Att utveckla kommunernas alkohol och narkotika ... - Riskbruk

20 Att utveckla kommunernas alkohol- och narkotikaförebyggande arbete
Hinder för effektivt arbete
Laholm skulle under 2003 organisera om arbetet i kommunen vilket medförde en avvaktande och lite
skeptisk inställning till planering och organisationen inför framtiden.
Vid intervjuerna togs upp att man var osäker på hur man bäst skulle bemöta en mycket problematisk
grupp experimenterande 17–24-åringar. Trots att flera kritiserade öppenvårdsbehandlingen saknades
det tankar om vad man skulle göra för att försöka få bättre resultat för denna grupp. Men
Laholm har två poliser som enbart arbetar med ungdomar och narkotika och deras huvudsakliga målgrupp
är ungdomar 18–22 år.
Praktiker upplevde hinder i sin vardag eftersom de möter föräldrar i kommunen som accepterar att
omyndiga ungdomar dricker alkohol.
Förväntningar på utvecklingsarbetet
Intervjuerna visade att en del nyckelpersoner inte helt hade klart för sig vad försökskommunprojektet
gick ut på. Det framgick att det huvudsyfte man hade var att Laholm skulle få en bättre organisation
och ökad medvetenhet om drogförebyggande frågor. Man trodde att projektet kunde skapa bra PR.
Man förväntade sig också ett erfarenhetsutbyte med de andra kommunerna och kunskap om vilka
metoder som fungerar och vilka som inte gör det. Någon hoppades på att få hjälp med utvärdering.
KRAMFORS
Basfakta om Kramfors kommun Kramfors Riket
Folkmängd (2003): 20 574 8 973 472
Andel födda utomlands (2002): 4 % 12 %
Andel (25–64 år) med eftergymnasial utbildning (2003): 20 % 32 %
Andel (25–64 år) med minst gymnasial utbildning (2003): 78 % 80 %
Andel höginkomsttagare (2001): 11 % 20 %
Andel låginkomsttagare (2001): 17 % 20 %
Andel öppet arbetslösa 20–64 år (2003): 6 % 4 %
Medellivslängd män (medelvärde 1993–2002): 75,5 76,8
Medellivslängd kvinnor (medelvärde 1993–2002): 80,2 81,7
Alkohol- och narkotikasituationen i Kramfors i januari 2003
Kramfors har av tradition haft hög alkoholkonsumtion. Hembränning har förekommit och sägs förekomma
i stor omfattning. Under våren och sommaren 2002 uppfattade socialtjänsten och politikerna
att både alkohol- och narkotikakonsumtionen, och antalet heroinister, ökade. Relativt öppet och ogenerat
förekom fylleri och personer som tog droger i kommunens centrum.
Det faktum att det var lätt och billigt att skaffa sig en bostad i Kramfors ledde enligt uppgifter från
socialtjänsten till att missbrukare och kriminella flyttade dit. I Kramfors ligger 54 procent av alla
behandlingsplatser för missbrukare i Västernorrlands län. Uppföljning efter avslutad behandling
visar att en tredjedel av dessa personer får vissa återfall och att en tredjedel misslyckas helt. Det händer
att personer hoppar av från behandlingen och stannar i kommunen så att Kramfors får ett tillflöde
av nya missbrukare.
På Komvux-skolan hade det förekommit försäljning av narkotika och denna plats bedömdes vara
den mest problematiska ur narkotikahänseende när det gäller nyrekrytering. Komvux hade inte någon
elevvård och hade fått stänga av flera elever på grund av missbruk. Gymnasieskolan och Komvux ligger
i samma byggnad, vilket uppfattades som riskabelt ur narkotikasynpunkt.
Organiseringen av det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Kramfors
En tvärsektoriell styrgrupp bildades på hösten 2002 efter sommarens eskalerande drogproblem i
Kramfors. I den ingick politiker från kommunledningen, ordförande i gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden
(GV), individ- och familjeomsorgen inom socialnämnden (IFO) och barn-, kulturoch
utbildningsnämnden (BKU). Förvaltningscheferna för GV, IFO och BKU samt närpolischefen
ingick också i gruppen. Styrgruppen samarbetade väl och hade ett stort engagemang i frågan. Det förhållningssätt
och den vikt som lades vid det alkohol- och drogförebyggande arbetet, gick också över
partigränserna i kommunen.