Att utveckla kommunernas alkohol och narkotika ... - Riskbruk

Hinder för effektivt arbete
Ett viktigt hinder i arbetet beskrevs vara den ökade tillgången på narkotika och svartsprit.
Det hade tidigare varit svårt med samarbetet mellan olika nämnder. Men sedan samarbetsgrupper
inrättades med representanter från olika områden hade samarbetet förbättrats. Framför allt fungerade
samarbetet bättre sedan en samordnare anställts för arbetet med alkohol- och narkotikaprevention.
Slimmade organisationer och ständig personalbrist inom vissa sektorer har gjort det svårt att
samla personer inom olika verksamheter för samordning. Det var svårt att integrera preventionen i
den ordinarie verksamheten.
Slutligen nämndes en mer liberal syn på användningen av alkohol och narkotika i befolkningen
som ett hinder för förebyggande arbete.
Förväntningar på utvecklingsarbetet
I Solna förväntade man sig att det drogförebyggande arbetet skulle vara i fokus under de kommande
åren och att engagemanget för frågan skulle öka. Det upplevdes som värdefullt att få ta del av andras
erfarenheter. Man ville få tydliga mål att följa upp. Projektet sågs som en möjlighet till att ta del av
den senaste kunskapen inom området. Det upplevdes som bra att få stöd i utvärderingen men man förväntade
sig inte att alkohol- och drogkonsumtionen i kommunen skulle sjunka kraftigt. Man hoppades
snarare att ökningen blir litet mindre än i andra delar av landet.
LUND
Att utveckla kommunernas alkohol- och narkotikaförebyggande arbete 15
Basfakta om Lunds kommun Lund Riket
Folkmängd (2003): 101 016 8 973 472
Andel födda utomlands (2002): 14 % 12 %
Andel (25–64 år) med eftergymnasial utbildning (2003): 62 % 32 %
Andel (25–64 år) med minst gymnasial utbildning (2003): 89 % 80 %
Andel höginkomsttagare (2001): 23 % 20 %
Andel låginkomsttagare (2001): 33 % 20 %
Andel öppet arbetslösa 20–64 år (2003): 3,5 % 4 %
Medellivslängd män (medelvärde 1993–2002): 78,4 76,8
Medellivslängd kvinnor (medelvärde 1993–2002): 82,7 81,7
Alkohol- och narkotikasituationen i Lund i januari 2003
Tillgängligheten till alkohol och narkotika i Lund var mycket hög, dels på grund av läget i en
storstadsregion, dels på grund av närheten till Köpenhamn och i övrigt en hög internationalisering
vilket för med sig ett ökat inflöde av droger. Den kontinentala dryckeskulturen har delvis anammats.
Drogvaneundersökningar görs kontinuerligt i Lund, i vilka man kunnat konstatera att konsumtionen
av både alkohol och droger var hög. Till detta kommer att föräldrar och den vuxna befolkningen i
Lund har liberala och tillåtande attityder till alkohol och även droger. Den akademiska miljön gjorde
enligt flera nyckelpersoner att man hade en hög toleransnivå för berusning. Studenterna påverkade
gymnasisterna i denna anda som i sin tur påverkade högstadieeleverna.
Under vintern 2003 ansåg man att narkotikasituationen hade försvårats under de senaste åren.
Detta kunde motivera ett helhetsgrepp på alkohol och narkotikafrågan. Politikerna hade dock lättare
att ta ställning mot narkotika, då det är en illegal drog, än mot alkohol och dess skadeverkningar.
Lund deltar i EU-projektet Local Monitoring of Drug Problems som är ett strategiskt kartläggnings-
och statistikarbete.
Organiseringen av det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Lund
I Lund har man av tradition en mycket decentraliserad kommunal organisation. Samordnartjänsterna
för såväl det alkohol- och drogförebyggande arbetet som för det brottsförebyggande arbetet låg på
Kultur- och fritidsförvaltningen. Samordnaren arbetade halvtid med respektive område. Det fanns
också en ungdomssamordnare som var anställd på Kultur- och fritidsförvaltningen.
Det brottsförebyggande rådet, det lokala Brå, var tilltänkt som styrgrupp för det alkohol- och
drogförebyggande arbetet, men denna grupp hade ännu inte börjat fungera som en beslutande politisk
styrgrupp.