Att utveckla kommunernas alkohol och narkotika ... - Riskbruk

More documents

Recommendations

Info

18 Att utveckla kommunernas alkohol- och narkotikaförebyggande arbete Alkohol- och narkotikasituationen i Umeå i januari 2003 Umeå beskrevs som en välfungerade medelklasstad med måttliga problem och gott om resurser. Kommunen har hög skatt som accepteras väl av befolkningen. Det finns en tradition av restriktivitet kring alkohol i Umeå. Men Umeå har en ökande befolkningsmängd och var nu en storstad med storstadsproblem. Umeå universitet gör att det finns en stor andel unga i kommunen. Alkoholkonsumtionen ökar och det fanns ett förändrat, mer liberalt förhållningssätt till både alkohol och narkotika. Öppningen österut hade ökat inflödet och antalet missbrukare ökar. Heroinet hade fått fotfäste även om det framför allt var användningen av de så kallade lätta drogerna som ökat. Man hade tidigare haft bättre kontroll på vilka som använde droger och var de gjorde det. Levnadsvaneundersökningar av skolungdomar görs regelbundet och visar att ungdomar vet bättre i dag var de kan få tag i droger. Organiseringen av det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Umeå Alkohol- och narkotikaarbetet har varit prioriterade frågor i kommunen och det fanns ett engagemang kring frågan. Det fanns utarbetade handlingsplaner för arbetet och tanken var att det skulle genomsyra hela verksamheten. Det fanns ett starkt politiskt intresse och engagemang även om frågan inte alltid var prioriterad. Viss oenighet fanns om tillståndsgivningen, men arbetet har ändå kunnat bedrivas oberoende av politisk färg. Det saknades en tydlig linje även om det fanns enskilda individer som starkt propagerade för frågan. Bidragsansökningar för projekt med alkohol- och narkotikapreventiv karaktär var prioriterade. Vid projektstarten fanns en styrgrupp för det alkohol- och narkotikapreventiva arbetet. I den ingick representanter från polisen och kommunen. Gruppen var ny och var tänkt att successivt växa. En samordnare för det alkohol- och drogförebyggande arbetet arbetade för att involvera olika enheter och skapa struktur i det alkohol- och drogförebyggande arbetet. Man arbetade nära Umeås brottsförebyggande råd, UmeBrå, som utvecklat en fungerade arbetsform och samarbetade med kyrka och landsting. Socialtjänsten har ett huvudansvar för samarbetet inom alkohol- och drogområdet. Samarbetet med länsstyrelsen var bra. Länssamrådsgruppen för alkohol- och drogfrågor i Västerbotten arbetade för att stärka samarbetet kring alkohol- och drogfrågor i regionen. Länsstyrelsen hade finansierat ett resurscentrum, Resurscentrum för drogfrågor i Västerbotten. Hinder för effektivt arbete Som hinder i arbetet beskrivs skilda synsätt för alkohol respektive narkotika. När det gällde narkotika var alla överens om nolltolerans, men för alkohol var det inte lika enhällig uppslutning. Avseende ungdomar var alla överens om en restriktiv hållning, men det fanns attityder och värderingar bland människor att alkohol inte var så farligt. Ett annat hinder som togs upp var föräldrarnas okunnighet. Tidigare när barn kom hem alkoholpåverkade så märktes det, men att upptäcka narkotikapåverkan är svårare. Det fanns också starka ekonomiska intressen som motarbetade preventionen, det är mycket pengar i narkotikabranschen och försäljning av illegal alkohol till unga förekommer. Ett ytterligare hinder som nämndes var att även om det inte fanns direkta intressekonflikter så kan olika aktörer ha lite olika mål. I samarbetet mellan kommunen och restaurangbranschen kunde det exempelvis uppstå intressekonflikter kring frågor om fri företagsamhet och tillståndsgivning. Tidsbrist och minskade resurser var också ett hinder. Det fanns en risk att prat inte leder till handling. Verksamheten var delvis beroende av eldsjälar och framtiden kunde upplevas osäker. Förväntningar på utvecklingsarbetet Vid projektets början förväntade sig Umeå att projektet skulle leda till att alkohol- och drogfrågan skulle hamna i fokus under perioden, vilket skulle göra det lättare att engagera folk i arbetet. Man hoppades att projektet skulle ge möjlighet att strukturera upp arbetet och samordna verksamheten bättre. En viktig del var att få hjälp med utvärdering. Men även att få ta del av och utbyta erfarenheter från andra kommuner sågs som något positivt. Målet var att få en slagkraftig organisation kring frågorna och bättre samarbete så att det inte bara blir en socialtjänstfråga. Arbetet skulle gå vidare från planering till aktivitet. Målet var även att integrera aktiviteterna i den ordinarie verksamheten och utforma ny handlingsplan och policy.
LAHOLM Att utveckla kommunernas alkohol- och narkotikaförebyggande arbete 19 Basfakta om Laholms kommun Laholm Riket Folkmängd (2003): 22 920 8 973 472 Andel födda utomlands (2002): 7 % 12 % Andel (25–64 år) med eftergymnasial utbildning (2003): 21 % 32 % Andel (25–64 år) med minst gymnasial utbildning (2003): 74 % 80 % Andel höginkomsttagare (2001): 12 % 20 % Andel låginkomsttagare (2001): 20 % 20 % Andel öppet arbetslösa 20–64 år (2003): 4 % 4 % Medellivslängd män (medelvärde 1993–2002): 77,7 76,8 Medellivslängd kvinnor (medelvärde 1993–2002): 82,7 81,7 Alkohol- och narkotikasituationen i Laholm i januari 2003 Flera intervjupersoner sade att Laholm präglades av att vara en jordbrukarkommun där föräldrar hade en tillåtande attityd till alkohol och att de kunde bjuda sitt barn vid särskilda tillfällen. Laholm är en kommun med fler så kallade rejvare än i en genomsnittlig kommun, och ecstasy bedömdes vara en vanlig typ av narkotika. Drogvaneundersökningen år 2000 visade en oroväckande hög andel gymnasieelever som hade provat narkotika. Polisen kunde i början av 2002 nysta upp en narkotikahärva och informerade kommunstyrelsen om det allvarliga läget. Det drogförebyggande arbetet tog fart av att det fanns ett verkligt problem och ett behov av att motverka den negativa tendensen i kommunen. I det drogförebyggande arbetet hade Laholm inledningsvis framför allt fokus på skolan och ungdomar. Narkotikan var det som oroade politiker och tjänstemän mest och var det som prioriterades. Organiseringen av det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Laholm Laholm hade en god tvärsektoriell struktur och organisation för att arbeta effektivt alkohol- och drogförebyggande. Då kommunen är relativt liten fanns en god överblick över verksamheterna. Dessutom hade Laholm varit en SOCSAM-kommun där syftet var att de olika förvaltningarna aktivt skulle samarbeta, minska byråkrati och sätta den enskilda individen i centrum. En nätverkskarta hade upprättats år 2002 som beskrev kommunens verksamheter, hur de hängde ihop med varandra och vem man skulle kontakta i ett visst ämne. Ett välutvecklat samarbete mellan brottsförebyggaren, drogförebyggaren och folkhälsoenheten underlättade förankringsarbetet. Man hade en lång tradition av att arbeta framgångsrikt med folkhälsa i Laholm. Det var också självklart för nyckelpersonerna att ett effektivt alkohol- och drogförebyggande var ett gemensamt ansvar för bland andra polis, föreningsliv, näringsliv, restauranger, krogar och psykiatriska mottagningar. Laholms brottsförebyggande råd, LaBrå, stod för ansökan till utvecklingsarbetet. SPUFF-gruppen, en aktiv tvärsektoriell grupp med representanter från socialtjänst, skola, fritid, folkhälsoenhet, brottsförebyggande rådet, arbetsmarknadsenheten och polisen, hade redan bedrivit ett aktivt förebyggande arbete. SPUFF-gruppen tog fram strategier och samordnade det kommunövergripande drogförebyggande arbetet (mot tobak, alkohol och narkotika) på operativ nivå. Den bildades efter att man uppmärksammat den höga andelen gymnasieungdomar som testat narkotika. Man skapade inledningsvis en gemensam samsyn i gruppen och efter två veckor hade gruppen tagit fram en handlingsplan för snabba åtgärder. En av åtgärderna var att bjuda in ett teatersällskap från Hassela som spelade en gripande pjäs för elever och föräldrar. Gruppens uppgifter bestod också i att vara en länk mellan länssamrådsgruppen mot droger i Halland och olika verksamheter i Laholm samt att vara en referensgrupp för personal inom skola och fritid. Det fanns tre högstadieskolor och en gymnasieskola i kommunen. På varje skola fanns det en åtgärdsgrupp, vilken SPUFF-gruppen arbetade tillsammans med. SPUFF-gruppen drev på eftersom syftet var att alla elever i skolan och alla föräldrar skulle nås med likartade metoder och budskap i skolorna.
Page 1: Att utveckla kommunernas alkohol oc
Page 4 and 5: © statens folkhälsoinstitut R 200
Page 6 and 7: 4 Att utveckla kommunernas alkohol-
Page 12 and 13: 10 Att utveckla kommunernas alkohol
Page 70 and 71:
68 Att utveckla kommunernas alkohol
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90:
show all

Att utveckla kommunernas alkohol och narkotika ... - Riskbruk

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?