Att utveckla kommunernas alkohol och narkotika ... - Riskbruk

62 Att utveckla kommunernas alkohol- och narkotikaförebyggande arbete
Av figur 40 framgår att alkoholkonsumtionen minskat något bland både pojkar och flickor på högstadiets
årskurs nio i både försökskommunerna och kontrollkommunerna. Men minskningen är inte signifikant.
60
50
40
30
20
10
0
Kön: Kille, Årskurs: Årskurs 9 (15-16 år)
Försök Kontroll
2003
2004
Försök Kontroll
Figur 40. Genomsnittlig alkoholkonsumtion bland elever i årskurs nio på högstadiet vid mätning 2003 och 2004 i de sex
försökskommunerna och de sex kontrollkommunerna, redovisat i boxdiagram. Det svarta strecket betecknar medianen,
inom boxen finns 50 procent av observationerna, det t-formade strecket markerar det högsta observerade värdet förutom
extremvärden, cirklar markerar observerade värden mellan 1,5 och 3 boxlängder från boxens överkant, och stjärnor markerar
extremvärden över 3 boxlängder från boxens överkant.
Källa: Enkätundersökning 2003 och 2004
I boxdiagrammet i figur 41 ser vi den självrapporterade alkoholkonsumtionen bland gymnasieeleverna.
Konsumtionen ökar något bland pojkar men ökningen är inte signifikant.
60
50
40
30
20
10
0
Pojkar Årskurs 2 gymn (17-18 år)
Försök Kontroll
2003
2004
60
50
40
30
20
10
0
60
50
40
30
20
10
0
Kön: Tjej, Årskurs: Årskurs 9 (15-16 år)
Flickor Årskurs 2 gymn (17-18 år)
Försök Kontroll
Figur 41. Genomsnittlig alkoholkonsumtion bland elever i årskurs två på gymnasiet vid mätning 2003 och 2004 i de sex
försökskommunerna och de sex kontrollkommunerna, redovisat i boxdiagram. Det svarta strecket betecknar medianen,
inom boxen finns 50 procent av observationerna, det t-formade strecket markerar det högsta observerade värdet förutom
extremvärden, cirklar markerar observerade värden mellan 1,5 och 3 boxlängder från boxens överkant, och stjärnor markerar
extremvärden över 3 boxlängder från boxens överkant.
Källa: Enkätundersökning 2003 och 2004
2003
2004
2003
2004