. I årskurs 9 angav 35
procent av pojkarna att de skadats i samband med organiserad aktivitet. Totalt angav
något fler elever att de skadats i samband med organiserade idrottsaktiviteter än i oorganiserade.
I figur 4 åskådliggörs fördelningen uppdelat på flickor och pojkar.
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
Nej Ja, i idrottsförening Ja, fast inte i idrottsförening
Figur 4. Blev du skadad medan du höll på med någon sport eller annan fysisk aktivitet?
Graden av idrottande/fysisk aktivitet på fritiden hade stor betydelse för risken att råka ut
för en idrottsskada. Av dem som idrottade ofta på fritiden hade ungefär en tredjedel skadats
i samband med idrottsutövning jämfört med ungefär en tiondel bland dem som idrottade
sällan eller aldrig.
Flickor
Pojkar
Totalt
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
10

Diskussion
Några sammanfattande slutsatser utifrån resultatet av denna studie:
MED FOKUS PÅ IDROTTSSKADOR
– Könsskillnaderna i skademönster är större än åldersskillnaderna.
– Dessa könsskillnader framträder tydligast i årskurs 5 och 9.
– Flickor angav oftare än pojkar att de skadats i skolan.
– Fler flickor än pojkar angav att skadan inträffade på ”annan plats” och i samband med
”annan aktivitet” vilket tyder på att svarsalternativen inte belyser flickors aktiviteter
lika bra som pojkars.
– Hälften av alla idrottsskador inträffade på idrottsanläggning utanför skolan och oftast
inom ramen för organiserad idrott.
Denna studie bygger på självrapporterade skador både i skolan och på fritiden till skillnad
från många andra studier, som bygger på data från skaderegistreringar på akutmottagningar,
vårdcentraler, skolor o.s.v. Båda typer av datainsamlingsmetoder har sina för- och
nackdelar. Här är några aspekter som du som läsare kan ha i åtanke när du jämför dessa
resultat med andra studier.
I denna studie ingår alla skador som föranlett besök hos sjuksköterska eller läkare och
skador med dödlig utgång saknas. Detta kan innebära en lägre allvarlighetsgrad än i
många andra studier där slutenvårdsdata eller dödsfallsregisterdata använts. Skademönstret
ser förmodligen olika ut beroende på allvarlighetsgrad. Likaså kan det vara så
att självtillfogade skador och skador som inte har ett akut förlopp kan vara särskilt underrapporterade
på grund av sin speciella karaktär. Skador som inträffat kan ha glömts bort
eftersom undersökningsperioden är de senaste tolv månaderna.
Även om det finns svagheter med denna typ av datainsamling, så finns det också styrkor:
Urvalet är genomfört på ett sätt som syftar till att säkra dess riksrepresentativitet. Frågorna
är ställda på samma sätt till samtliga elever i studien vilket gör att inga olikheter i
rutiner, sätt att fråga o.s.v. kan påverka resultatet.
Problem med bortfall finns även i den skaderegistrering som genomförs inom sjukvården.
En typ av bortfall är de skador som inte kommer till den registrerande enheten för
behandling, och ett annat bortfall är skador som behandlas, men inte registreras, på grund
av tidsbrist, bristande rutiner eller liknande. Sammanfattningsvis finns både styrkor och
svagheter med såväl självrapportering genom enkät som skaderegistrering inom sjukvård
eller liknande. Därför kan den bild av skador bland barn och ungdomar som denna studie
ger, komplettera studier som bygger på annan typ av datainsamling.
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
11

Bilaga 1
MED FOKUS PÅ IDROTTSSKADOR
Tabell 1a. Andel flickor och pojkar som angett att de skadats en respektive flera gånger
under de senaste 12 månaderna fördelade på årskurs. (Anges i procent).
En
skada
Flera
skador
Totalt
Åk 5
Antal* = 1 190
Internt bortfall = 104
Åk 7
Antal* = 1 325
Internt bortfall = 32
Åk 9
Antal* = 1 132
Internt bortfall = 19
Totalt
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
12
Antal* = 3 647
Internt bortfall = 155
Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt
19,4 23,5 21,5 20,9 25,9 23,5 18,8 22,2 20,6 19,7 23,9 21,9
10,5 19,4 12,8 10,4 8,2 9,3 11,1 18,9 15,2 10,6 13,7 12,3
29,9 38,9 34,3 31,3 34,1 32,8 29,9 41,1 35,8 30,3 37,6 34,2
* Antal då det interna bortfallet är borträknat.
Tabell 1b. Andel flickor och pojkar som angett att de skadats i samband med sport eller
annan fysisk aktivitet fördelade på årskurs. (Anges i procent).
Idrottsskada
Åk 7
Antal* = 1 307
Internt bortfall = 50
Åk 9
Antal* = 1 111
Internt bortfall = 40
Totalt
Antal* = 3 418
Internt bortfall = 90
Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt
16,5 18,3 17,4 14,5 25,2 20,2 15,6 21,5 18,7
*Antal då det interna bortfallet på frågan om skadan inträffat i samband med sport
eller annan fysisk aktivitet, är borträknat.

Tabell 2. Plats där skadan inträffade. Samtliga skador och idrottsskador visas var för sig fördelade på plats, årskurs och kön. (Anges i procent).
Åk 7
Samtliga skador
(n=410*)
Idrottsskador
(n=223*)
Åk 9
Samtliga skador
(n=380*)
Idrottsskador
(n=216*)
Totalt
Samtliga skador
(n=790*)
Idrottsskador
(n=439*)
Hemma
I skolan
Idrottsanläggning
På gatan
Annan plats
Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt
17,6 22,5 20,2 26,1 18,9 22,2 22,3 25,7 24,1 8,5 11,7 10,2 25,5 21,2 23,2
6,9 13,1 10,3 21,8 16,4 18,8 38,6 45,1 42,2 6,9 8,2 7,6 25,7 17,2 21,1
14,7 9,1 11,3 20,0 14,8 16,8 26,7 35,7 32,1 13,3 20,9 17,9 25,3 19,6 21,8
2,7 4,3 3,7 14,7 14,9 14,8 48,0 52,5 50,9 8,0 14,9 12,5 26,7 13,5 18,1
16,3 15,7 15,9 23,4 16,8 19,6 24,3 30,8 28,0 10,7 16,4 13,9 25,4 20,4 22,5
5,1 8,4 7,1 18,8 15,6 16,9 42,6 49,0 46,5 7,4 11,8 10,0 26,1 15,2 19,6
* Dessa analyser bygger de i åk 7 och 9 som angett att de skadats under de senaste 12 månaderna (n=839), samt de som angett att de skadats i samband
med idrott eller annan fysisk aktivitet (n=452). Sifforna inom parentes anger antalet då det interna bortfallet på frågan om plats för skadan räknats bort.

MED FOKUS PÅ IDROTTSSKADOR
Tabell 3. Aktivitet vid skadetillfället (samtliga skador sammantagna) fördelade på årskurs och kön.
(Anges i procent).
Cyklade
Åkte skridskor,
rullskridskor eller
skateboard
Tävlade el tränade i
någon sport/idrott
(ej cykling el skridskor)
Åkte bil eller annat
motorfordon
Promenerade/sprang
(men inte i idrottslag
eller träning)
Slogs
Annat
Åk 7
Antal* = 395
Internt bortfall = 39
Åk 9
Antal* = 364
Internt bortfall = 41
Totalt
Antal* = 759
Internt bortfall = 80
Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt
13,3 9,8 11,4 11,3 7,7 9,1 12,4 8,7 10,3
2,8 18,1 11,1 1,4 18,0 11,5 2,2 18,1 11,3
33,3 29,8 31,4 30,3 32,0 31,3 32,0 30,9 31,4
0,6 3,3 2,0 4,2 6,3 5,5 2,2 4,8 3,7
8,3 4,7 6,3 14,1 7,2 9,9 10,9 5,9 8,0
1,1 4,2 2,8 7,7 7,7 7,7 4,0 5,9 5,1
40,6 30,2 34,9 31,0 21,2 25,0 36,3 25,6 30,2
* Antal då bortfallet på frågan om aktivitet vid skadetillfället är borträknat.
Tabell 4. Blev du skadad medan du höll på med någon sport eller annan fysisk aktivitet?
Frekvenser uppdelat på ålder och kön. (Anges i procent).
Nej
Ja, i en
idrottsförening eller
klubb
Ja, fast inte i en
idrottsförening eller
klubb
Åk 7
Antal* = 474
* Antal som besvarat denna fråga.
Åk 9
Antal* = 431
Totalt
Antal* = 905
Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt
48,8 47,5 47,9 50,0 38,7 42,9 49,1 43,0 45,5
25,6 24,7 25,1 29,6 35,7 33,4 27,3 30,3 29,1
26,0 27,8 27,0 20,4 25,7 23,7 23,6 26,7 25,4
14
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT