Att utveckla kommunernas alkohol och narkotika ... - Riskbruk

More documents

Recommendations

Info

20 Att utveckla kommunernas alkohol- och narkotikaförebyggande arbete Hinder för effektivt arbete Laholm skulle under 2003 organisera om arbetet i kommunen vilket medförde en avvaktande och lite skeptisk inställning till planering och organisationen inför framtiden. Vid intervjuerna togs upp att man var osäker på hur man bäst skulle bemöta en mycket problematisk grupp experimenterande 17–24-åringar. Trots att flera kritiserade öppenvårdsbehandlingen saknades det tankar om vad man skulle göra för att försöka få bättre resultat för denna grupp. Men Laholm har två poliser som enbart arbetar med ungdomar och narkotika och deras huvudsakliga målgrupp är ungdomar 18–22 år. Praktiker upplevde hinder i sin vardag eftersom de möter föräldrar i kommunen som accepterar att omyndiga ungdomar dricker alkohol. Förväntningar på utvecklingsarbetet Intervjuerna visade att en del nyckelpersoner inte helt hade klart för sig vad försökskommunprojektet gick ut på. Det framgick att det huvudsyfte man hade var att Laholm skulle få en bättre organisation och ökad medvetenhet om drogförebyggande frågor. Man trodde att projektet kunde skapa bra PR. Man förväntade sig också ett erfarenhetsutbyte med de andra kommunerna och kunskap om vilka metoder som fungerar och vilka som inte gör det. Någon hoppades på att få hjälp med utvärdering. KRAMFORS Basfakta om Kramfors kommun Kramfors Riket Folkmängd (2003): 20 574 8 973 472 Andel födda utomlands (2002): 4 % 12 % Andel (25–64 år) med eftergymnasial utbildning (2003): 20 % 32 % Andel (25–64 år) med minst gymnasial utbildning (2003): 78 % 80 % Andel höginkomsttagare (2001): 11 % 20 % Andel låginkomsttagare (2001): 17 % 20 % Andel öppet arbetslösa 20–64 år (2003): 6 % 4 % Medellivslängd män (medelvärde 1993–2002): 75,5 76,8 Medellivslängd kvinnor (medelvärde 1993–2002): 80,2 81,7 Alkohol- och narkotikasituationen i Kramfors i januari 2003 Kramfors har av tradition haft hög alkoholkonsumtion. Hembränning har förekommit och sägs förekomma i stor omfattning. Under våren och sommaren 2002 uppfattade socialtjänsten och politikerna att både alkohol- och narkotikakonsumtionen, och antalet heroinister, ökade. Relativt öppet och ogenerat förekom fylleri och personer som tog droger i kommunens centrum. Det faktum att det var lätt och billigt att skaffa sig en bostad i Kramfors ledde enligt uppgifter från socialtjänsten till att missbrukare och kriminella flyttade dit. I Kramfors ligger 54 procent av alla behandlingsplatser för missbrukare i Västernorrlands län. Uppföljning efter avslutad behandling visar att en tredjedel av dessa personer får vissa återfall och att en tredjedel misslyckas helt. Det händer att personer hoppar av från behandlingen och stannar i kommunen så att Kramfors får ett tillflöde av nya missbrukare. På Komvux-skolan hade det förekommit försäljning av narkotika och denna plats bedömdes vara den mest problematiska ur narkotikahänseende när det gäller nyrekrytering. Komvux hade inte någon elevvård och hade fått stänga av flera elever på grund av missbruk. Gymnasieskolan och Komvux ligger i samma byggnad, vilket uppfattades som riskabelt ur narkotikasynpunkt. Organiseringen av det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Kramfors En tvärsektoriell styrgrupp bildades på hösten 2002 efter sommarens eskalerande drogproblem i Kramfors. I den ingick politiker från kommunledningen, ordförande i gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden (GV), individ- och familjeomsorgen inom socialnämnden (IFO) och barn-, kulturoch utbildningsnämnden (BKU). Förvaltningscheferna för GV, IFO och BKU samt närpolischefen ingick också i gruppen. Styrgruppen samarbetade väl och hade ett stort engagemang i frågan. Det förhållningssätt och den vikt som lades vid det alkohol- och drogförebyggande arbetet, gick också över partigränserna i kommunen.
Rekryteringen till samordnartjänsten drog ut på tiden, men den kunde tillsättas med en ordinarie person under senvåren 2003. Fram till dess var det sektionschefen på IFO-förvaltningen som handlade det förebyggande arbetet. Samordnaren var länken mellan styrgruppen och Stora ungdomsgruppen. I den senare ingick IFO (Förebyggarenheten), BKU (elevvårdsteam), fritidsledare, landstinget (hälsoplanerare) och Svenska kyrkan. Polisen var formellt en medlem men hade sällan deltagit på mötena. Det gjorde att gruppen inte kunde ta del av polisens kunskaper. Annars fungerade samordningen bra. Kramfors hade en tydlig sekundär och tertiär karaktär på sin alkohol- och drogförebyggande verksamhet och arbetet var till stor del ungdomsfokuserat. Man hade skapat en förebyggarenhet som främst sysslade med informationsutbyte. Mestadels rörde det sig om ungdomar som man redan kände oro för och fler drogförebyggande satsningar för ungdomar planerades. Flera ansökningar om medel till alkohol- och drogförebyggande projekt hade skickats in till länsstyrelsen och beviljats, framför allt gällde detta insatser på sekundär och tertiär nivå. Hinder för effektivt arbete Kramfors hade en befolkningsminskning varje år och kommunen hade svårt att få behöriga sökanden till tjänster som utlystes. Kommunen hade haft ekonomiska problem och tvingats låna pengar av ”Kommunakuten”. Resursbrist gjorde att polisen inte kunde synas så mycket. Polisen skulle med en polispatrull täcka ett område på 20 mil. Man kunde inte vara ute i skolorna, varken för att tala om alkohol och droger, eller för att ha en lugnande effekt. Man hade inte heller resurser till att ”störa” missbrukarna så mycket som man skulle önska. Tidigare fanns det en polistjänst som enbart var inriktad på ungdomar och en annan som var inriktad på narkotika. I dagsläget arbetade polisen generellt med alla problem och brott. Polisens närvaro i Stora ungdomsgruppen saknades. Förväntningar på utvecklingsarbetet Kommunen hoppades på att kunna kraftsamla, förankra och mobilisera befolkningen i kampen mot droger och missbruk av alkohol. Man såg fram emot att få en verktygslåda, metoder och kunskap i frågorna. Målet med att delta i utvecklingsarbetet var att minska skadeverkningarna av alkohol och narkotika. Ett annat mål var att integrera projektet och de kommande förebyggande insatserna i den ordinarie verksamheten och permanenta det drogförebyggande arbetet. Kunskapen och metoderna fick inte försvinna när någon eldsjäl inom en verksamhet slutade sitt arbete. Vissa förväntningar var mycket konkreta – att man fick tips på duktiga föreläsare, eller att man i Kramfors kunde skapa specialiserade enheter som kunde arbeta med personer med drogproblem. Man hoppades på hjälp med att komma fram till den bästa möjliga interna organisationen för dessa frågor i Kramfors. Att bli utvärderade och få ta del av forskning var uppskattat. Första kommunbesöket, februari 2003 Under januari och februari 2003 besökte projektets styrgrupp de sex utvalda försökskommunerna. Vid dessa besök träffade den nationella styrgruppen de lokala styrgrupperna, det vill säga politiker och tjänstemän engagerade i det alkohol- och narkotikaförebyggande arbetet. Den nationella styrgruppen presenterade intentionerna med projektet, vad kommunerna skulle komma att erbjudas och vilka krav som ställdes på dem. De lokala styrgrupperna presenterade sin nuvarande verksamhet, och vilka förhoppningar de hade på det kommande samarbetet. Utbildningsvecka på Sätra bruk Att utveckla kommunernas alkohol- och narkotikaförebyggande arbete 21 Försökskommunerna inbjöds att delta i en utbildningsvecka i februari 2003 på Sätra bruk. Utbildningsveckan syftade till att ge samordnarna inspiration och nya kunskaper för att utveckla och få större bredd i det förebyggande arbetet i sina kommuner. Utbildningen var tänkt att fungera som ett smörgåsbord där en mängd förebyggande strategier kort presenterades. Syftet med projektet och en gemensam plattform för det förebyggande arbetet i kommunerna presenterades också av projektets
Page 1: Att utveckla kommunernas alkohol oc
Page 4 and 5: © statens folkhälsoinstitut R 200
Page 6 and 7: 4 Att utveckla kommunernas alkohol-
Page 12 and 13: 10 Att utveckla kommunernas alkohol
Page 72 and 73:
70 Att utveckla kommunernas alkohol
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90:
show all

Att utveckla kommunernas alkohol och narkotika ... - Riskbruk

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?