Att utveckla kommunernas alkohol och narkotika ... - Riskbruk

More documents

Recommendations

Info

34 Att utveckla kommunernas alkohol- och narkotikaförebyggande arbete narkotikan. Man uttrycker det som att narkotikan mest skapar akuta problem, men alkoholen ändå har störst konsekvenser för hela befolkningen. Alkoholfrågan är högt prioriterad nu. Det förefaller som om flera av de gymnasieungdomar som angav att de experimenterade med droger i undersökningen 2000 verkar ha fastnat i missbruk. Under 2003 kartlade socialtjänsten 42 ungdomar som fanns inom kriminella grupper som missbrukade droger. Fokus i kartläggningen låg på individnivå, med ett behandlingsperspektiv, och resulterade i 17 anmälningar till socialtjänsten. Någon kartläggning över vuxna, kommunens resurser eller effekter har inte företagits. Utvecklingen inom projektet Innebörden av att vara en försökskommun är nu tydligare. Man är positiv till samarbetet och tycker att man fått god draghjälp på olika sätt genom att vara försökskommun. De ansvariga lokalt är positiva till samarbetet och ser tydliga vinster i de uppmärksammade frågorna, bättre struktur och mera fart i arbetet. Men utvecklingen stannade upp när den ordinarie samordnaren blev sjukskriven och det tog lång tid innan det formellt blev klart med vikarie. Budget Båda samordnarna har tjänster som har finansierats av kommunen, den ena av socialförvaltningen och den andra av kommunstyrelsen. Man har fått pengar av länsstyrelsen till alkohol- och drogförebyggande insatser samt hälsofrämjande skola för 2003. För år 2004 får kommunen utvecklingsmedel enbart för hälsofrämjande skola. Den tillförordnade samordnaren har i mars 2004 fått en fast anställning som projektledare och arbetar nu på uppdrag av kommunstyrelsen bland annat med utvecklingsarbetet. Styrgruppsmöten Liksom för andra kommuner tog det relativt lång tid innan styrgruppen i Laholm insåg att det var den som var ansvarig för det drogförebyggande arbetet. Gruppen sammanträdde glest under 2003. Av intervjuerna framgår att styrgruppen är mer engagerad i brotts- och narkotikafrågor, men att enskilda personer också är engagerade i alkoholfrågor. Hinder Det drogförebyggande arbetet har under hösten inte haft samma höga fart eftersom en samordnare har varit sjukskriven. Det tog lång tid innan brottsförebyggaren kunde vikariera på denna tjänst. I intervjuerna efterfrågas också tydligare besked från förvaltningscheferna om inriktningen för arbetet. Vid intervjuomgången i januari 2004, framgår det att man ännu inte bestämt hur man ska komma tillrätta med den problematiska grupp 17–24-åringar som experimenterar med droger och de som redan fastnat i ett narkotikamissbruk. Man har heller inga strategier för hur man ska undvika att nya ungdomar som börjar bli vuxna hamnar i en problematisk miljö och kan bli drogberoende. KRAMFORS Alkohol- och drogutvecklingen i Kramfors under året Alkoholkonsumtionen generellt är det svårt att uttala sig om, men den har i alla fall inte sjunkit. I drogvaneundersökningar visar det sig att Kramfors är den kommun som har högst konsumtion av hembränt i länet. I intervjuerna kommer det fram att det finns beställningslistor för inköp av hembränt för ungdomarna i skolorna, där man kan ange mängd och datum för leverans. Öppen försäljning av narkotika på biblioteket har observerats. Vissa respondenter menar att narkotikan ökat på gymnasieskolan. I drogvaneundersökningen visade det sig att flickor i högre grad använder narkotika nu. Men situationen hade blivit bättre vid uppföljningsintervjuerna. Utvecklingen inom projektet Nyckelpersonerna är nöjda med utvecklingen och kontakten inom projektet. Man anser sig ambitiöst ha arbetat fram sin utvecklingsplan efter den vägledning man fick vid träffen med alla kommuner i Umeå i juni 2003. Kontakten med den nationella styrgruppen är god. Samordnaren uppskattar särskilt stödet och tillgängligheten hos projektkoordinatorn och att hon generöst delar med sig av
erfarenheter. Samordnaren upplever att under den tid hon arbetat alkohol- och drogförebyggande i Kramfors har denna fråga kommit att prioriteras mer. Ett tydligare engagemang bland politiker kan märkas och det har också stått klart för förvaltningschefer och politiker att det här är ett kommunstyrelseprojekt. Intresset har varit stort och man är i princip tacksam över den dialog som varit och de utvärderingsresultat som återrapporterats. Ibland har det varit litet väl högt tempo då den nationella styrgruppen besöker Kramfors styrgrupp. Det är bra att det kommer synpunkter och man har en dialog om situationen och metoderna. En bättre bild har nog framställts genom de utvärderingsresultat som har presenterats vid kommunbesöken, till exempel konsumtionen av hembränt. På de gemensamma träffarna borde man diskutera mer vad man förväntar sig av varandra. Samordnaren önskade verktyg för hur man går tillväga för att i sina arbetsgrupper väcka idéer, få idéer att frodas, förverkliga vissa saker och hur man tar nästa steg. Arbetsgrupperna måste vara självgående och kunna leva vidare. Dessa önskemål realiserades delvis i konferensen i Laholm under våren 2004. Budget Samordnaren är finansierad till hälften med pengar från länsstyrelsen. Den andra hälften finansieras av socialförvaltningen, BKU-förvaltningen och GV-förvaltningen. Tjänsten finansieras i tre år, det vill säga till 2006. Samordnaren har däremot ingen egen budget utan måste vid varje inköp fråga sin chef vilket är begränsande. Det har, av vad som har framkommit hittills, inte förts några diskussioner huruvida tjänsten ska bli permanent 2006. Styrgruppsmöten Deltagarna i styrgruppen är aktiva på styrgruppsmötena. Mellan träffarna har dock samordnaren svårt att få klartecken och synpunkter. Processerna stannar då upp. Styrgruppsmötena uppfattas vara för glesa. Det var svårt att få någon politiker att åka till politikernätverkskonferensen i Kalmar; till sist kunde dock en politiker delta. Flera i styrgruppen vittnar om att det var först hösten 2003 det gick upp för dem att det här inte var något isolerat projekt utan ett omfattande utvecklingsarbete som kommunstyrelsen var ansvarig för. Hinder Resurspersonen för Kramfors och samordnaren hade sällan kontakt vilket begränsade värdet av denna funktion. Under hösten 2004 har Kramfors fått en ny resursperson. Samordnarens placering på socialsekreterarnivå inom IFO-förvaltningen, upplevs inte gynnsam. Bland annat försvåras möjligheterna att komma in i skolan om man har en socialförvaltningstillhörighet. Det är också svårt att förklara att det här är ett kommunövergripande utvecklingsarbete om man har en så specifik tillhörighet. Allra bäst skulle placeringen vara under kommunstyrelsen, i utvecklingsenheten. Även om samarbetet med polisen förbättrats under året, är resursbristen inom polisen fortfarande ett stort problem. Andra aktörer saknar polisens tidigare kapacitet och närvaro. Arbetet med ett nytt alkohol- och drogpolitiskt program har legat i träda under ett och ett halvt år. Först nyligen har en grupp tillsatts för detta viktiga uppdrag. Tredje kommunbesöket, februari 2004 Att utveckla kommunernas alkohol- och narkotikaförebyggande arbete 35 Den nationella styrgruppen gjorde i februari 2004 sitt tredje besök i försökskommunerna och hade möten med de lokala styrgrupperna. På mötena diskuterade man hur det gick inom de olika utvecklingsområdena. Den nationella styrgruppen betonade vikten av att arbeta med tillgänglighet. Utvärderingsrapporteringen bestod av resultat från registerdata, enkätundersökningen, panelintervjuerna, provköpsstudierna och mediebevakningen.
Page 1: Att utveckla kommunernas alkohol oc
Page 4 and 5: © statens folkhälsoinstitut R 200
Page 6 and 7: 4 Att utveckla kommunernas alkohol-
Page 12 and 13: 10 Att utveckla kommunernas alkohol
Page 86 and 87:
84 Att utveckla kommunernas alkohol
Page 88 and 89:
Page 90:
show all

Att utveckla kommunernas alkohol och narkotika ... - Riskbruk

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?