Att utveckla kommunernas alkohol och narkotika ... - Riskbruk

More documents

Recommendations

Info

32 Att utveckla kommunernas alkohol- och narkotikaförebyggande arbete KALMAR Alkohol- och drogutvecklingen i Kalmar under året Under året 2003 har man funderat på hur man kan minska elevernas konsumtion av alkohol i gymnasieskolan. I september 2003 presenterades resultatet att flickor i årskurs två på gymnasiet drack mer än genomsnittet för de 12 kommuner utvärderarna undersökt. Kalmars styrgrupp vill gärna komma fram till hur man ska försöka motverka utvecklingen mot ökat drickande bland gymnasieungdomar. Det har inte funnits någon självklar metod att arbeta med gymnasiet och hittills är man inte nöjd med situationen där. Det är svårt att uttala sig om vuxna har förändrat sin konsumtion men drogutvecklingen verkar ha stabiliserats. Ett bra samarbete mellan polisen och kommunen kan förklara detta. Utvecklingen inom projektet Man är nöjd med utvecklingen inom projektet. Flera säger att de på kommunbesöken uppskattat de utvärderingsresultat som presenterats, att de blir motiverade när de ser den lokala situationen svart på vitt. Man hoppas att det förebyggande tänkandet och utbildningar spritt sig in i verksamheterna i kommunen när utvecklingsarbetet avslutas. Kommunalrådet hoppas att politikernätverket som är på gång att bildas kommer att ge stöd i det kommande arbetet. Budget Från länsstyrelsen har man för åren 2002 fram till juni 2004 fått medel. Från och med juli 2004 kompletterar kommunen med de pengar som behövs till det drogförebyggande arbetet. Samordnaren är anställd till sommaren 2005 men den politiska ledningen säger att tjänsten ska bli en tillsvidaretjänst. Fältteamet satsar 25 procent var av sina fyra tjänster vilket motsvarar en heltid, vilket kompletterar samordnartjänsten. Styrgruppsmöten Värdskapet för möten inom denna grupp roterar och det är den ansvarige för mötet som för minnesanteckningar. Enbart minnesanteckningar från år 2004 har kommit in till den centrala utvärderingen. Samordnaren med medarbetare kommer först under 2004 att sitta med på styrgruppsmötena vid den del av mötet som rör det drogförebyggande arbetet. Här blir det tillfälle till dragningar och erfarenhetsutbyte. Hinder Inledningsvis fanns inget samarbete mellan Kalmar mot droger och Forum Vi möts! trots att alkohol och droger var gemensamma nämnare i båda organisationerna. När man väl började samordna sig fanns olika syn på upplägg och i vilken takt aktiviteterna skulle anordnas, vilket skapade vissa samarbetsproblem. För en utomförstående utvärderare tycks det ha blivit onödigt stora spänningar men de gick till sist att lösa. UMEÅ Alkohol- och drogutvecklingen i Umeå under året Inget speciellt har hänt med alkohol- och narkotikasituationen i kommunen. Tillgången på narkotika upplevs som låg av polisen och alkoholutvecklingen liknar den i resten av landet. Problemen med alkohol och narkotika har ökat. Man anser att det är svårt att hindra en sådan utveckling. Det räcker inte med policydokument. Det man tittar på är levnadsvaneundersökningarna som genomförs i skolan och där ser det ut att ha gått ner. Men så är det även i grannkommunerna så det verkar vara en generell trend. Det är svårt att dra några slutsatser. Utvecklingen inom projektet I Umeå vill man inte se utvecklingsarbetet som ett projekt utan integrera det i den ordinarie verksamheten. Det har tagit sin tid men det har resulterat i en mycket genomarbetad ny handlingsplan och en drogpolitisk plan. Engagemanget har alltid varit stort i den här frågan men möjligen har projektet lett till att det ökat. I början av projektet uppstod förvirring, då utvecklingsprojektet krävde en utvecklingsplan samtidigt som den kommunala drogpolitiska policyn skulle revideras. Styrgruppen tyckte
att det blev för mycket papper och syftet blev otydligt. Styrgruppens ansvar för att styra arbetet blev otydligt. Men efter sommaren 2003 klarnade rollen, med bland annat ett ökat engagemang från kommunstyrelsens ordförande. De flesta ansåg att inget har hänt i kommunen på alkohol- eller narkotikaområdet, varken med problem eller förebyggande aktiviteter. Det som skett är interna diskussioner och förberedelser. Något som upplevts som positivt är ett antal tidningsartiklar kring att synen på alkohol och narkotika är mer restriktiv i Umeå än i resten av landet. Engagemanget på förvaltningsledningsnivå ser olika ut beroende på förvaltning. Fritidsförvaltningen är mycket engagerad och införstådd med utvecklingsarbetets intentioner. Skolan är delvis engagerad. Socialtjänsten är mer inne på tertiärprevention även om man nu ser sin roll lite tydligare. Det drogförebyggande arbetet har hamnat mer i fokus. UmeBrå har funnits sedan 1985 och tjänsten som koordinator har funnits i tre år nu i september. Just nu ska man följa upp arbetet och se om verksamheten ska permanentas. De tre år som gått har inneburit mycket experimenterande och ett letade. Man måste formulera mål för arbetet. Länssatsningen är också viktig och länets handlingsplan har underlättat framtagandet av kommunens handlingsprogram och policy. Styrgruppsmöten Anledningen till att Umeå sökte till projektet var att kommunen ville ha en bättre struktur i sitt förebyggande arbete. Nu finns en fungerade styrgrupp. De träffas bara fem gånger per år så nu ska en mer operativ grupp bildas. Styrgruppen består i dag av två kommunalråd, samordnare för det alkohol- och drogförebyggande arbetet, koordinator för UmeBrå, kommundelschef, socialnämndens ordförande samt vice ordförande, socialtjänstchef, gymnasiechef, gymnasienämndens ordförande, för- och grundskolans förvaltningschef samt nämndordförande, kyrkan, fritidschef och nämndordförande, UmeC (butiker och fastighetsägare i city), polisen, en landstingstjänsteman och landstingspolitiker. I den mer operativa arbetsgruppen ska skola, socialtjänst, fritid, landsting, alkohol- och drogsamordnare, brottskoordinator och polisen ingå. Den centrala styrgruppens besök har gett en tydligare bild av situationen i Umeå, till exempel att man är mer restriktiv i Umeå än i andra kommuner i landet. Men det har varit litet för mycket presentation och för litet dialog. Samordnarna anser att den nationella styrgruppen starkare borde ha betonat att samordnaren inte är någon utförare och att det är förvaltningscheferna och styrgruppen lokalt som har ansvaret för arbetet och äger frågan. Närvaron vid dessa träffar är inte alltid så bra. Budget Samordnaren för det alkohol- och narkotikaförebyggande arbetet tillhör utvecklingsenheten inom socialtjänsten och är inte en del av den ordinarie verksamheten. Det finns ingen tydlig budget för arbetet. Koordinatorn för det brottsförebyggande arbetet är anställd av fritidsförvaltningen, där han förfogar över en budget för det brottsförebyggande arbetet. Hinder Ett problem som flera uttrycker är att de flesta har fullt upp med sina vanliga arbetsuppgifter och inte hinner med dessa frågor. Man har fortfarande problem med strukturen för arbetet. Vardagsverkligheten kommer ibland emellan och försvårar. Kommunen och landstingen har haft stora omorganisationer. En farhåga som uttrycks är att handlingsplaner inte leder till handling. Någon uttryckte ganska desillusionerat att även om aktiviteter kommer igång så är det en droppe i havet i förhållande till övriga strömningar i samhället. LAHOLM Att utveckla kommunernas alkohol- och narkotikaförebyggande arbete 33 Alkohol- och drogutvecklingen i Laholm under året I Laholm prioriterade man narkotikan framför alkoholen i intervjuerna 2003. Man har i högre grad kopplat ihop arbetet mot brott och narkotika än arbetet mot alkohol och narkotika. Nu visar sig en tvekan om att det kanske inte har varit helt lyckosamt att skilja ut de två drogerna ifrån varandra som man har gjort. I stället vill man i större utsträckning arbeta integrerat, söka likheter och ta ett helhetsperspektiv på frågorna. Vid intervjuerna i januari 2004 ses alkoholen som ett större problem än
Page 1: Att utveckla kommunernas alkohol oc
Page 4 and 5: © statens folkhälsoinstitut R 200
Page 6 and 7: 4 Att utveckla kommunernas alkohol-
Page 12 and 13: 10 Att utveckla kommunernas alkohol
Page 84 and 85:
82 Att utveckla kommunernas alkohol
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90:
show all

Att utveckla kommunernas alkohol och narkotika ... - Riskbruk

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?