Att utveckla kommunernas alkohol och narkotika ... - Riskbruk

Att utveckla kommunernas 

alkohol och narkotikaförebyggande 

arbete 

Sex försökskommuner i samarbete med Alkoholkommittén, 

Mobilisering mot narkotika och 

Statens folkhälsoinstitut 

statens folkhälsoinstitut 

www.fhi.se

Att utveckla kommunernas 

alkohol och narkotikaförebyggande 

arbete 

Sex försökskommuner i samarbete med Alkoholkommittén, 

Mobilisering mot narkotika och 


statens folkhälsoinstitut 

www.fhi.se

© statens folkhälsoinstitut R 2004:36 

issn: 1651-8624 

isbn: 91-7257-299-X 

Författare: Richard Bränström, Elisabet Sjöström och Sven Andréasson 

omslagsfotografi: Photos.com

Innehåll 

Innehåll ______________________________________________________________________3 

Förord ______________________________________________________________________4 

Sammanfattning ______________________________________________________________5 

Inledning ____________________________________________________________________6 

Bakgrund till utvecklingsarbetet __________________________________________________6 

Den nationella styrgruppen för utvecklingsarbetet____________________________________6 

Utvecklingsarbetets målsättning __________________________________________________7 

Metod ______________________________________________________________________8 

Val av försökskommuner ________________________________________________________8 

Val av kontrollkommuner ________________________________________________________8 

Vad erbjuder vi försökskommunerna? ______________________________________________8 

Resurspersoner________________________________________________________________8 

Projektkoordinator ____________________________________________________________9 

Uppföljning och utvärdering ____________________________________________________9 

Utvecklingsarbetets första del __________________________________________________14 

Utgångsläget i försökskommunerna januari 2003 __________________________________14 

Första kommunbesöket, februari 2003 ____________________________________________21 

Utbildningsvecka på Sätra bruk __________________________________________________21 

Gemensam kommunträff i Umeå, juni 2003 ______________________________________22 

Utvecklingsområden __________________________________________________________23 

Det fortsatta arbetet i försökskommunerna ________________________________________27 

Andra kommunbesöket, hösten 2003 ____________________________________________27 

Presentation av utbildningspaket ________________________________________________27 

Inspirationsdagar ____________________________________________________________27 

Deltagande i utbildningar ______________________________________________________29 

Arbetets gång under 2003 ______________________________________________________30 

Tredje kommunbesöket, februari 2004 ____________________________________________35 

Nätverkskonferensen för politiker i Kalmar ________________________________________36 

Mobiliseringskonferensen i Laholm ______________________________________________36 

Community Action-konferens i London____________________________________________36 

Society for Prevention Research, konferens i Quebec ________________________________36 

Resultat ____________________________________________________________________37 

Tillgänglighet till alkohol________________________________________________________37 

Tillgänglighet till narkotika______________________________________________________44 

Upplevd risk att bli upptäckt vid lagöverträdelser____________________________________47 

Attityder till alkohol, narkotika och förebyggande arbete ______________________________49 

Risk- och skyddsfaktorer bland unga ______________________________________________52 

Alkoholkonsumtion ____________________________________________________________55 

Narkotikabruk ________________________________________________________________65 

Problem, olyckor och brott______________________________________________________69 

Sjuklighet och dödlighet ________________________________________________________75 

Förebyggande aktiviteter ______________________________________________________79 

Sammanfattande slutsatser ____________________________________________________85 

Referenser __________________________________________________________________88

4 Att utveckla kommunernas alkoholoch narkotikaförebyggande arbete 

Förord 

Skador och sjukdomar som har samband med alkohol har historiskt varit ett av de största folkhälsoproblemen 

i Sverige. Alkoholkonsumtion är en viktig orsak både till för tidig död, behov av vård 

och sjukskrivning. Narkotikarelaterade dödsfall utgör en betydande del av den dödlighet bland yngre 

personer som går att förebygga. 

Alkoholkonsumtionen och riskbruket ökar i Sverige. Ett gediget forskningsstöd visar på ett starkt 

samband mellan den totala alkoholkonsumtionen och mängden alkoholskador och problem. Inflödet 

av narkotika och alkohol har blivit större i vårt land och innebär ökande och allvarliga hot mot en god 

hälsa och livssituation i befolkningen. På alkoholområdet har det samtidigt blivit svårare att upprätthålla 

de traditionellt restriktiva nationella verktygen. När alkohol och narkotika blivit mer tillgängligt 

än någonsin, ställer det krav på en annan inriktning av det alkoholoch narkotikaförebyggande arbetet. 

Det krävs mer kraftfulla lokala insatser i kommuner och landsting och det fordras också mer djupgående 

samarbete mellan en rad olika aktörer i lokalsamhället. Det finns i dag vetenskapligt stöd för 

att lokalt kommunalt arbete som inriktar sig på policyförändringar har effekt (1,2). De lyckade lokala 

preventionsinsatserna har haft en vetenskaplig bas, inriktat sig på förändringar i så väl utbud som 

efterfrågan och inneburit ett engagemang från flera olika kommunala aktörer (3,4,5). 

Regeringen har tillsatt Alkoholkommittén och Mobilisering mot narkotika bland annat för att 

stärka det lokala alkoholoch drogförebyggande arbetet. Alkoholkommittén och Mobilisering mot 

narkotika utbildar de lokala samordnarna och finansierar forskning och konferenser som kommer 

drogförebyggare till godo. I januari 2003 inleddes en satsning, den om sex försökskommuner, där 

Alkoholkommittén och Mobilisering mot narkotika står för genomförandet av insatsen och Statens 

folkhälsoinstitut utvärderar utvecklingsarbetet och i förlängningen Alkoholkommitténs och Mobilisering 

mot narkotikas arbete med de nationella handlingsplanerna. 

Syftet är att försöka påverka alkoholoch narkotikautvecklingen i sex försökskommuner i Sverige 

och få kunskap som kan spridas till övriga kommuner. Utvärderingen är formativ, det vill säga den 

lokala styrgruppen får kontinuerlig återkoppling från utvärderarna och har möjlighet att på så sätt 

ompröva sina vägval om effekter inte skulle uppkomma eller utvecklingen går i fel riktning. 

Försökskommunerna fastställde under sommaren 2003 sina utvecklingsplaner vari de specificerat 

tre eller fyra områden de systematiskt vill arbeta med inom utvecklingsarbetets ram. Kommunernas 

genomförandeplaner visar hur arbetet ska läggas upp. Först under hösten 2004 kommer arbetet att 

komma igång med lokala utbildningar och formellt samarbete mellan flera lokala aktörer. Därför är 

den här delrapporten en beskrivning av utgångsläget i försökskommunerna och situationen efter ett 

och ett halvt år samt en processbeskrivning över den tid som utvecklings- och forskningsverksamheten 

pågått. 

Gunnar Ågren 

Generaldirektör

Sammanfattning 

Att utveckla kommunernas alkoholoch narkotikaförebyggande arbete 5 

Under hösten 2002 erbjöds samtliga 290 kommuner i Sverige att ansöka om att delta i ett treårigt 

utvecklingsarbete för att stärka sitt förebyggande arbete för att minska skadorna och problemen 

kopplade till alkohol och narkotika. Av de 68 kommuner som ansökte valdes sex kommuner från olika 

delar av landet med varierande storlek. Dessa kommuner har under ett och ett halvt år, med start i 

januari 2003, tillsammans med Alkoholkommittén, Mobilisering mot narkotika och Statens folkhälsoinstitut 

arbetat för att stärka det lokala alkoholoch narkotikaförebyggande arbetet. 

En viktig del i utvecklingsarbetet är en ökad satsning på forskningsbaserade metoder för alkoholoch 

narkotikaförebyggande arbete och lokal mobilisering av olika aktörer. Genom kunskapsstöd från 

en till projektet knuten expertgrupp med resurspersoner, utbildning av alkoholoch narkotikasamordnare, 

utbildning av utbildare och regelbunden återkoppling av resultat från kartläggningar ska 

kommunerna få stöd att utforma och genomföra förebyggande aktiviteter som långsiktigt ska leva 

kvar i den ordinarie verksamheten. 

Kommunerna erbjuds kompetensutveckling i form av utbildning i verksamma metoder, erfarenhetsutbyte, 

löpande stöd av en grupp resurspersoner knutna till projektet samt ett startbidrag på 

200 000 kronor. Under hela utvecklingsprojektet får kommunerna utvärderingsstöd från utvärderare 

från Statens folkhälsoinstitut. 

Efter projektets första ett och ett halvt år har samtliga sex försökskommuner valt tre till fyra områden 

som de särskilt vill utveckla, till exempel ansvarsfull alkoholservering på restauranger, familjeprogram 

till föräldrar i skolåldern eller alkoholrådgivning inom primärvården. 

En representant från vardera Alkoholkommittén, Mobilisering mot narkotika och Statens folkhälsoinstitut 

har utgjort den centrala styrgruppen för detta utvecklingsarbete och gemensamt stått för 

arbetets centrala planering. Inom ramen för detta har Alkoholkommittén och Mobilisering mot narkotika 

stått för implementeringen av aktiviteterna, medan Statens folkhälsoinstitut ansvarat för utvärderingen 

av arbetet. Resultat från utvärderingen presenteras för försökskommunerna två gånger per 

år. Utvärderingen består bland annat av registerdata för olyckor, brott och sjuklighet relaterade till 

alkohol och narkotika, enkätdata på alkoholoch narkotikakonsumtion samt attityder till förebyggande 

aktiviteter, bevakning av alkoholoch narkotikarelaterade inslag i lokalmedier, resultat från provinköp 

av alkohol av underåriga och så vidare. Den här halvtidsrapporten är strukturerad utifrån fyra 

stora huvudkategorier: tillgänglighet, konsumtion, skador och aktiviteter. Efter ett och ett halvt år 

föreligger inga skillnader i alkoholoch narkotikautvecklingen mellan försökskommunerna och kontrollkommunerna. 

Den enda skillnaden är att medieaktiviteten och antalet inslag kring alkohol och 

narkotika under hela projektperioden varit större i försökskommunerna än i kontrollkommunerna. 

Utvecklingen i försökskommunerna och kontrollkommunerna liknar den i landet i stort. Alkohol- och 

narkotikakonsumtionen ökar, liksom problemen som beror på alkohol och narkotikarelaterade problem. 

Avsaknaden av effektskillnader är inte överraskande. Tvärtom är den förväntad mot bakgrund 

av att försökskommunerna först under hösten 2004 börjar med insatserna inom sina utvecklingsområden. 

Samtidigt står det klart att utvecklingen under den senaste tiden varit mycket positiv. De kommunala 

ledningsgrupperna har börjat ta en rad egna initiativ och visat ökat intresse och engagemang. Vid 

ett möte för politiker från de deltagande kommunerna i Umeå i november 2004 beslutade man bland 

annat att arbetet ska fortsätta efter projekttidens slut 2005, och att man också önskar att utvärderingen 

ska kunna förlängas.


Inledning 

Bakgrund till utvecklingsarbetet 

Missbruk av alkohol och narkotika är ett av de allvarligaste hoten mot en god hälsa i befolkningen. 

Sverige tillhör de länder som fortfarande har den mest ambitiösa alkoholoch narkotikapolitiken. 

Således är prisinstrumentet genom högre skatter på alkoholområdet fortfarande verksamt, den fysiska 

tillgängligheten begränsas genom detaljhandelsmonopol och åldersgränser. Den restriktiva narkotikapolitiken 

har kunnat fullföljas, med starkt stöd i den allmänna opinionen. Dessa insatser har alltjämt 

betydande förebyggande effekter. 

Trots den ambitiösa politiken är utvecklingen oroande på detta område. Möjligen ses en början till 

nedgång i alkoholoch narkotikabruket bland skolungdomar. En tänkbar orsak till denna nedgång – 

och som också kan tänkas gälla i andra länder – är en mer restriktiv attityd bland föräldrarna. Vissa 

data tyder på att föräldrar i dag är mindre benägna att bjuda sina barn på alkohol, eller att köpa ut 

alkohol åt dem. 

Men för den vuxna befolkningen ses ingen förbättring. På alkoholområdet ökar konsumtionen i 

den takt som kan förväntas med hänsyn till avregleringar och ökad legal och illegal import med de 

facto lägre konsumentpriser, och kopplat till detta ökar ett antal skadeindikatorer, främst de som är 

relaterade till berusningsdrickande: förgiftningar, trafikolyckor och misshandel. Vissa indikatorer 

talar också för ökningar i skador relaterade till långsiktigt ökad konsumtion, exempelvis fler personer 

som vårdas för skrumplever och alkoholberoende. 

Narkotikaområdet har en liknande utveckling; stabilisering eller minskning bland skolungdomar, 

men ökad konsumtion och problem bland vuxna. Priset på narkotika sjunker, vilket talar för ökad tillgång 

på narkotika, ökade narkotikabeslag av tullen (6) och ökat antal narkotikarelaterade vårdtillfällen 

i sjukvården. Den narkotikarelaterade dödligheten har ökat under hela 1990-talet. Under de tre 

senaste åren har det skett en viss stabilisering men det är för tidigt att bedöma om detta innebär ett 

bestående trendbrott. Det finns ett starkt samband mellan alkoholoch narkotikaproblem. En bristande 

kontroll av alkoholens tillgänglighet innebär en ökad risk också för narkotikamissbruk. 

Denna utveckling ställer krav på en förändring av det alkoholoch narkotikaförebyggande arbetet. 

Bland annat krävs mer kraftfulla lokala insatser i kommuner och landsting. Det finns i dag vetenskapligt 

stöd för att lokalt kommunalt arbete som inriktar sig på policyförändringar har effekt (1,2). 

Gemensamt för lyckade lokala preventionsinsatser är att de haft en vetenskaplig grund, inneburit ett 

engagemang från flera olika kommunala aktörer samt inriktat sig på förändringar i så väl utbud som 

efterfrågan (3,4,5). 

Under en treårsperiod, med start i januari 2003, genomför Alkoholkommittén, Mobilisering mot 

narkotika och Statens folkhälsoinstitut ett omfattande projekt för att påverka alkoholoch narkotikautvecklingen 

i sex kommuner i Sverige. Tyngdpunkten i denna satsning ligger på att införa en 

forskningsbaserad preventionsmetodik genom lokal mobilisering av olika aktörer. Genom kunskapsstöd 

från en till projektet knuten expertgrupp med resurspersoner, utbildning av alkoholoch narkotikasamordnare, 

och regelbunden återkoppling av resultat från kartläggningarna ska kommunerna få 

stöd att utforma och genomföra aktionsplaner. 

Den nationella styrgruppen för utvecklingsarbetet 

I utvecklingsverksamhetens styrgrupp ingår en representant från de tre involverade organisationerna: 

Alkoholkommittén, Mobilisering mot narkotika och Statens folkhälsoinstitut. Styrgruppen träffas en 

gång i månaden. Projektkoordinatorn för minnesanteckningar från mötena. Alkoholkommittén och 

Mobilisering mot narkotika har huvudansvaret för att genomföra utvecklingsprojektet, medan Statens 

folkhälsoinstitut ansvarar för utvärderingen.

Utvecklingsarbetets målsättning 


Den övergripande målsättningen med projektet är att under en treårsperiod studera utveckling och 

tillämpning av evidensbaserade interventioner inom kommunalt alkoholoch narkotikaförebyggande 

arbete samt effekterna av detta arbete. Vi jämför utvecklingen i sex kommuner som prioriterar alkohol- 

och narkotikaförebyggande arbete och som erbjuds extra resurser för detta arbete, och utvecklingen 

i sex kontrollkommuner och utvecklingen i resten av landets kommuner. 

Effektutvärderingen besvarar frågan hur utvecklas alkoholkonsumtionen och användningen av 

narkotika i interventionskommunerna jämfört med kontrollkommunerna och riket i stort? 

Bland flera delfrågor inom detta område finns dessa: 

• Minskar berusningsdrickandet? 

• Minskar andelen människor som prövar narkotika? 

• Höjs debutåldern för alkohol respektive narkotika? 

• Minskar de medicinska skadorna det vill säga dödlighet, sjuklighet och olycksfall? 

• Minskar alkoholoch narkotikarelaterad brottslighet? 

• Minskar riskfaktorerna inom områdena tillgänglighet, familj, skola, fritid? 

• Förändras människors attityder till alkoholoch drogpreventiva åtgärder? 

Processutvärderingen besvarar frågan hur ser det alkoholoch drogförebyggande arbetet ut i kommunen? 

Exempel på delfrågor inom detta område: 

• Är alkoholoch drogförebyggande arbete prioriterat i den politiska och administrativa ledningen? 

• Hur är engagemanget för alkoholoch drogförebyggande arbete? 

• Vilka myndigheter och organisationer är engagerade i det alkoholoch drogförebyggande arbetet 

och hur fungerar samverkan? 

• Används effektiva metoder? 

• Hur uppfattar olika befolkningsgrupper alkoholoch narkotikafrågan? 

• Hur ställer man sig till olika åtgärder för att begränsa eller förebygga problem på detta område?


Metod 

Val av försökskommuner 

I september 2002 skickades en förfrågan om att delta i ett treårigt alkoholoch drogpreventivt projekt 

ut till samtliga kommuner i landet. I inbjudan beskrevs ett antal kriterier som skulle vara uppfyllda 

för att kunna delta. Kommunerna valdes ut med ledning av hur väl de uppfyllde kriterierna: 

• en aktuell alkoholoch drogpolicy som omfattade såväl primär- som sekundärprevention 

• en intention att permanenta det preventiva arbetet 

• en ledningsgrupp där kommunstyrelsens ordförande ingick tillsammans med ledande politiker 

och tjänstemän i kommunen och även representanter från landstinget 

• en samordnare som ansvarade för att genomföra innehållet i alkoholoch drogpolicyn 

• att deltagandet i projektet var förankrat både hos politiker och tjänstemän. 

Av 68 kommuner som ansökte, valdes de sex kommuner som bäst uppfyllde kraven. Dessa var: Solna, 

Lund, Kalmar, Umeå, Laholm och Kramfors. De är geografiskt väl spridda i landet och representerade 

olika typer av kommuner, det vill säga kommuner i storstadsregioner, stora kommuner och små 

kommuner. 

Val av kontrollkommuner 

För att kunna jämföra utvecklingen i försökskommunerna med den i liknande kommuner och för att 

studera effekterna av utvecklingsarbetet valdes sex kontrollkommuner med samma befolkningsmängd 

och geografiska spridning. Kontrollkommunerna valdes bland de kommuner som inte hade 

ansökt om att bli försökskommuner. Utvecklingen i dessa kommuner studeras med liknande metoder, 

så långt det är möjligt. 

Vad erbjuder vi försökskommunerna? 

Kommunerna erbjuds kompetensutveckling i form av utbildning i verksamma metoder, erfarenhetsutbyte, 

löpande stöd av en grupp resurspersoner knutna till projektet samt ett startbidrag på 200 000 

kronor. Under hela utvecklingsprojektet får kommunerna utvärderingsstöd från utvärderare från Statens 

folkhälsoinstitut. 

Resurspersoner 

För att kommunerna ska få ett bra stöd i sitt drogförebyggande arbete knyts en resursperson till varje 

kommun. Resurspersonerna är erfarna preventionspraktiker inom alkoholoch narkotikaområdet 

med lång erfarenhet av förebyggande arbete. Varje resursperson tilldelas en kommun för vilken han 

eller hon är huvudansvarig, men samarbete i resurspersonsgruppen uppmuntras. Resurspersonerna 

avsatte två arbetsdagar i månaden för arbete med utvecklingsprojektet 2003. Under år 2004 arbetar 

resurspersonerna med utvecklingsprojektet en dag i månaden. Resurspersonernas viktigaste uppgifter 

har varit att analysera sin försökskommun, delta på kommunbesöken tillsammans med projektets 

styrgrupp samt att göra återbesök i kommunen med projektkoordinatorn för att bland annat diskutera 

upplägg av utbildningsinsatser.

Projektkoordinator 

Vid projektstarten bedömde Alkoholkommittén och Mobilisering mot narkotika att det var viktigt att 

tydliggöra vilka ”aktörer” som var ansvariga för utvecklingsarbetet och få en samsyn kring den 

gemensamma plattformen för utvecklingsarbetet. Alkoholkommittén och Mobilisering valde därför 

att avvakta med att gå ut och rekrytera en särskild projektkoordinator. Efter en tid visade det sig att 

arbetet blev allt för omfattande och i augusti 2003 anställdes en projektkoordinator. 

Arbetsuppgifterna består i att sköta kontakter mellan styrgrupp och försökskommuner samt att 

samordna utbildningsinsatserna till kommunerna. Projektkoordinatorn deltar även på styrgruppsmöten 

och kommunbesök och gör månatliga uppföljningar tillsammans med kommunernas samordnare. 

Projektkoordinatorn gör tillsammans med resurspersonerna regelbundna besök i kommunerna för att 

stödja utvecklingen av det förebyggande arbetet och identifiera utbildningsbehov. 

Uppföljning och utvärdering 

Uppföljningen av projektet innebär djupgående studier av de sex försökskommunerna samt de sex 

kontrollkommunerna under de tre år projektet pågår. Studierna genomförs med såväl kvantitativ som 

kvalitativ metodik för att belysa effekter och processer. I de kvantitativa analyserna följs utvecklingen 

dels i de enskilda kommunerna, dels på aggregerad nivå, där jämförelser görs mellan två grupper av 

kommuner, båda med cirka 300 000 invånare. I det senare fallet möjliggörs vissa analyser som omöjliggörs 

i de enskilda kommunerna för små tal. 

Under våren 2003 genomfördes baslinjemätningar i samtliga försökskommuner och kontrollkommuner. 

Därefter samlar vi in data kontinuerligt under studieperioden. De olika utvärderingsmått som 

följs under projektperioden presenteras nedan. 

EFFEKTSTUDIE 


Effektstudien innefattar återkommande mätningar av alkoholoch narkotikakonsumtionen samt 

alkoholoch narkotikarelaterade skador. Detta görs med hjälp av enkätdata och registerdata under 

åren 2003–2006. De variabler som följs över tid i effektstudien är uppdelade i intermediära variabler 

och utfallsvariabler. 

Intermediära variabler Källa: 

Tillgänglighet av alkohol och narkotika 

1. Socialt: a) i hemmet/från föräldrar enkätstudie 

b) från vänner/bekanta enkätstudie 

2. Kommersiellt: a) restauranger provköpsstudier 

b) affärer provköpsstudier 

c) Systembolaget SB: registerdata 

3. Illegal försäljning Brå: registerdata 

Rattfylleri och drograttfylleri 

1. självrapporterad enkätstudie 

2. antal anmälda rattfylleribrott Brå: registerdata 

Upplevd risk att bli upptäckt vid 

1. rattfylla enkätstudie 

2. narkotikaanvändning enkätstudie 

3. försäljning och servering av alkohol till underåriga enkätstudie


Vänners bruk av alkohol och narkotika enkätstudie 

Riskbruk, det vill säga hög alkoholkonsumtion som 

leder till ökad risk för skador och beroende enkätstudie 

Priser på narkotika lokala polismyndigheter 

Antal restauranger med utskänkningstillstånd FHI: registerdata 

För unga: 

1. Klimat i hemmet enkätstudie 

2. Skolanknytning enkätstudie 

Lokalt engagemang och aktivitet i frågan mediebevakning 

Utfallsvariabler Källa: 

Alkohol- och narkotikabruk enkätstudie 

Andel riskkonsumenter och beroende av alkohol eller narkotika enkätstudie 

Narkotikabruk under de senaste 30 dagarna enkätstudie 

Frekvens av berusningsdrickande enkätstudie 

Ålder vid första berusning/första kontakt med narkotika enkätstudie 

Alkoholförgiftning bland unga 15–19 år EpC, lokala vårdregister 

Antal ungdomar som gripits på grund av droginnehav Brå: registerdata 

Antal anmälda fall av misshandel Brå: registerdata 

Alkoholrelaterade trafikolyckor Vägverket: registerdata 

Skador till följd av alkohol- eller narkotikabruk 

1. sjukvårdstatistik EpC, lokala vårdregister 

2. självrapporterade skador enkätstudie 

Inbrott, stöld eller rån Brå: registerdata 

Enkätundersökning 

Under våren 2003, 2004, 2005 och 2006 kommer enkätundersökningar att genomföras i försökskommunerna 

och kontrollkommunerna. Enkätundersökningarna genomförs postalt och omfattar 1000 

personer i varje kommun, sammanlagt 12 000 personer. Skolelever i årskurs nio på högstadiet och 

årskurs två på gymnasiet är av extra stort intresse då data om alkoholkonsumtion och narkotikabruk i 

dessa åldersgrupper finns tillgänglig på nationell nivå via mätningar genomförda av Centralförbundet 

för alkoholoch narkotikaupplysning (CAN). Därför gör vi ett större urval av personer i dessa ålderskategorier, 

200 personer i årskurs nio och 200 personer i årskurs två på gymnasiet i varje kommun. 

600 personer per kommun väljs ut i den vuxna befolkningen 19–70 år. 

Enkäten omfattar en allmän del som både de unga och de vuxna respondenterna får svara på samt 

en specifik del som enbart de unga svarar på. Den allmänna delen innehåller frågor om alkoholkonsumtion, 

narkotikabruk, problem relaterade till alkoholoch narkotikabruk, attityder till alkoholoch 

narkotikapolitik och preventiva åtgärder samt risk att bli upptäckt vid lagbrott relaterade till alkohol 

och narkotika. Den specifika ungdomsdelen innehåller frågor om skolmiljö, hemklimat, vänners 

beteende och fritidsaktiviteter. 

Administration av enkätutskick, registrering av svar och så vidare sköter av marknadsundersökningsföretaget 

TEMO AB. De skickar ut enkäterna tillsammans med ett portofritt svarskuvert under 

våren. Med enkäten följer också ett brev som beskriver studiens syfte och förklarar att deltagandet är 

frivilligt. För de personer som inte fyllt 16 år skickas enkäten till målsman med ett brev som uppmanar 

föräldern att ge enkäten till sitt barn. Efter två veckor skickas en påminnelse till dem som inte 

returnerat enkäten. Ytterligare en påminnelse med ett nytt formulär skickas ut efter ytterligare några 

veckor. 

När vi publicerar den här rapporten har två enkätundersökningar genomförts. Under senvåren 

2003 och 2004 genomfördes postala enkätundersökningar med ett slumpmässigt urval av 12 000 personer 

bland försökskommunernas och kontrollkommunernas invånare.


Den totala svarsfrekvensen i enkätundersökningen 2003 var 59 procent bland ungdomarna och 63 

procent i den vuxna befolkningen. Svarsfrekvensen varierade något mellan de olika kommunerna och 

mellan kvinnor och män. Bland de unga svarade fler flickor (1 577 st, 56 procent) än pojkar (1 226 st, 

44 procent) och något fler i årskurs två på gymnasiet (1 449 st, 51 procent) än i årskurs nio (1 369 st, 

49 procent). Även i den vuxna befolkningen fanns könsskillnader i svarsfrekvens, av de svarande var 

2 474 (55 procent) kvinnor och 2 056 (45 procent) män. Den totala svarsfrekvensen 2004 var något 

lägre, 55 procent bland ungdomarna och 58 procent i den vuxna befolkningen. Svarsfrekvensen 

varierade något mellan de olika kommunerna och mellan kvinnor och män. En svarsfrekvens 

omkring eller strax under 60 procent är inte helt tillfredsställande. Samtidigt är detta en vanlig siffra i 

liknande studier. För att korrigera för eventuella selektionseffekter bland de svarande i denna undersökning, 

kontaktar vi under hösten 2004 personer som inte besvarat enkäten och deras svar jämförs 

med övriga som svarat tidigare. Flera tidigare studier av bortfall har visat att de som nås vid en bortfallsuppföljning 

inte skiljer sig nämnvärt från dem som initialt deltog. Däremot är gruppen tunga 

missbrukare sannolikt kraftigt underrepresenterad i denna typ av frågeundersökningar. Men förmodligen 

är denna grupp lika svår att nå och lika underrepresenterad i de flesta undersökningar av denna 

typ. För det primära syftet, att jämföra utvecklingen över tid mellan två grupper av kommuner, är en 

låg svarsfrekvens av begränsad betydelse – såvida den inte skulle vara ännu mycket lägre än i denna 

undersökning. 

Registerdata 

Flera av de variabler som ingår i effektstudien består av data från centrala register. I huvudsak samlas 

registerdata in på utfallsmått som misshandelsstatistik och alkoholrelaterade dödsfall, men även mått 

på mellanliggande variabler som alkoholförsäljning och tillgänglighet av alkohol samlas in. Utvecklingen 

av olika indikatorer studeras från 1995 och framåt. Av olika skäl har detta inte varit möjligt för 

alla typer av data. Här redovisar vi utvecklingen för samtliga försökskommuner sammanslaget, samtliga 

kontrollkommuner sammanslaget och utvecklingen i hela riket. 

Registerdata har även tagits fram för varje enskild kommun och jämförts med den kommunens 

kommungrupp enligt Svenska kommunförbundets indelning i kommungrupper (storstäder, förortskommuner, 

större städer, medelstora kommuner, industrikommuner, landsbygdskommuner, glesbygdskommuner, 

övriga medelstora kommuner och övriga små kommuner), samt riket i stort. Data 

på kommunnivå presenteras enbart i bilagor, se separata bilagor 1–6. 

Preventionsindex 

För att få information om vilka alkoholoch narkotikapreventiva åtgärder som genomförs i kommunerna 

samlas information och dokumentation in från kommunens alkoholoch drogsamordnare. 

Insamlandet görs vid de årliga intervjuer som utvärderarna genomför och genom att samordnarna 

kontinuerligt skickar relevant material till utvärderarna. Projektkoordinatorn och samordnarna har 

också en månatlig kontakt där de stämmer av aktiviteter. Information samlas in om typ av aktivitet, 

målgrupp och hur många som nås av aktiviteten. Det senare har dock visat sig vara svårt att få uppgift 

om. Statens folkhälsoinstitut sänder årligen ut en länsenkät till alla Sveriges kommuner. I denna ingår 

bland annat frågor om kommunernas insatser och åtgärder i det alkoholoch drogförebyggande arbetet. 

Vi sammanställer de studerade 12 kommunerna och beräknar ett aktivitetsindex som återspeglar 

kommunens grad av aktivitet. Detta jämförs och kontrolleras mot dokumentation och genomförda 

nyckelpersonsintervjuer. Utifrån svaren på länsenkäten ger vi även poäng på kommunens struktur 

som utgör ett strukturindex. Aktivitetsindexet och strukturindexet skapar tillsammans ett preventionsindex. 

Detta är ett sätt att försöka mäta kommunens samlade ansträngningar för att förebygga alkohol- 

och narkotikaproblem. 

Mediebevakning 

Mediebevakningen innebär insamling av alla tidningsartiklar, TV- och radioinslag i alla Sveriges 

medier samt webbpublicering kring alkohol och droger under projektperioden. Insamlandet av 

mediematerial sker med hjälp av företagen Observer och Retriever, medan utvärderarna som är kopplade 

till projektet analyserar materialet. Det noteras till exempel om artikeln eller inslaget är relaterat 

till försökskommunprojektet eller den lokala arbetsgruppen för det alkoholoch drogförebyggande 

arbetet eller om materialet är av mer allmän karaktär.


Provköpsstudier 

Tillgång till alkohol är en central faktor kopplad till ungdomars alkoholbruk. Metoder för att studera 

tillgänglighet av folköl för ungdomar har utarbetats inom ramen för projektet Stockholm förebygger 

alkoholoch drogproblem (STAD) vid Stockholms läns landsting (7). Den metod som används för att 

studera tillgängligheten av alkohol för ungdomar går ut på att skicka ut ungdomar för att försöka bli 

serverade alkohol på restaurang och att försöka köpa folköl i butik. Resultaten av ungdomarnas 

inköpsförsök registreras sedan systematiskt och noteringar görs om hur ofta ungdomarna ombeds 

visa legitimation (8, 9). De ungdomar som används i denna typ av studie är 18 år men ser yngre ut. 

Denna metod har utvecklats och genomförts med goda resultat på ett stort antal restauranger och butiker 

i Stockholm. 

En annan metod har utformats för att studera överservering av alkohol till kraftigt alkoholpåverkade 

restauranggäster. Denna metod består i att skådespelare besöker restauranger två och två och försöker 

beställa alkohol. En av skådespelarna agerar kraftigt alkoholpåverkad och den andre nykter. 

Det finns strukturerade och väl utprövade metoder för både genomförande och resultatregistrering av 

dessa observationsstudier (10). 

Analys 

De effektvariabler som samlas in ska sättas i relation till omfattningen och kvaliteten i de förebyggande 

insatser man genomfört i respektive kommun. Information om förebyggande insatser som genomförs 

i kommunerna under studieperioden samlas inledningsvis in via aktivitetsrapporter. Vid årsskiftet 

2003/2004 upphörde man med detta och startade med den månatliga kontakten mellan projektkoordinator 

och samordnare för att stämma av aktiviteternas intensitet. Från utvecklingsarbetets 

start har vi samlat in dokumentation kontinuerligt. Genom regressions- och tidsserieanalyser blir det 

möjligt att studera hur stor vikt olika inslag i det förebyggande arbetet haft samt om de sex försökskommunerna 

når bättre resultat än kontrollkommunerna. Förutom jämförelser mellan försökskommunerna 

och kontrollkommunerna kommer vi att jämföra data insamlade i kommunerna och nationella 

data. 

PROCESSTUDIE 

Processtudien består av återkommande intervjuer med nyckelpersoner inom kommunerna, återkommande 

telefonintervjuer med befolkningspaneler i kommunerna och systematisk insamling av relevanta 

dokument. 

Intervjuer med nyckelpersoner 

De nyckelpersoner som intervjuas är ledande politiker, tjänstemän, polis, preventionspraktiker och 

enstaka föreningsrepresentanter. Intervjuerna genomförs med hjälp av semistrukturerade frågemallar 

och berör alkoholoch drogutvecklingen i kommunen, orsaker till detta, inställning till förebyggande 

åtgärder, hinder för effektivt arbete, prioriteringar och engagemang i frågan, hur arbetet är organiserat, 

huvudsakliga målgrupper, aktiviteter i kommunen samt förväntningar inför de närmaste åren. 

Panelintervjuer 

Återkommande intervjuer genomförs också med strategiska urval av olika befolkningsgrupper 

(befolkningspanel) så som skolbarnsföräldrar (årskurs 7–9), tonåringar (15,17 och 19 år), lärare, 

poliser, fältassistenter, akutsjukvårdspersonal och serveringspersonal på restauranger: sammanlagt 

24 personer per kommun. Dessa intervjuer är korta och genomförs via telefon. Frågorna handlar om 

huruvida man uppmärksammat förebyggande aktiviteter i kommunen eller förändringar i tillgänglighet 

och bruk av alkohol och droger. Fältarbetet i form av telefonintervjuer om cirka 10 minuter utför 

företaget HTAnalys. Bearbetningen av data gjordes av utvärderarna. En pilottestning gjordes under 

våren 2003. Första formella intervjuomgången skedde i november 2003. Vid nästa telefonintervjuundersökning 

i maj 2004 blev svarsfrekvensen inte tillfredsställande, vilket bidrog till att resultaten blev 

alltför osäkra för att kunna ingå i utvärderingen. Detta utvärderingsinslag har därför avslutats.


Dokumentation 

Relevant dokumentation samlas systematiskt in under studieperioden. Dokument av intresse är alkohol- 

och drogpolicydokument, tjänsteutlåtanden, promemorior, minnesanteckningar, nyhetsutskick, 

beslutsprotokoll från fullmäktige med mera. 

Analys 

Vi gör kvalitativa sammanställningar av intervjuer och dokumentation kontinuerligt under studieperioden 

för att kunna analysera utvecklingen av kommunens alkoholoch narkotikaförebyggande 

arbete. Syftet med sammanställningarna är att ge en bild av hur det förebyggande arbetet är organiserat, 

hur samverkan mellan olika kommunala aktörer är uppbyggt och hur stort engagemanget för frågan 

är i kommunledningen och bland politiker. Intervjuer och dokumentationsinsamling sker i så väl 

försöks- som kontrollkommuner, vilket möjliggör jämförelser. 

Bortfall och metodproblem 

Några få nyckelpersoner har fått utgå ur intervjuundersökningen eftersom de har fått andra arbetsuppgifter 

och inte längre arbetar med frågan. Deras ersättare har vid intervjutillfället i varierande 

grad hunnit skaffa sig en bild över situationen, vilket påverkar utfallet. 

Personliga intervjuer görs också i kontrollkommunerna. Trots att dessa inte uttryckligen informerats 

om att de jämförs med försökskommuner, kan studien ändå leda till en påverkan i dessa kommuner, 

genom att större fokus sätts på det alkoholoch drogförebyggande arbetet. Detta är välkända 

problem från utvärderingslitteraturen. I jämförelser mellan försökskommunerna och kontrollkommunerna 

bör man således ha i åtanke att intervjuer kan väcka engagemang som får effekter även i 

kontrollkommunerna.


Utvecklingsarbetets första del 

Första perioden av projektet sträcker sig från januari till september 2003. 

Utgångsläget i försökskommunerna januari 2003 

SOLNA 

Basfakta om Solna kommun Solna Riket 

Folkmängd (2003): 58 201 8 973 472 

Andel födda utomlands (2002): 20 % 12 % 

Andel (25–64 år) med eftergymnasial utbildning (2003): 47 % 32 % 

Andel (25–64 år) med minst gymnasial utbildning (2003): 86 % 80 % 

Andel höginkomsttagare (2001): 30 % 20 % 

Andel låginkomsttagare (2001): 22 % 20 % 

Andel öppet arbetslösa 20–64 år (2003): 3 % 4 % 

Medellivslängd män (medelvärde 1993–2002): 75,5 76,8 

Medellivslängd kvinnor (medelvärde 1993–2002): 81,6 81,7 

Alkohol- och narkotikasituationen i Solna i januari 2003 

I Solna är alkoholoch narkotikarelaterade sjukdomar betydligt vanligare än i landet i övrigt och så 

har det varit under många år. Närheten till Stockholms innerstad med god tillgänglighet till alkohol 

och narkotika tros bidra till att situationen i Solna liknar den i övriga Stockholmsområdet, det vill 

säga högre konsumtion än i övriga landet. Till följd av den höga narkotikaförekomsten har kommunen 

lång erfarenhet av att arbeta med narkotikamissbrukare. Som bidragande förklaring till narkotikaproblemen 

i Solna, uppges att åtgärder för att minska problemen i Stockholms innerstad lett till att 

de har flyttat ut till närförorter som Solna. En annan orsak tros vara att man i kommunen har många 

små lägenheter och ensamhushåll. Att det finns många missbrukare bland de äldre färgar av sig på de 

yngre. 

Som flera andra av Stockholms förortskommuner har Solna en relativt hög andel invandrare, cirka 

20 procent av befolkningen, vilket ställer särskilda krav på folkhälsoarbetet. 

Exakt hur alkoholkonsumtionen ser ut i den vuxna befolkningen i Solna är osäkert. Ingen kartläggning 

fanns vid projektets början och försäljningssiffror från Systembolaget säger mindre om 

konsumtionen här än i andra kommuner då många reser mycket och köper sin alkohol utomlands eller 

i andra närbelägna kommuner. Ändå finns en oro och konsumtionen i den vuxna befolkningen 

beskrivs som en tickande bomb. Fler dricker mer. 

Organiseringen av det alkoholoch drogförebyggande arbetet i Solna 

Vid projektstarten fanns i Solna två samordnare för det förebyggande arbetet. Den ena hade huvudansvar 

för arbetet med ungdomar i ett projekt som heter Nolltolerans mot droger. Nolltolerans mot 

droger startade 2001 och var 2003 en permanent del av kommunens verksamhet. Den andra samordnaren 

hade ett huvudansvar för arbetet mot den vuxna befolkningen. Två styrgrupper hade bildats för 

det alkoholoch drogförebyggande arbetet; en för arbete i huvudsak mot den vuxna befolkningen och 

en för arbetet med barn och ungdomar. I dessa styrgrupper fanns representanter från Barn- och utbildningsförvaltningen, 

Barn- och utbildningsnämnden, Kultur- och fritidsnämnden, Kultur- och fritidsförvaltningen, 

Socialnämnden, Socialförvaltningen, närpolisen, skolan och landstinget. Tanken var 

att på sikt slå ihop dessa två styrgrupper.

Hinder för effektivt arbete 

Ett viktigt hinder i arbetet beskrevs vara den ökade tillgången på narkotika och svartsprit. 

Det hade tidigare varit svårt med samarbetet mellan olika nämnder. Men sedan samarbetsgrupper 

inrättades med representanter från olika områden hade samarbetet förbättrats. Framför allt fungerade 

samarbetet bättre sedan en samordnare anställts för arbetet med alkoholoch narkotikaprevention. 

Slimmade organisationer och ständig personalbrist inom vissa sektorer har gjort det svårt att 

samla personer inom olika verksamheter för samordning. Det var svårt att integrera preventionen i 

den ordinarie verksamheten. 

Slutligen nämndes en mer liberal syn på användningen av alkohol och narkotika i befolkningen 

som ett hinder för förebyggande arbete. 

Förväntningar på utvecklingsarbetet 

I Solna förväntade man sig att det drogförebyggande arbetet skulle vara i fokus under de kommande 

åren och att engagemanget för frågan skulle öka. Det upplevdes som värdefullt att få ta del av andras 

erfarenheter. Man ville få tydliga mål att följa upp. Projektet sågs som en möjlighet till att ta del av 

den senaste kunskapen inom området. Det upplevdes som bra att få stöd i utvärderingen men man förväntade 

sig inte att alkoholoch drogkonsumtionen i kommunen skulle sjunka kraftigt. Man hoppades 

snarare att ökningen blir litet mindre än i andra delar av landet. 

LUND 


Basfakta om Lunds kommun Lund Riket 

Folkmängd (2003): 101 016 8 973 472 






Andel öppet arbetslösa 20–64 år (2003): 3,5 % 4 % 



Alkohol- och narkotikasituationen i Lund i januari 2003 

Tillgängligheten till alkohol och narkotika i Lund var mycket hög, dels på grund av läget i en 

storstadsregion, dels på grund av närheten till Köpenhamn och i övrigt en hög internationalisering 

vilket för med sig ett ökat inflöde av droger. Den kontinentala dryckeskulturen har delvis anammats. 

Drogvaneundersökningar görs kontinuerligt i Lund, i vilka man kunnat konstatera att konsumtionen 

av både alkohol och droger var hög. Till detta kommer att föräldrar och den vuxna befolkningen i 

Lund har liberala och tillåtande attityder till alkohol och även droger. Den akademiska miljön gjorde 

enligt flera nyckelpersoner att man hade en hög toleransnivå för berusning. Studenterna påverkade 

gymnasisterna i denna anda som i sin tur påverkade högstadieeleverna. 

Under vintern 2003 ansåg man att narkotikasituationen hade försvårats under de senaste åren. 

Detta kunde motivera ett helhetsgrepp på alkohol och narkotikafrågan. Politikerna hade dock lättare 

att ta ställning mot narkotika, då det är en illegal drog, än mot alkohol och dess skadeverkningar. 

Lund deltar i EU-projektet Local Monitoring of Drug Problems som är ett strategiskt kartläggnings- 

och statistikarbete. 

Organiseringen av det alkoholoch drogförebyggande arbetet i Lund 

I Lund har man av tradition en mycket decentraliserad kommunal organisation. Samordnartjänsterna 

för såväl det alkoholoch drogförebyggande arbetet som för det brottsförebyggande arbetet låg på 

Kultur- och fritidsförvaltningen. Samordnaren arbetade halvtid med respektive område. Det fanns 

också en ungdomssamordnare som var anställd på Kultur- och fritidsförvaltningen. 

Det brottsförebyggande rådet, det lokala Brå, var tilltänkt som styrgrupp för det alkoholoch 

drogförebyggande arbetet, men denna grupp hade ännu inte börjat fungera som en beslutande politisk 

styrgrupp.


Samordningsgruppen bestod av experter och praktiker som alla arbetade antingen alkoholoch 

drogförebyggande eller med behandling. Gruppen träffades kontinuerligt och var kärnan i det drogförebyggande 

arbetet i Lund. Samordnaren hade i övrigt kontakt med en rad olika grupper för informationsutbyte 

och samordning. 

Kommunstyrelsens ordförande uppmanade som nytillträdd sina verksamhetschefer att särskilt 

prioritera tre områden. En av dessa satsningar var att folkhälsan skulle stärkas, och i detta menade han 

att det alkoholoch drogförebyggande arbetet skulle vara en väsentlig del. 


Samordnaren och flera nyckelpersoner, men inte politikerna, är missnöjda med placeringen av 

samordnartjänsten som de upplever som alltför perifer. Man hade också hellre sett att drog- och 

brottsförebyggaren och folkhälsosamordnarna var placerade under samma förvaltning. Dessutom är 

en halvtidstjänst för drogförebyggande frågor för lite i en studentkommun som Lund med över 

100 000 invånare. 

Som många andra kommuner lider Lunds kommun av svårigheten med begränsade ekonomiska 

ramar. Detta kan medföra att medborgare inte tillräckligt tydligt upplever att kommunen försöker förbättra 

alkoholoch narkotikasituationen i Lund. 

Det finns både fördelar och nackdelar med att ha expertkunskap i sin närhet, till exempel på Lunds 

universitet. Fördelarna är att man får tillgång till metodkunskap. Nackdelen som kommer fram i vissa 

intervjuer är att om man har lokala experter finns det en risk att övriga blir passiva, de deltar exempelvis 

inte lika mycket i utbildning. Men en samhällsmobilisering kan inte enbart ske genom enstaka 

experter. 


Man såg fram emot metodutveckling i form av evidensbaserade insatser och man ansåg det värdefullt 

att kommunen skulle komma att utvärderas under hela utvecklingsarbetet. Att frågorna fick mer uppmärksamhet 

skulle göra gott. Man hoppades kunna påvisa de självupplevda bristerna i organiseringen 

av det drogförebyggande arbetet och på lång sikt få till stånd en annan förvaltningsplacering av 

samordnartjänsten för det alkoholoch drogförebyggande arbetet. Man förväntade sig också att ett 

program mot alkohol, tobak och andra droger (ATAD) snarast skulle kunna antas. Samordnaren såg 

som en av sina viktigaste uppgifter att få fram ett långsiktigt strategiprogram på cirka 10 års sikt. 

KALMAR 

Basfakta om Kalmars kommun Kalmar Riket 

Folkmängd (2003): 60 415 8 973 472 









Alkohol- och narkotikasituationen i Kalmar i januari 2003 

Kalmar är en högskolestad, en turist- och kustkommun som också ligger relativt nära Tyskland och 

Danmark. Detta är faktorer som lett till att invånarna i Kalmar under de senaste åren antagit ett mer 

kontinentalt förhållningssätt till alkohol. 

Våren 2001 kom signaler från fältsekreterare, föräldrar och ungdomar om att missbruket ökade 

bland Kalmars ungdomar och att attityden till droger hade förändrats. Det drogförebyggande arbetet tog 

fart av att det fanns ett reellt problem, och ett upplevt behov av att motverka den negativa tendensen. 

Kalmar uppvisade ett brett register av olika aktiviteter och ett engagemang för ungdomar. Vid projektets 

start hade man fem områden som man riktade in sig på: ungdomsråd på högstadieskolor, 

mobilisering av föräldrar, samarbete med gymnasieskolans medieprogram, prova på-aktiviteter,

utveckla fritidssysselsättningen för gruppen 10–12 år. Den bärande traditionen i Kalmar var praktiskt 

inriktad – ”mer verkstad”, och man nedprioriterade dokumentation och uppföljning. 

Drogvaneundersökningar i skolorna gjordes vartannat år (jämna år) i länets alla årskurs åtta. Detta 

försvårar jämförelser med nationella undersökningar, eftersom dessa görs i årskurs nio. Debutåldern 

för alkoholdrickande var 13 år för både flickor och pojkar år 2002. 

Organiseringen av det alkoholoch drogförebyggande arbetet i Kalmar 

Samordnaren var finansierad av utvecklingsmedel från länsstyrelsen, men kommunen hade en ambition 

att permanenta samordnartjänsten i egen regi. Tjänsten var placerad under socialtjänsten, där 

gruppen Kalmar mot droger hade sin arbetsplats i fältteamets lokaler. 

Organisationen var väl inarbetad i Kalmar. Samordnaren, som hade en mångårig bakgrund som 

fritidsledare, och hans grupp kompletterade varandra och hade goda kontakter med nyckelpersoner 

inom olika förvaltningar. Det drogförebyggande arbetet drevs på tre olika arbetsnivåer. Den lokala 

arbetsgruppen var praktiker som arbetade med frågorna i sin vardag. Representanterna kom från förvaltningarna 

kultur och fritid, socialtjänst, barn och utbildning samt polisen. I denna grupp sade man 

sig fatta beslut utan att föra några minnesanteckningar. Mellannivån utgjordes av ledningsgruppen, 

bestående av mellanchefer. Den hade inte visat sig fungera så bra. Arbetsgruppen hade ofta tvingats 

förankra hos den högsta nivån direkt, den sektorsövergripande styrgruppen, då det inte sällan bara 

var politiker och förvaltningschefer som kunde besluta i frågan. På detta sätt blev ledningsgruppen 

ibland överflödig. Kommunikationen mellan den sektorsövergripande styrgruppen och arbetsgruppen 

var aktiv och tydlig. De ekonomiska medlen var direkt kopplade till arbetsgruppen och denna 

kände ett stort stöd från sin uppdragsgivare. Man hade flera gånger blivit ombedd att göra dragningar 

i kommunfullmäktige och i olika nämnder om det drogförebyggande arbetet. 


Flera intervjupersoner menade att passiva föräldrar var ett hinder. Man fann det anmärkningsvärt att 

vissa föräldrar accepterade ungdomarnas alkoholintag. Invandrarföräldrar kunde ha en besvärlig 

situation om de var osäkra på det svenska samhällets lagar och normer, särskilt om deras ungdomar 

försökte vilseleda dem. Men organisatoriskt fanns det inga hinder i Kalmar; tvärtom upplevde man 

sig ha gott stöd. 


Kommunen såg utvecklings- och forskningsarbetet som viktigt och hade redan innan projektet startat 

tagit beslut att arbetet skulle permanentas. Man hoppades få ut kunskap om verksamma metoder, 

kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte med andra kommuner. Man såg fram emot utvärderingsstödet 

och att projektet kunde bli en katalysator för ökad uppmärksamhet på frågan. Det borde därmed 

bli lättare att få långsiktighet i det drogförebyggande arbetet. Många var glada över att Kalmar 

blev uttagen som försökskommun. 

Kommunalrådet för de sociala frågorna uttryckte att hon ville bilda ett politikernätverk mellan de 

olika försökskommunerna. 

UMEÅ 


Basfakta om Umeå kommun Umeå Riket 

Folkmängd (2003): 107 845 8 973 472 








Medellivslängd kvinnor (medelvärde 1993–2002): 82,1 81,7


Alkohol- och narkotikasituationen i Umeå i januari 2003 

Umeå beskrevs som en välfungerade medelklasstad med måttliga problem och gott om resurser. 

Kommunen har hög skatt som accepteras väl av befolkningen. Det finns en tradition av restriktivitet 

kring alkohol i Umeå. Men Umeå har en ökande befolkningsmängd och var nu en storstad med 

storstadsproblem. Umeå universitet gör att det finns en stor andel unga i kommunen. Alkoholkonsumtionen 

ökar och det fanns ett förändrat, mer liberalt förhållningssätt till både alkohol och narkotika. 

Öppningen österut hade ökat inflödet och antalet missbrukare ökar. Heroinet hade fått fotfäste även 

om det framför allt var användningen av de så kallade lätta drogerna som ökat. Man hade tidigare haft 

bättre kontroll på vilka som använde droger och var de gjorde det. Levnadsvaneundersökningar av 

skolungdomar görs regelbundet och visar att ungdomar vet bättre i dag var de kan få tag i droger. 

Organiseringen av det alkoholoch drogförebyggande arbetet i Umeå 

Alkohol- och narkotikaarbetet har varit prioriterade frågor i kommunen och det fanns ett engagemang 

kring frågan. Det fanns utarbetade handlingsplaner för arbetet och tanken var att det skulle genomsyra 

hela verksamheten. Det fanns ett starkt politiskt intresse och engagemang även om frågan inte 

alltid var prioriterad. Viss oenighet fanns om tillståndsgivningen, men arbetet har ändå kunnat bedrivas 

oberoende av politisk färg. Det saknades en tydlig linje även om det fanns enskilda individer som 

starkt propagerade för frågan. Bidragsansökningar för projekt med alkoholoch narkotikapreventiv 

karaktär var prioriterade. 

Vid projektstarten fanns en styrgrupp för det alkoholoch narkotikapreventiva arbetet. I den ingick 

representanter från polisen och kommunen. Gruppen var ny och var tänkt att successivt växa. En 

samordnare för det alkoholoch drogförebyggande arbetet arbetade för att involvera olika enheter 

och skapa struktur i det alkoholoch drogförebyggande arbetet. Man arbetade nära Umeås brottsförebyggande 

råd, UmeBrå, som utvecklat en fungerade arbetsform och samarbetade med kyrka och 

landsting. Socialtjänsten har ett huvudansvar för samarbetet inom alkoholoch drogområdet. Samarbetet 

med länsstyrelsen var bra. Länssamrådsgruppen för alkoholoch drogfrågor i Västerbotten 

arbetade för att stärka samarbetet kring alkoholoch drogfrågor i regionen. Länsstyrelsen hade finansierat 

ett resurscentrum, Resurscentrum för drogfrågor i Västerbotten. 


Som hinder i arbetet beskrivs skilda synsätt för alkohol respektive narkotika. När det gällde narkotika 

var alla överens om nolltolerans, men för alkohol var det inte lika enhällig uppslutning. Avseende 

ungdomar var alla överens om en restriktiv hållning, men det fanns attityder och värderingar bland 

människor att alkohol inte var så farligt. Ett annat hinder som togs upp var föräldrarnas okunnighet. 

Tidigare när barn kom hem alkoholpåverkade så märktes det, men att upptäcka narkotikapåverkan är 

svårare. Det fanns också starka ekonomiska intressen som motarbetade preventionen, det är mycket 

pengar i narkotikabranschen och försäljning av illegal alkohol till unga förekommer. 

Ett ytterligare hinder som nämndes var att även om det inte fanns direkta intressekonflikter så kan 

olika aktörer ha lite olika mål. I samarbetet mellan kommunen och restaurangbranschen kunde det 

exempelvis uppstå intressekonflikter kring frågor om fri företagsamhet och tillståndsgivning. 

Tidsbrist och minskade resurser var också ett hinder. Det fanns en risk att prat inte leder till handling. 

Verksamheten var delvis beroende av eldsjälar och framtiden kunde upplevas osäker. 


Vid projektets början förväntade sig Umeå att projektet skulle leda till att alkoholoch drogfrågan 

skulle hamna i fokus under perioden, vilket skulle göra det lättare att engagera folk i arbetet. Man 

hoppades att projektet skulle ge möjlighet att strukturera upp arbetet och samordna verksamheten 

bättre. En viktig del var att få hjälp med utvärdering. Men även att få ta del av och utbyta erfarenheter 

från andra kommuner sågs som något positivt. Målet var att få en slagkraftig organisation kring frågorna 

och bättre samarbete så att det inte bara blir en socialtjänstfråga. Arbetet skulle gå vidare från 

planering till aktivitet. Målet var även att integrera aktiviteterna i den ordinarie verksamheten och 

utforma ny handlingsplan och policy.

LAHOLM 


Basfakta om Laholms kommun Laholm Riket 

Folkmängd (2003): 22 920 8 973 472 









Alkohol- och narkotikasituationen i Laholm i januari 2003 

Flera intervjupersoner sade att Laholm präglades av att vara en jordbrukarkommun där föräldrar hade 

en tillåtande attityd till alkohol och att de kunde bjuda sitt barn vid särskilda tillfällen. 

Laholm är en kommun med fler så kallade rejvare än i en genomsnittlig kommun, och ecstasy 

bedömdes vara en vanlig typ av narkotika. Drogvaneundersökningen år 2000 visade en oroväckande 

hög andel gymnasieelever som hade provat narkotika. Polisen kunde i början av 2002 nysta upp en 

narkotikahärva och informerade kommunstyrelsen om det allvarliga läget. Det drogförebyggande 

arbetet tog fart av att det fanns ett verkligt problem och ett behov av att motverka den negativa tendensen 

i kommunen. I det drogförebyggande arbetet hade Laholm inledningsvis framför allt fokus på 

skolan och ungdomar. Narkotikan var det som oroade politiker och tjänstemän mest och var det som 

prioriterades. 

Organiseringen av det alkoholoch drogförebyggande arbetet i Laholm 

Laholm hade en god tvärsektoriell struktur och organisation för att arbeta effektivt alkoholoch drogförebyggande. 

Då kommunen är relativt liten fanns en god överblick över verksamheterna. Dessutom 

hade Laholm varit en SOCSAM-kommun där syftet var att de olika förvaltningarna aktivt skulle 

samarbeta, minska byråkrati och sätta den enskilda individen i centrum. En nätverkskarta hade upprättats 

år 2002 som beskrev kommunens verksamheter, hur de hängde ihop med varandra och vem 

man skulle kontakta i ett visst ämne. 

Ett välutvecklat samarbete mellan brottsförebyggaren, drogförebyggaren och folkhälsoenheten 

underlättade förankringsarbetet. Man hade en lång tradition av att arbeta framgångsrikt med folkhälsa 

i Laholm. Det var också självklart för nyckelpersonerna att ett effektivt alkoholoch drogförebyggande 

var ett gemensamt ansvar för bland andra polis, föreningsliv, näringsliv, restauranger, krogar 

och psykiatriska mottagningar. 

Laholms brottsförebyggande råd, LaBrå, stod för ansökan till utvecklingsarbetet. SPUFF-gruppen, 

en aktiv tvärsektoriell grupp med representanter från socialtjänst, skola, fritid, folkhälsoenhet, 

brottsförebyggande rådet, arbetsmarknadsenheten och polisen, hade redan bedrivit ett aktivt förebyggande 

arbete. SPUFF-gruppen tog fram strategier och samordnade det kommunövergripande drogförebyggande 

arbetet (mot tobak, alkohol och narkotika) på operativ nivå. Den bildades efter att man 

uppmärksammat den höga andelen gymnasieungdomar som testat narkotika. Man skapade inledningsvis 

en gemensam samsyn i gruppen och efter två veckor hade gruppen tagit fram en handlingsplan 

för snabba åtgärder. En av åtgärderna var att bjuda in ett teatersällskap från Hassela som spelade 

en gripande pjäs för elever och föräldrar. Gruppens uppgifter bestod också i att vara en länk mellan 

länssamrådsgruppen mot droger i Halland och olika verksamheter i Laholm samt att vara en referensgrupp 

för personal inom skola och fritid. 

Det fanns tre högstadieskolor och en gymnasieskola i kommunen. På varje skola fanns det en 

åtgärdsgrupp, vilken SPUFF-gruppen arbetade tillsammans med. SPUFF-gruppen drev på eftersom 

syftet var att alla elever i skolan och alla föräldrar skulle nås med likartade metoder och budskap i 

skolorna.



Laholm skulle under 2003 organisera om arbetet i kommunen vilket medförde en avvaktande och lite 

skeptisk inställning till planering och organisationen inför framtiden. 

Vid intervjuerna togs upp att man var osäker på hur man bäst skulle bemöta en mycket problematisk 

grupp experimenterande 17–24-åringar. Trots att flera kritiserade öppenvårdsbehandlingen saknades 

det tankar om vad man skulle göra för att försöka få bättre resultat för denna grupp. Men 

Laholm har två poliser som enbart arbetar med ungdomar och narkotika och deras huvudsakliga målgrupp 

är ungdomar 18–22 år. 

Praktiker upplevde hinder i sin vardag eftersom de möter föräldrar i kommunen som accepterar att 

omyndiga ungdomar dricker alkohol. 


Intervjuerna visade att en del nyckelpersoner inte helt hade klart för sig vad försökskommunprojektet 

gick ut på. Det framgick att det huvudsyfte man hade var att Laholm skulle få en bättre organisation 

och ökad medvetenhet om drogförebyggande frågor. Man trodde att projektet kunde skapa bra PR. 

Man förväntade sig också ett erfarenhetsutbyte med de andra kommunerna och kunskap om vilka 

metoder som fungerar och vilka som inte gör det. Någon hoppades på att få hjälp med utvärdering. 

KRAMFORS 

Basfakta om Kramfors kommun Kramfors Riket 

Folkmängd (2003): 20 574 8 973 472 









Alkohol- och narkotikasituationen i Kramfors i januari 2003 

Kramfors har av tradition haft hög alkoholkonsumtion. Hembränning har förekommit och sägs förekomma 

i stor omfattning. Under våren och sommaren 2002 uppfattade socialtjänsten och politikerna 

att både alkoholoch narkotikakonsumtionen, och antalet heroinister, ökade. Relativt öppet och ogenerat 

förekom fylleri och personer som tog droger i kommunens centrum. 

Det faktum att det var lätt och billigt att skaffa sig en bostad i Kramfors ledde enligt uppgifter från 

socialtjänsten till att missbrukare och kriminella flyttade dit. I Kramfors ligger 54 procent av alla 

behandlingsplatser för missbrukare i Västernorrlands län. Uppföljning efter avslutad behandling 

visar att en tredjedel av dessa personer får vissa återfall och att en tredjedel misslyckas helt. Det händer 

att personer hoppar av från behandlingen och stannar i kommunen så att Kramfors får ett tillflöde 

av nya missbrukare. 

På Komvux-skolan hade det förekommit försäljning av narkotika och denna plats bedömdes vara 

den mest problematiska ur narkotikahänseende när det gäller nyrekrytering. Komvux hade inte någon 

elevvård och hade fått stänga av flera elever på grund av missbruk. Gymnasieskolan och Komvux ligger 

i samma byggnad, vilket uppfattades som riskabelt ur narkotikasynpunkt. 

Organiseringen av det alkoholoch drogförebyggande arbetet i Kramfors 

En tvärsektoriell styrgrupp bildades på hösten 2002 efter sommarens eskalerande drogproblem i 

Kramfors. I den ingick politiker från kommunledningen, ordförande i gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 

(GV), individ- och familjeomsorgen inom socialnämnden (IFO) och barn-, kulturoch 

utbildningsnämnden (BKU). Förvaltningscheferna för GV, IFO och BKU samt närpolischefen 

ingick också i gruppen. Styrgruppen samarbetade väl och hade ett stort engagemang i frågan. Det förhållningssätt 

och den vikt som lades vid det alkoholoch drogförebyggande arbetet, gick också över 

partigränserna i kommunen.

Rekryteringen till samordnartjänsten drog ut på tiden, men den kunde tillsättas med en ordinarie 

person under senvåren 2003. Fram till dess var det sektionschefen på IFO-förvaltningen som handlade 

det förebyggande arbetet. Samordnaren var länken mellan styrgruppen och Stora ungdomsgruppen. 

I den senare ingick IFO (Förebyggarenheten), BKU (elevvårdsteam), fritidsledare, landstinget 

(hälsoplanerare) och Svenska kyrkan. Polisen var formellt en medlem men hade sällan deltagit på 

mötena. Det gjorde att gruppen inte kunde ta del av polisens kunskaper. Annars fungerade samordningen 

bra. 

Kramfors hade en tydlig sekundär och tertiär karaktär på sin alkoholoch drogförebyggande verksamhet 

och arbetet var till stor del ungdomsfokuserat. Man hade skapat en förebyggarenhet som 

främst sysslade med informationsutbyte. Mestadels rörde det sig om ungdomar som man redan kände 

oro för och fler drogförebyggande satsningar för ungdomar planerades. 

Flera ansökningar om medel till alkoholoch drogförebyggande projekt hade skickats in till 

länsstyrelsen och beviljats, framför allt gällde detta insatser på sekundär och tertiär nivå. 


Kramfors hade en befolkningsminskning varje år och kommunen hade svårt att få behöriga sökanden 

till tjänster som utlystes. Kommunen hade haft ekonomiska problem och tvingats låna pengar av 

”Kommunakuten”. 

Resursbrist gjorde att polisen inte kunde synas så mycket. Polisen skulle med en polispatrull täcka 

ett område på 20 mil. Man kunde inte vara ute i skolorna, varken för att tala om alkohol och droger, 

eller för att ha en lugnande effekt. Man hade inte heller resurser till att ”störa” missbrukarna så mycket 

som man skulle önska. Tidigare fanns det en polistjänst som enbart var inriktad på ungdomar och 

en annan som var inriktad på narkotika. I dagsläget arbetade polisen generellt med alla problem och 

brott. Polisens närvaro i Stora ungdomsgruppen saknades. 


Kommunen hoppades på att kunna kraftsamla, förankra och mobilisera befolkningen i kampen mot 

droger och missbruk av alkohol. Man såg fram emot att få en verktygslåda, metoder och kunskap i 

frågorna. Målet med att delta i utvecklingsarbetet var att minska skadeverkningarna av alkohol och 

narkotika. Ett annat mål var att integrera projektet och de kommande förebyggande insatserna i den 

ordinarie verksamheten och permanenta det drogförebyggande arbetet. Kunskapen och metoderna 

fick inte försvinna när någon eldsjäl inom en verksamhet slutade sitt arbete. Vissa förväntningar var 

mycket konkreta – att man fick tips på duktiga föreläsare, eller att man i Kramfors kunde skapa specialiserade 

enheter som kunde arbeta med personer med drogproblem. Man hoppades på hjälp med 

att komma fram till den bästa möjliga interna organisationen för dessa frågor i Kramfors. Att bli 

utvärderade och få ta del av forskning var uppskattat. 

Första kommunbesöket, februari 2003 

Under januari och februari 2003 besökte projektets styrgrupp de sex utvalda försökskommunerna. 

Vid dessa besök träffade den nationella styrgruppen de lokala styrgrupperna, det vill säga politiker 

och tjänstemän engagerade i det alkoholoch narkotikaförebyggande arbetet. Den nationella styrgruppen 

presenterade intentionerna med projektet, vad kommunerna skulle komma att erbjudas och 

vilka krav som ställdes på dem. De lokala styrgrupperna presenterade sin nuvarande verksamhet, och 

vilka förhoppningar de hade på det kommande samarbetet. 

Utbildningsvecka på Sätra bruk 


Försökskommunerna inbjöds att delta i en utbildningsvecka i februari 2003 på Sätra bruk. Utbildningsveckan 

syftade till att ge samordnarna inspiration och nya kunskaper för att utveckla och få större 

bredd i det förebyggande arbetet i sina kommuner. Utbildningen var tänkt att fungera som ett smörgåsbord 

där en mängd förebyggande strategier kort presenterades. Syftet med projektet och en 

gemensam plattform för det förebyggande arbetet i kommunerna presenterades också av projektets


styrgrupp. Det betonades att det framför allt är evidensbaserade metoder för förebyggande arbete 

som ska användas inom ramen för detta utvecklingsarbete. Vidare betonades att målsättningen var att 

de metoder som utvecklades skulle integreras i det ordinarie arbetet. 

I den avslutande utvärderingen kom det fram att majoriteten var nöjd med utbudet även om det för 

de flesta hade varit många nya metoder som tog tid att sätta sig in i. Flera kommuner efterlyste utbildningspass 

om strategiska och strukturella frågor samt om lokal mobilisering, det vill säga mer ingående 

kunskap i folkhälsoarbete och folkhälsovetenskap. Detta ledde till ett senare utbildningstillfälle 

(i Laholm). 

Vid utbildningsveckan deltog samordnare och kontaktpersoner från försökskommunerna, resurspersoner, 

styrgrupp, utvärderare och inbjudna föreläsare. Dessa presentationer ingick i utbildningsveckan: 

• Utvecklingsprojektet (Gunborg Brännström – Alkoholkommittén, Maria Renström – 

Mobilisering mot narkotika och Sven Andréasson – Statens folkhälsoinstitut) 

• Kartläggning av alkoholsituationen (Gunborg Brännström och Marie Montin – kommunförbundet 

Örebro län) 

• Kartläggning av narkotikasituationen (Maria Renström) 

• Kartläggning och utvärdering inom utvecklingsprojektet (Sven Andréasson) 

• Begrepp och definitioner (Anders Eriksson – PreCens, Preventionscentrum Stockholm) 

• Policy, tillgänglighet och lokalt arbete (Sven Andréasson) 

• Polisens arbete i Kalmar (Owe Martinsson – Polisen i Kalmar) 

• Risk- och skyddsfaktorer samt skolprogram (Martin Forster – Forsknings- och utvecklingsenheten 

vid Stockholms socialtjänstförvaltning) 

• Gravida och alkohol (Mona Göransson – doktorand och barnmorska, Huddinge sjukhus) 

• Barn till föräldrar med alkohol eller narkotikaproblem (Elisabet Hagborg, fil.mag. i socialt arbete 

och konsulent) 

• Utagerande barn (Britt af Klinteberg – CHESS vid Stockholms universitet) 

• Struktur i förebyggande arbete (Martin Hemb – Alingsås kommun) 

• Hur man sprider nya metoder (Sven Andréasson) 

• Ung stödjer ung, narkotikaförebyggande arbete där unga själva är drivande (Kjell Lindberg – 

Kalmar kommun) 

• Ungdomskultur och normer (Philip Lalander – SoRAD och Mobilisering mot narkotika) 

• STAD:s arbete med ansvarsfull alkoholservering (Sven Andréasson) 

• Narkotika på krogen (Johanna Gripenberg – (STAD-projektet) 

• Förebyggande arbete i skolan (Lena Bergman – Statens folkhälsoinstitut) 

• Social emotionell träning, SET (Birgitta Kimber, doktorand och utvecklare av SET) 

• Mediernas roll i det förebyggande arbetet (Karin Rågsjö – Alkoholkommittén) 

På Sätra bruk bestämdes att gemensamma möten skulle hållas två gånger per år under projektperioden 

och att mötena skulle rotera mellan försökskommunerna. Vid dessa möten ska två representanter 

från varje kommun delta, projektets styrgrupp, resurspersoner samt utvärderare. 

Gemensam kommunträff i Umeå, juni 2003 

Första värd för de gemensamma träffarna blev Umeå. Den första dagen var ägnad åt information om 

hur och med vad Umeå arbetar drogförebyggande. Andra dagen diskuterades kommunernas utvecklingsplaner 

där de beskrev tre eller fyra utvecklingsområden de ville satsa på inom ramen för utvecklingssamarbetet. 

Resurspersonerna bildade par när de kommenterade styrkor och svagheter i utvecklingsplanerna. 

Det var stor skillnad mellan den mest ambitiösa utvecklingsplanen och den minst 

genomarbetade planen.

Utvecklingsområden 

I slutet av juni 2003 presenterade styrgrupperna i försökskommunerna de utvecklingsområden som 

skulle prioriteras under projekttiden. Under hösten 2003 började planeringen med ambitionen att 

genomföra aktiviteterna under efterföljande år, det vill säga 2004. 

SOLNA 

Under våren 2003 diskuterade Solna vilka områden som skulle prioriteras och vara en del av projektet. 

De utvecklingsområden som valdes var: 

• skolan 

• fritid- och föreningsliv 

• tillgänglighetsbegränsningar av alkohol och narkotika 

• samarbete med primärvården. 

Inom skolan vill Solna satsa på att nå barn och ungdomar i alla skolåldrar, från årskurs 1 till gymnasieskolan. 

Förutom arbete med eleverna ska insatser riktas mot föräldrar och skolpersonal. Man vill 

även arbeta för ökat samarbete mellan skola, fritid, polis och socialtjänst och motivera dessa att 

utveckla former för det lokala arbetet. 

Inom fritid- och föreningsliv vill Solna stimulera föreningslivet att ta ansvar för det förebyggande 

arbetet inom ramen för sin verksamhet. Detta ska ske i samarbete mellan fritidsanläggningar, skolor, 

socialtjänst, polis och föräldrar. 

För att begränsa tillgängligheten vill Solna utveckla arbetet med ansvarsfull alkoholservering på 

restauranger i kommunen och besöka alla butiker i Solna som säljer folköl och tobak, och informera 

dem om alkoholoch tobakslagen. Arbetet för minskad langning av alkoholoch tobak ska utvecklas. 

Inom narkotikaområdet ska arbete för att minska tillgänglighet inriktas på närpolisens arbete med 

riktade åtgärder för att öka risken för upptäckt. 

Området samverkan med primärvården ska inriktas på vårdcentraler, barnavårds- och mödravårdscentraler. 

Dessa ska arbeta för minskad alkoholkonsumtion och tidig upptäckt av riskkonsumtion. 

Samarbetet mellan stadens socialtjänst, primärvården och beroendevården ska stärkas. 

LUND 


I Lund valde man att utveckla det drogförebyggande arbetet inom följande områden: 

• Kommunikationsstrategier 

• Preventionsinsatser för riskgrupper (Resurscentrum och gymnasieskolans IV-program) 

• En sektorsövergripande välfärdsstrategi i ett bostadsområde: Dalby (som under början av 2004 

byttes till stadsdelen Linero) 

Nyckelpersoner, i stort sett den arbetsgrupp som arbetar strategiskt förebyggande, har haft en tvådagarsutbildning 

i kommunikation med docenten i kommunikationsforskning Gunilla Jarlbro från 

Lunds universitet. Det är oklart hur man har tänkt gå vidare inom området, men en uppföljning av 

medieutbildningen planeras till våren 2005 för samordningsgruppen i Lund. Sedan tidigare finns den 

informativa webbplatsen www.droginfo.com som ger information och kunskap till föräldrar och professionella 

som arbetar med ungdomar. 

Preventionsinsatserna till riskgrupperna hade man i början av 2004 inte kommit igång med. Det 

fanns vid tiden för nyckelpersonsintervjuerna inga konkreta tankar eller planer inom detta område. 

Under sommaren 2004 önskade man att både Resurscentrums och IV-programmets lärare skulle få 

utbildning i social och emotionell träning (SET) under hösten 2004. Under våren eller hösten 2005 

planeras detta att genomföras lokalt ute på skolorna och nå eleverna. 

Områdessatsningen. Utvecklingsplanerna fastställdes på sensommaren 2003. Under hösten 2003 

hade samordnaren med medarbetare möten med ansvariga i Dalby. Det visade sig mot slutet av året 

att Dalby inte var intresserad av satsningen. Kontaktpersonerna i området bedömde att insatsen lämpade 

sig bättre på annat håll, då man i Dalby var nöjd med de aktiviteter som fanns och den livssitua-


tion de flesta invånarna hade. Styrgruppen i Lund bytte då område till stadsdelen Linero. Linero har 

en mer heterogen befolkning, med relativt många invandrare och ett ganska utvecklat föreningsliv. En 

arbetsgrupp har skapats för detta arbete, bland annat för att identifiera behov och lägga upp en plan för 

det drogförebyggande arbetet i stadsdelen. I Linero kommer SET-utbildningen att genomföras till 

utbildare under hösten 2004 och nå eleverna under våren eller hösten 2005. På temat Community 

Intervention har föreläsningar getts i Linero under tidig höst 2004. Under våren 2005 ska policyarbete 

och aktiviteter äga rum. 

KALMAR 

Som utvecklingsområden har Kalmar valt: 

• förskolan, grundskolan, gymnasiet, högskolan 

• gravida kvinnors drogvanor 

• krogen 

• trafiken och droger. 

Man har i kommunen varit öppen för att börja arbeta på nya arenor för drogförebyggande arbete, till 

exempel högskolan och mödravårdscentralen (MVC). 

Inom Kalmars utvecklingsområden har man skapat nyckelgrupper som ska arbeta specifikt med 

respektive område. Dessa nyckelgrupper leds av en projektledare. Samordnaren och projektledarna 

kommer att träffas gemensamt och stämma av vad som händer i varje utvecklingsområde. Flera personer 

i mellannivån i det drogförebyggande arbetet, som beskrevs i organiseringen av det drogförebyggande 

arbetet i början av utvecklingsarbetet, har i stället blivit ansvariga för en grupp som arbetar 

med ett specifikt utvecklingsområde. 

Inom området skolan pågår arbetet längs flera parallella spår. Man planerar att SET ska användas i 

förskolan och eventuellt på gymnasiet. SET ges i form av en handledarutbildning till 28 personer 

under hösten 2004. Handledarna utbildar i sin tur vidare, i första hand på sin skola. Denna insats kommer 

att nå sex skolor och cirka 400 elever från förskolan till årskurs nio. Kalmar har också utbildat 

10–15 ledare och lärare i föräldraprogrammet Steg för steg. En kursdeltagare från Kalmar har blivit 

certifierad och kan i sin tur utbilda nya ledare lokalt i Steg för steg. Under hösten 2004 kommer personer 

från Kalmar att vara färdigutbildade och kan själva lära ut Örebro preventionsprogram (ÖPP) med 

målgruppen årskurs sex och sju. 

Gravida kvinnors drogvanor ska vara ett utvecklingsområde. Kartläggningen visade på att 11 procent 

av kvinnorna i Kalmar har en skadlig alkoholkonsumtion. Utbildningen till barnmorskorna går 

framför allt ut på att använda AUDIT-formuläret för att identifiera kvinnor med alkoholbruk. Senare 

ska ett verktyg som följer de gravidas dryckesmönster bakåt i tiden veckovis introduceras. Stödstrukturer 

ska upprättas för att barnmorskorna ska veta till vilken instans de ska skicka en kvinna som har 

alkoholproblem. Man planerar att i början av år 2005 studera gravidas narkotikabruk. 

Inom utvecklingsområdet krogen har man tillsatt en projektledare för att arbeta med ansvarsfull 

alkoholservering. En referensgrupp har bildats och en intervjustudie med krögare har genomförts för 

att kartlägga situationen på detta område. En ungdomsstudie och en överserveringsstudie är genomförda. 

Interventionen startade i mars 2004 och grundar sig på den modell som Stockholm förebygger 

alkoholoch drogproblem (STAD) använder. Den är numera Statens folkhälsoinstitut ansvarig för att 

sprida nationellt. Kalmar kommer under hösten 2004 dra igång egna utbildningar i ansvarsfull alkoholservering. 

På vårterminen planerar man att även hålla narkotikautbildningar för serveringspersonal 

och dörrvakter. 

Insatserna på trafikområdet var trögstartade. Där arbetar man inom forumet Vi möts i Kalmar, tillsammans 

med bland andra Vägverket. Flera aktörer ingår med en gemensam plattform mot alkohol 

och droger i trafiken. Under sommaren 2004 gjordes på två av Kalmars krogar en testkampanj med 

flaskslipsar med budskapet Bara loosers kör på fyllan. Man har startat projektet Don’t drink and drive 

(DDD) i augusti 2004 och under följande år ska man testa adekvata metoder för att införa DDD-konceptet 

i kommunen. Under hösten 2004 ska man anpassa Skellefteåmodellen för omhändertagande av 

rattfyllerister till sina förutsättningar.

UMEÅ 

Under våren 2003 diskuterade Umeå vilka områden kommunen skulle prioritera och utveckla som 

försökskommun. I stället för sakområden att arbeta med valde Umeå en kombination av geografiska 

områden och arbete med studenter. Inom de geografiska områdena ska kommunen arbeta med alkohol- 

och narkotikaförebyggande åtgärder inom flera olika områden och riktat mot alla åldrar. De tre 

geografiska områdena ska fungera som goda exempel på lokalt förebyggande arbete. 

• Studenter – arbete för minskad överservering av alkohol 

• Kommundelen Hörnefors 

• Bostadsområdet Ålidhem 

• Bostadsområdet Ersboda 

Inom varje bostadsområde önskar man utveckla dessa områden: 

• Skola – pedagogiska program för elever i grundskola 

• Föräldrar – föräldraprogram 

• Primärvården – utbildning i samtalsmetodik i möte med föräldrar för personal inom MVC, 

BVC och familjecentraler, samt tidig upptäckt av högkonsumenter av alkohol 

på vårdcentraler 

• Socialtjänsten – metodutveckling av arbete med ringa narkotikabrott 

LAHOLM 


Laholm har i sin utvecklingsplan valt att fokusera på följande områden: 

• Kommunal samsyn 

• Skolan som arena för särskilda insatser 

• Ett gott och aktivt föräldraskap 

• Samhällsmobilisering mot narkotika och fylleri 

Samordnaren tog fram utvecklingsområden utifrån de behov hon såg, framför allt inom skolan och 

förankrade utvecklingsplanen inom socialförvaltningen. Man har inte bildat arbetsgrupper inom 

varje utvecklingsområde ännu. 

Inom verksamheterna ska man se till att skapa utrymme så att all personal kan få utbildning i den 

kommunala samsynen i det drogförebyggande arbetet. Samordnaren har haft möten och informationsträffar 

med ledningsgruppen, de olika politiska partierna i kommunfullmäktige och inom olika 

förvaltningar. Det är utbildning om metoder som fungerar, tillgänglighet och om syftet med utvecklings- 

och forskningsarbetet. Här arbetar man med nyhetsblad och Internet också. Samordnaren tycker 

att den kommunala samsynen nog är det svåraste utvecklingsområdet att utbilda i och införa. Alla 

tycker inte det här området är viktigt. Man har initierat en dialog med partiordförandena i Laholm, där 

man ska diskutera om man gemensamt kan driva fram krav på alkoholpolicy när man ger bidrag till 

föreningar. 

Inom skolan arbetar man med hälsofrämjande skola, vilket man har kommit lång med inom kommunen. 

Man arbetar också specifikt med det alkoholoch drogförebyggande programmet Lions 

Quest i alla klasser i årskurs sju. Planen är att man ska använda sig av denna metod i alla högstadieskolor. 

Handledarutbildning för 33 lärare i social och emotionell träning ska verkställas under 

hösten 2004 fram till mars 2005. Utbildning i Örebros preventionsprogram (ÖPP) för föräldrar ska 

kunna genomföras lokalt hösten 2004 i årskurs sju i Laholm. Man har många föräldramöten och 

informationsdagar med bland annat skolpersonal och polisen om verksamma metoder. Detta och 

utvecklingsområdet ovan, är de två områden som man kommit längst i. Under höstterminen 2004 ska 

SPUFF-gruppen besöka alla distriktskonferenser för information om de nya arbetsrutinerna för det 

drogförebyggande arbetet i skolan. Utvecklingsområdet skolan är det område man tycker det är lättast 

att komma vidare inom. Man har tillsatt droginformatörer i skoldistrikten för det är inte säkert att 

alla pedagoger klarar av att arbeta alkoholoch drogförebyggande. 

Inom ramen för ett gott och aktivt föräldraskap utbildar sig två personer inom barn- och föräldraprogrammet 

Steg för steg. SPUFF-gruppen har informationsträffar på skolorna och man har 

bland annat sänt ut en folder till alla föräldrar där olika droger är beskrivna och konsekvenserna av


dessa. Utvärderingen av foldern är svår att generalisera på grund av låg svarsfrekvens. Man har också 

arbetat med nattvandrande föräldrar. Kartläggningen visade att sex procent av kvinnorna i Laholm 

hade en skadlig alkoholkonsumtion. Under januari 2005 ska barnmorskorna på MVC få utbildning i 

arbete med gravida kvinnors alkoholvanor. 

Inom samhällsmobilisering mot narkotika och fylleri är det ännu oklart vad som ska göras. Planer 

finns på att eventuellt inrikta sig mot tillgänglighet och opinionsbildning. Nyhetsbrev sänds ut till personer 

som arbetar alkoholoch drogförebyggande och till medierna. Nyhetsbreven publiceras också 

på kommunens webbplats och dess intranät. Vid riskhelger och skolavslutning vänder man sig till den 

vuxna befolkningen genom att stå utanför Systembolaget och dela ut flygblad med budskapet att man 

inte ska köpa ut alkohol till ungdomar. 

KRAMFORS 

Kramfors utvecklingsområden blev: 

• tillgänglighet 

• struktur 

• skolan 

• fritid och föreningsliv 

Samordnaren i Kramfors tillsattes först senvåren 2003 och har till stor del fått börja från noll. Utvecklingsområdena 

är mindre väl förankrade i styrgruppen på grund av tidsbrist då samordnaren kom in så 

sent i bilden. Utvecklingsplanen skulle färdigställas omgående så diskussionerna och utformningen 

tog mestadels plats på IFO-förvaltningen. Det har krävts en aktiv marknadsföring och förankring av 

vad det alkoholoch drogförebyggande arbetet innebär. I oktober 2003 hade man en kick off för 

utvecklingsarbetet PREDA och Kramfors som försökskommun i det alkoholoch drogförebyggande 

arbetet. Arbetsgrupper för samtliga utvecklingsområden har formerats. 

Vad gäller tillgänglighet så diskuterar man möjligheten att bilda ett organiserat nätverk av olika 

medborgargrupper eller enskilda individer som rör sig i centrum, en så kallad ”störgrupp”, som iakttar, 

ställer sig och studerar misstänkta situationer eller personer och frågar vad som pågår eller säger 

ifrån för att försvåra tillgängligheten. Man vill också utveckla en tipstjänst. Önskvärt vore givetvis 

också om polisen fick en ökning av resurser för att kunna arbeta mer aktivt störande. 18-åriga ungdomar 

i Kramfors har gjort en ytterligare kartläggning av ungdomars tillgång till alkohol i dagligvaruhandeln. 

Alkoholkommitténs utbildning Lag om leg ges under hösten 2004 till handlare och kassapersonal 

i butiker i Kramfors. Man vill också starta utbildning i ansvarsfull alkoholservering. Dock 

kom detta inte till stånd under sommaren 2004. Det är oklart om och när man börjar med detta 

metodpaket. En utbildning för polisen om narkotika av operativ karaktär är planerad till hösten 2004 

och våren 2005. I tillgänglighetsområdet arbetar man också med behandlingshemmen. Man studerar 

statistik om avhopp från behandlingshemmen. 

I skolan arbetar man aktivt med Hälsofrämjande skola. SET-utbildning ska påbörjas under hösten 

2004. Folkhälsosamordnaren har arbetat fram ämnen som ska introduceras vid föräldramöten, vilket 

innebär information och diskussioner om alkohol och droger samt värderingsövningar och kontraktskrivande 

mellan föräldrar. Denna aktivitet startar troligen hösten 2004, liksom NBV:s program 

Ung och kung. Inom skolan planeras också för Ungdomens dagar och föräldrakvällar under höstterminen 

2004. 

Gruppen för fritid och föreningsliv har kommit igång med många aktiviteter riktade till ungdomar. 

Detta utvecklingsområde är det som har mest kraft och engagemang. Man har bildat olika grupper där 

man diskuterar och planerar att inrätta strukturerade fritidsaktiviteter, Ådalsstorm (som bygger på 

Lunarstorm), fler mötesplatser för drogfria aktiviteter som till exempel disco och tjejgrupper. Tjejgrupperna 

har varit uppskattade. Kontinuerliga discon ska arrangeras under höstterminen 2004, som 

är alkoholfria och samordnade utifrån en plattform som discogruppen tar fram. Samverkan mellan de 

olika fritidsgårdarna planeras till hösten 2004 till och med våren 2005. Ett ungdomens hus planeras 

som ska fungera som ett allaktivitetshus våren 2005. 

Struktur innebär framtagandet av ett alkoholoch drogpolitiskt program och kartläggning. Det tog 

lång tid innan en arbetsgrupp för detta program kunde bildas; nu är dock en sådan utnämnd. Kartläggning 

och uppföljning ska också ske under hösten 2004

Det fortsatta arbetet i försökskommunerna 

Utbildningsfasen startade i september 2003 och fortgår kontinuerligt. Här tar vi inte med aktionsoch 

implementeringsfasen som startar i september 2004 och som också den ska fortsätta när 

utvecklingsarbetet är avslutat. 

Under vårterminen 2004 var styrgruppen inte intakt då representanten från Mobilisering mot narkotika 

hade ett internationellt uppdrag och inte kunde delta i utvecklingsarbetet. 

Andra kommunbesöket, hösten 2003 

Under september och oktober 2003 besökte projektets styrgrupp samtliga försökskommuner under 

en halvdag. Vid dessa möten deltog kommunens lokala styrgrupp för det alkoholoch narkotikaförebyggande 

arbetet och samordnaren. Oftast deltog också samordnarens partner i kommunen, den så 

kallade kontaktpersonen och kommunens tilldelade resursperson. Under besöken presenterades 

resultat från utvärderingen. I huvudsak presenterades resultat från den postala enkäten, registerdata 

och mediebevakning. Under besöken diskuterades också kommunens utvecklingsområden och vilka 

strategier som bör användas i det förebyggande arbetet. 

Presentation av utbildningspaket 

I samband med kommunbesöken i september och oktober presenterades olika utbildningspaket för 

styrgrupperna lokalt. I varje utbildningspaket ingick en processdel som var basen i arbetet. Paketen 

var inriktade på föräldrar, skolan, tillgänglighet, MVC och BVC, och krogen. För områdena fritid och 

föreningsliv, trafiken och primärvården hade man då ännu inte fått fram färdiga utbildningspaket. 

Medieutbildning i Lund, november 2003. 

Den 19 november anordnades en medieutbildning i Lund. Konsulten Lars Jedelund gav konkreta råd 

i kontakter med medier och journalister. Kommunernas representanter och Jedelund talade om lobbyism 

och opinionsbildning under dagen. Begreppet nyhetsvärde och olika medietypers styrkor respektive 

svagheter behandlades. 

Narkotikamässan i Malmö 

Efter mediedagen åkte samordnarna och kontaktpersonerna till Malmö för att delta på Narkotikamässan 

den 20 och 21 november. Där hölls seminarier och föreläsningar och det fanns postrar inom ett 

vitt spann från det förebyggande arbetet till den behandlande verksamheten. Varje kommun presenterade 

också sitt kommunala alkoholoch drogförebyggande arbete vid Alkoholkommitténs och Mobilisering 

mot narkotikas monter. 

Inspirationsdagar 


Inom projektet Sex försökskommuner har det hittills anordnats fem så kallade inspirationsdagar – en 

för varje utbildningspaket som erbjuds kommunerna. Dessa dagar är till för att olika yrkesgrupper i 

kommunerna ska få orientera sig i de utbildningar som kommer att erbjudas dem. Likaså ska de ge en 

grund till varför man ska arbeta förebyggande och vilka metoder som är effektiva. Vid dessa inspirationsdagar 

gavs också möjlighet att utbyta erfarenheter mellan kommunerna. Inspirationsdagarna har 

innehållit 

• inblick i SET-undervisning med Birgitta Kimber 

• kartläggning av gravida kvinnors alkoholvanor på MVC av Mona Göransson och 

Åsa Magnusson, Huddinge sjukhus


• föreläsning om kort föräldrainformation i samband med föräldramöten i skolan av 

Nikolas Koutakis, Örebro universitet 

• en processdag om skolans roll i det förebyggande arbetet med Lena Bergman (FHI), 

Mats Nilsson (skolledare i Kalmar) och Tommy Melin (skolläkare i Falkenberg) 

• en dag som riktade sig framför allt till poliser som handlade om tillgänglighet och narkotika. 

Föreläsare var Johannes Knutsson, professor i kriminologi på polishögskolan i Norge, och Knut 

Sundell, docent i psykologi Knut Sundell (Socialtjänstförvaltningen–FoU-enheten i Stockholm) 

Det har också tipsats om andra kompetenshöjande insatser, till exempel ett seminarium om föräldrastödsutbildningar 

arrangerat av Örebro universitet. Utvärderingarna från dessa dagar visar positivt 

resultat överlag. 

Till inspirationsdagarna har kommunerna fått skicka i stort sett obegränsat antal personer. Vissa 

kommuner har skickat många av sina medarbetare. Därutöver har kommunerna i varierande grad 

anordnat egna utbildningar. Antalet deltagare från olika kommuner framgår av tabellen nedan. 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

6 

6 

4 

15 

4 

3 

2 

1 

0 0 0 

0 

SET 8/12 MVC 11/12 Koutakis 2/2 Processdag skola 

29/3 

13 

2 

9 

18 

8 

3 

6 

5 

6 

26 

0 

12 

10 10 

8 

7 

0 0 

Tillgänglighet och 

narkotika 

Umeå Kramfors Solna Kalmar Laholm Lund


Deltagande i utbildningar 

Nedanstående utbildningar har givits. Fler kommer att ges under hösten 2004 och våren 2005. Principen 

är att utbildare utbildas i varje kommun, vilka i sin tur håller i undervisningen på hemmaplan. 

Utbildningar Kalmar Kramfors Laholm Lund Solna Umeå Totalt 

Steg för steg Sep 2003 7–9/10 2003 7–9/10 2003 12 ledare 

19–20/1 2004 19–20/4 2004 9–20/4 2004 11 lärare 

3 ledare 1 ledare 2 ledare 

1 lärare 1 lärare 2 lärare 

2–4/2 2004 

13–14/9 2004 

3 ledare 

5 lärare 

30/8–1/9 2004 

17–18/1 2005 

3 ledare 

2 lärare 

SET 23/8 2004– 18/10 2004– 20/9 2004– 20/9 2004 15/4 2004– 11/8 2004– 217 

8/3 2005 25/2 2005 2/3 2005 15/3 2005 10/12 2004 20/1 2005 handledare 

28 handledare 30 handledare 30 handledare 18 handledare 41 handledare 30 handledare 

Sep 2004 

Feb 2005 

40 handledare 

Ansvarsfull 8–9/3 2004 Pågår sedan 68 diploalkohol- 

50 krögare, tidigare merade 

servering barchefer och deltagare 

dörrvakter 

30–31/8 2004 

18 serv.pers 

ÖPP (Örebros 12–13/8 2004 12–13/8 2004 Planeras 12–13/8 2004 12–13/8 2004 11 deltagare 

preventions- 5 deltagare 2 deltagare 2 deltagare 2 deltagare 

program) 

Kommu- 11–12/2 2004 12 deltagare 

nikation 12 deltagare 

Tillgänglighet 23/4 2004 23/4 2004 23/4 2004 23/4 2004 23/4 2004 42 deltagare 

Narkotika 8 deltagare 5 deltagare 10 deltagare 12 deltagare 7 deltagare 

(dag 1) 

MVC/BVC 1 april 2004 Planeras 23/9 2004 2/9 2004 118 deltagare 

55 deltagare jan 2005 33 deltagare 30 deltagare 

Föräldrakraft 11–12/5 2004 2 deltagare 

2 deltagare


Arbetets gång under 2003 

Det här avsnittet grundar sig på nyckelpersonsintervjuer i kommunerna under vintern 2004 och 

insamlandet av relevant dokumentation. Vi beskriver de stora dragen i hur arbetet har bedrivits och 

vad som har hänt under 2003 (intervjuer och dokumentation) och första halvåret av 2004 (enbart 

dokumentation). 

SOLNA 

Alkohol- och drogutvecklingen i Solna under året 

Under projektets första år har engagemanget för det drogförebyggande arbetet ökat mycket. Både 

politiker och tjänstemän i kommunen är mer insatta i frågan. Detta märks genom att en alkoholoch 

drogpolicy har arbetats fram och alla nämnder och förvaltningar är berörda. Policyn kommer att klubbas 

i kommunfullmäktige och kommunstyrelsen under våren. 

Utvecklingen inom projektet 

Solna har jobbat intensivt med projektet under det första året och har försökt följa projektets intentioner. 

Det upplevs som bra och givande att Solna haft två samordnare för det drogförebyggande arbetet 

som kunnat diskutera och hjälpa varandra. Organisatoriskt har nu Solna gått från två styrgrupper till 

en styrgrupp för det drogförebyggande arbetet samt lokala arbetsgrupper i skolorna. Socialtjänsten är 

med i en referensgrupp för det drogförebyggande arbetet, men inte i de lokala arbetsgrupperna. 

Möten planeras med skolan och kuratorerna för att informera om vad kommunen kan erbjuda dem, 

och för att bygga upp en kontakt med skolorna. 

I början var det svårt att få kontakt med den nationella styrgruppen. Detta problem har dock lösts 

sedan projektkoordinatorn blev anställd i augusti 2003. Visst missnöje har funnits då det varit lite 

oklart vad som kommer att erbjudas från projektet. Det har varit svårt för samordnarna att erbjuda 

utbildningar när det inte varit klart vad som varit aktuellt. 

Kommunbesöken som den centrala styrgruppen genomfört två gånger per år har upplevts som bra i 

Solna och det har varit en god uppslutning på dessa möten. Första gången var Solnas styrgrupp för det 

drogförebyggande arbetet helt nybildad och då var det bra att de fick kunskap om bakgrunden till projektet. 

Samordnarna i Solna upplever att de får hjälp av Mobilisering mot narkotika och Alkoholkommittén 

med att få legitimitet för frågan. Kommunbesöken har fungerat lite som en utbildning av styrgruppen 

och de förstår att Solnas utvecklingsmål stämmer väl med projektets övergripande strategi. 

Rapportering av kartläggningar av alkoholoch narkotikasituationen i kommunen har också upplevts 

som positivt och det har fungerat som inspiration och blev en grund för Solnas policydokument. 

Budget 

Samordnaren för ungdomsarbetet har en permanent tjänst. Samordnaren för vuxenarbetet är finansierad 

av länsstyrelsepengar till och med oktober 2004. Tjänsten kommer att bestå och övergår från heltid 

till halvtid i mars 2005. Sedan ska nya pengar sökas. 

Styrgruppsmöten 

Under våren 2004 kommer man att ha gemensamma möten i den samlade styrgrupp som nu finns. 

Uppslutningen på styrgruppsmötena är god och engagemanget bra. Projektet har gjort att frågan blivit 

mer aktuell och gett stadga åt arbetet. Både majoriteten och oppositionen är med i arbetet och 

engagerade i frågan. De flesta hör av sig om de inte kan komma. Representanterna för polisen och 

landstinget har försökt att delta regelbundet. Politikerna har varit mycket aktiva i arbetet med policydokumentet. 

Hinder 

Ett hinder i arbetet har varit de omorganiseringar och personalkonflikter som har drabbat Solna kommun 

det senaste året. Det är spritt över skola, fritid och socialtjänst.

LUND 


Alkohol- och drogutvecklingen i Lund under året 

Politiker, tjänstemän i kommunen och polisen är oroade över den stora tillgänglighet på alkohol och 

droger som finns i Lund. Man är också bekymrad över föräldrars och vuxnas liberala och tillåtande 

attityder till att ungdomar under 18 år dricker alkohol samt ibland även använder droger. Vid tiden för 

intervjuerna var inte någon drogvaneundersökning genomförd så man kunde inte uttala sig om några 

förändringar jämfört med föregående år. Man är ändå ganska nöjd med polisens och framför allt gatulangningsgruppens 

arbete i kampen mot den ökande tillgängligheten av narkotika. 

Kommunen samordnar i viss mån det drogförebyggande arbetet i skolan med hälsofrämjande 

skola. Föreningslivet arbetar till viss del drogförebyggande, men något samarbete finns inte mellan 

frivilligorganisationer och samordnaren. Ansvarsfull alkoholservering har drivits på nationer under 

en tid vilket gett en medvetenhet på universitet och studenthälsan. Detta arbete har påbörjats även för 

reguljära restauranger. 

En kommunövergripande policy för alkohol, tobak och andra droger (ATAD) är nu antagen i kommunen. 


Samordnaren är delvis kritisk till utvecklingen i projektet. Han menar att det har varit svårt att veta 

vad kommunen kan förväntas få för utbildning. Detta har gjort att det är svårt att gå ut och tala och 

förankra utbildningsinsatser i skolan. Skolan har dessutom en mycket lång planeringshorisont, vilket 

han inte tycker har tagits tillräcklig hänsyn till. Samordnaren tycker att projektet hittills varit alltför 

centralistiskt. Styrgruppen har bland annat inte i tillräckligt hög utsträckning förstått att Lund som 

kommun måste driva vidare sitt reguljära drogförebyggande arbete även om de är med i ett försökskommunprojekt. 

Att visa upp resultat då utvecklingsarbetet är slut tror han fått styra något för mycket 

i styrgruppens strategi mot kommunerna. Lund förväntar sig inte att deras insatser kan ha gett effekter 

när utvecklingsperioden är slut. Man menar att kommunen fortsätter med satsningarna efter projekttidens 

slut och att det troligtvis blir ett bra långsiktigt resultat. 

I Lund har man visat mindre intresse för gemensamma utbildningar med andra kommuner. Man 

menar att Lund är en annorlunda kommun och man vill prioritera egna utbildningar. 

Samordnaren anser att när projektkoordinatorn anställdes blev kommunikationen bättre mellan 

kommunen och styrgruppen. Han är också nöjd med att utvärderarna dragit lärdom och nu slutat med 

aktivitetsrapporterna som inte visade sig fungera på ett tillfredsställande sätt. Man ser det som en förmån 

att utvärderingen ingår i projektet och att den återkopplas kontinuerligt. 

Budget 

Samordnartjänsten som är ordinarie finns i och finansieras av Kultur- och fritidsförvaltningen. På 

hösten av 2003 fick samordnaren hjälp av en person som också arbetar alkoholoch drogförebyggande. 

Man söker inte pengar från länsstyrelsen då man tror att det är stor risk att man då ger intrycket att 

det drogförebyggande är ett projekt som ligger vid sidan om den ordinarie verksamheten. 


Den ansvariga styrgruppen har under det första året haft få möten och det är svårt att uttala sig om 

uppslutningen. Mycket av färdriktningen har gjorts upp mellan samordnaren och kommunstyrelsens 

ordförande vid informella möten, men det finns även engagerade oppositionspolitiker. 

Hinder 

Många av de tankar som togs upp under rubriken Utvecklingen inom projektet får sägas vara hinder 

både upplevda av Lund och för samarbetet. Lund ser på utvecklingsarbetet på ett annat sätt än vad den 

nationella styrgruppen av utvecklingsarbetet gör. Den nationella styrgruppen och Lunds styrgrupp 

har diskuterat avgränsningen i utvecklingsprojektet gentemot kommunens övriga förebyggande 

arbete.


KALMAR 

Alkohol- och drogutvecklingen i Kalmar under året 

Under året 2003 har man funderat på hur man kan minska elevernas konsumtion av alkohol i gymnasieskolan. 

I september 2003 presenterades resultatet att flickor i årskurs två på gymnasiet drack mer 

än genomsnittet för de 12 kommuner utvärderarna undersökt. Kalmars styrgrupp vill gärna komma 

fram till hur man ska försöka motverka utvecklingen mot ökat drickande bland gymnasieungdomar. 

Det har inte funnits någon självklar metod att arbeta med gymnasiet och hittills är man inte nöjd med 

situationen där. Det är svårt att uttala sig om vuxna har förändrat sin konsumtion men drogutvecklingen 

verkar ha stabiliserats. Ett bra samarbete mellan polisen och kommunen kan förklara detta. 


Man är nöjd med utvecklingen inom projektet. Flera säger att de på kommunbesöken uppskattat de 

utvärderingsresultat som presenterats, att de blir motiverade när de ser den lokala situationen svart på 

vitt. Man hoppas att det förebyggande tänkandet och utbildningar spritt sig in i verksamheterna i 

kommunen när utvecklingsarbetet avslutas. Kommunalrådet hoppas att politikernätverket som är på 

gång att bildas kommer att ge stöd i det kommande arbetet. 

Budget 

Från länsstyrelsen har man för åren 2002 fram till juni 2004 fått medel. Från och med juli 2004 kompletterar 

kommunen med de pengar som behövs till det drogförebyggande arbetet. Samordnaren är 

anställd till sommaren 2005 men den politiska ledningen säger att tjänsten ska bli en tillsvidaretjänst. 

Fältteamet satsar 25 procent var av sina fyra tjänster vilket motsvarar en heltid, vilket kompletterar 

samordnartjänsten. 


Värdskapet för möten inom denna grupp roterar och det är den ansvarige för mötet som för minnesanteckningar. 

Enbart minnesanteckningar från år 2004 har kommit in till den centrala utvärderingen. 

Samordnaren med medarbetare kommer först under 2004 att sitta med på styrgruppsmötena vid den 

del av mötet som rör det drogförebyggande arbetet. Här blir det tillfälle till dragningar och erfarenhetsutbyte. 

Hinder 

Inledningsvis fanns inget samarbete mellan Kalmar mot droger och Forum Vi möts! trots att alkohol 

och droger var gemensamma nämnare i båda organisationerna. När man väl började samordna sig 

fanns olika syn på upplägg och i vilken takt aktiviteterna skulle anordnas, vilket skapade vissa samarbetsproblem. 

För en utomförstående utvärderare tycks det ha blivit onödigt stora spänningar men 

de gick till sist att lösa. 

UMEÅ 

Alkohol- och drogutvecklingen i Umeå under året 

Inget speciellt har hänt med alkoholoch narkotikasituationen i kommunen. Tillgången på narkotika 

upplevs som låg av polisen och alkoholutvecklingen liknar den i resten av landet. Problemen med 

alkohol och narkotika har ökat. Man anser att det är svårt att hindra en sådan utveckling. Det räcker 

inte med policydokument. Det man tittar på är levnadsvaneundersökningarna som genomförs i skolan 

och där ser det ut att ha gått ner. Men så är det även i grannkommunerna så det verkar vara en 

generell trend. Det är svårt att dra några slutsatser. 


I Umeå vill man inte se utvecklingsarbetet som ett projekt utan integrera det i den ordinarie verksamheten. 

Det har tagit sin tid men det har resulterat i en mycket genomarbetad ny handlingsplan och en 

drogpolitisk plan. Engagemanget har alltid varit stort i den här frågan men möjligen har projektet lett 

till att det ökat. I början av projektet uppstod förvirring, då utvecklingsprojektet krävde en utvecklingsplan 

samtidigt som den kommunala drogpolitiska policyn skulle revideras. Styrgruppen tyckte

att det blev för mycket papper och syftet blev otydligt. Styrgruppens ansvar för att styra arbetet blev 

otydligt. Men efter sommaren 2003 klarnade rollen, med bland annat ett ökat engagemang från kommunstyrelsens 

ordförande. 

De flesta ansåg att inget har hänt i kommunen på alkohol- eller narkotikaområdet, varken med problem 

eller förebyggande aktiviteter. Det som skett är interna diskussioner och förberedelser. Något 

som upplevts som positivt är ett antal tidningsartiklar kring att synen på alkohol och narkotika är mer 

restriktiv i Umeå än i resten av landet. Engagemanget på förvaltningsledningsnivå ser olika ut beroende 

på förvaltning. Fritidsförvaltningen är mycket engagerad och införstådd med utvecklingsarbetets 

intentioner. Skolan är delvis engagerad. Socialtjänsten är mer inne på tertiärprevention även om 

man nu ser sin roll lite tydligare. 

Det drogförebyggande arbetet har hamnat mer i fokus. UmeBrå har funnits sedan 1985 och tjänsten 

som koordinator har funnits i tre år nu i september. Just nu ska man följa upp arbetet och se om verksamheten 

ska permanentas. De tre år som gått har inneburit mycket experimenterande och ett letade. 

Man måste formulera mål för arbetet. 

Länssatsningen är också viktig och länets handlingsplan har underlättat framtagandet av kommunens 

handlingsprogram och policy. 


Anledningen till att Umeå sökte till projektet var att kommunen ville ha en bättre struktur i sitt förebyggande 

arbete. Nu finns en fungerade styrgrupp. De träffas bara fem gånger per år så nu ska en mer 

operativ grupp bildas. Styrgruppen består i dag av två kommunalråd, samordnare för det alkoholoch 

drogförebyggande arbetet, koordinator för UmeBrå, kommundelschef, socialnämndens ordförande 

samt vice ordförande, socialtjänstchef, gymnasiechef, gymnasienämndens ordförande, för- och 

grundskolans förvaltningschef samt nämndordförande, kyrkan, fritidschef och nämndordförande, 

UmeC (butiker och fastighetsägare i city), polisen, en landstingstjänsteman och landstingspolitiker. I 

den mer operativa arbetsgruppen ska skola, socialtjänst, fritid, landsting, alkoholoch drogsamordnare, 

brottskoordinator och polisen ingå. 

Den centrala styrgruppens besök har gett en tydligare bild av situationen i Umeå, till exempel att 

man är mer restriktiv i Umeå än i andra kommuner i landet. Men det har varit litet för mycket presentation 

och för litet dialog. Samordnarna anser att den nationella styrgruppen starkare borde ha betonat 

att samordnaren inte är någon utförare och att det är förvaltningscheferna och styrgruppen lokalt som 

har ansvaret för arbetet och äger frågan. Närvaron vid dessa träffar är inte alltid så bra. 

Budget 

Samordnaren för det alkoholoch narkotikaförebyggande arbetet tillhör utvecklingsenheten inom 

socialtjänsten och är inte en del av den ordinarie verksamheten. Det finns ingen tydlig budget för 

arbetet. Koordinatorn för det brottsförebyggande arbetet är anställd av fritidsförvaltningen, där han 

förfogar över en budget för det brottsförebyggande arbetet. 

Hinder 

Ett problem som flera uttrycker är att de flesta har fullt upp med sina vanliga arbetsuppgifter och inte 

hinner med dessa frågor. Man har fortfarande problem med strukturen för arbetet. Vardagsverkligheten 

kommer ibland emellan och försvårar. Kommunen och landstingen har haft stora omorganisationer. 

En farhåga som uttrycks är att handlingsplaner inte leder till handling. Någon uttryckte ganska 

desillusionerat att även om aktiviteter kommer igång så är det en droppe i havet i förhållande till övriga 

strömningar i samhället. 

LAHOLM 


Alkohol- och drogutvecklingen i Laholm under året 

I Laholm prioriterade man narkotikan framför alkoholen i intervjuerna 2003. Man har i högre grad 

kopplat ihop arbetet mot brott och narkotika än arbetet mot alkohol och narkotika. Nu visar sig en 

tvekan om att det kanske inte har varit helt lyckosamt att skilja ut de två drogerna ifrån varandra som 

man har gjort. I stället vill man i större utsträckning arbeta integrerat, söka likheter och ta ett helhetsperspektiv 

på frågorna. Vid intervjuerna i januari 2004 ses alkoholen som ett större problem än


narkotikan. Man uttrycker det som att narkotikan mest skapar akuta problem, men alkoholen ändå har 

störst konsekvenser för hela befolkningen. Alkoholfrågan är högt prioriterad nu. 

Det förefaller som om flera av de gymnasieungdomar som angav att de experimenterade med droger 

i undersökningen 2000 verkar ha fastnat i missbruk. Under 2003 kartlade socialtjänsten 42 ungdomar 

som fanns inom kriminella grupper som missbrukade droger. Fokus i kartläggningen låg på 

individnivå, med ett behandlingsperspektiv, och resulterade i 17 anmälningar till socialtjänsten. 

Någon kartläggning över vuxna, kommunens resurser eller effekter har inte företagits. 


Innebörden av att vara en försökskommun är nu tydligare. Man är positiv till samarbetet och tycker att 

man fått god draghjälp på olika sätt genom att vara försökskommun. De ansvariga lokalt är positiva 

till samarbetet och ser tydliga vinster i de uppmärksammade frågorna, bättre struktur och mera fart i 

arbetet. 

Men utvecklingen stannade upp när den ordinarie samordnaren blev sjukskriven och det tog lång 

tid innan det formellt blev klart med vikarie. 

Budget 

Båda samordnarna har tjänster som har finansierats av kommunen, den ena av socialförvaltningen 

och den andra av kommunstyrelsen. Man har fått pengar av länsstyrelsen till alkoholoch drogförebyggande 

insatser samt hälsofrämjande skola för 2003. För år 2004 får kommunen utvecklingsmedel 

enbart för hälsofrämjande skola. Den tillförordnade samordnaren har i mars 2004 fått en fast anställning 

som projektledare och arbetar nu på uppdrag av kommunstyrelsen bland annat med utvecklingsarbetet. 


Liksom för andra kommuner tog det relativt lång tid innan styrgruppen i Laholm insåg att det var den 

som var ansvarig för det drogförebyggande arbetet. Gruppen sammanträdde glest under 2003. Av 

intervjuerna framgår att styrgruppen är mer engagerad i brotts- och narkotikafrågor, men att enskilda 

personer också är engagerade i alkoholfrågor. 

Hinder 

Det drogförebyggande arbetet har under hösten inte haft samma höga fart eftersom en samordnare har 

varit sjukskriven. Det tog lång tid innan brottsförebyggaren kunde vikariera på denna tjänst. I intervjuerna 

efterfrågas också tydligare besked från förvaltningscheferna om inriktningen för arbetet. 

Vid intervjuomgången i januari 2004, framgår det att man ännu inte bestämt hur man ska komma 

tillrätta med den problematiska grupp 17–24-åringar som experimenterar med droger och de som 

redan fastnat i ett narkotikamissbruk. Man har heller inga strategier för hur man ska undvika att nya 

ungdomar som börjar bli vuxna hamnar i en problematisk miljö och kan bli drogberoende. 

KRAMFORS 

Alkohol- och drogutvecklingen i Kramfors under året 

Alkoholkonsumtionen generellt är det svårt att uttala sig om, men den har i alla fall inte sjunkit. I 

drogvaneundersökningar visar det sig att Kramfors är den kommun som har högst konsumtion av 

hembränt i länet. I intervjuerna kommer det fram att det finns beställningslistor för inköp av hembränt 

för ungdomarna i skolorna, där man kan ange mängd och datum för leverans. Öppen försäljning 

av narkotika på biblioteket har observerats. Vissa respondenter menar att narkotikan ökat på gymnasieskolan. 

I drogvaneundersökningen visade det sig att flickor i högre grad använder narkotika nu. 

Men situationen hade blivit bättre vid uppföljningsintervjuerna. 


Nyckelpersonerna är nöjda med utvecklingen och kontakten inom projektet. Man anser sig ambitiöst 

ha arbetat fram sin utvecklingsplan efter den vägledning man fick vid träffen med alla kommuner i 

Umeå i juni 2003. Kontakten med den nationella styrgruppen är god. Samordnaren uppskattar 

särskilt stödet och tillgängligheten hos projektkoordinatorn och att hon generöst delar med sig av

erfarenheter. Samordnaren upplever att under den tid hon arbetat alkoholoch drogförebyggande i 

Kramfors har denna fråga kommit att prioriteras mer. Ett tydligare engagemang bland politiker kan 

märkas och det har också stått klart för förvaltningschefer och politiker att det här är ett kommunstyrelseprojekt. 

Intresset har varit stort och man är i princip tacksam över den dialog som varit och de 

utvärderingsresultat som återrapporterats. Ibland har det varit litet väl högt tempo då den nationella 

styrgruppen besöker Kramfors styrgrupp. Det är bra att det kommer synpunkter och man har en dialog 

om situationen och metoderna. En bättre bild har nog framställts genom de utvärderingsresultat 

som har presenterats vid kommunbesöken, till exempel konsumtionen av hembränt. På de gemensamma 

träffarna borde man diskutera mer vad man förväntar sig av varandra. 

Samordnaren önskade verktyg för hur man går tillväga för att i sina arbetsgrupper väcka idéer, få 

idéer att frodas, förverkliga vissa saker och hur man tar nästa steg. Arbetsgrupperna måste vara självgående 

och kunna leva vidare. Dessa önskemål realiserades delvis i konferensen i Laholm under 

våren 2004. 

Budget 

Samordnaren är finansierad till hälften med pengar från länsstyrelsen. Den andra hälften finansieras 

av socialförvaltningen, BKU-förvaltningen och GV-förvaltningen. Tjänsten finansieras i tre år, det 

vill säga till 2006. Samordnaren har däremot ingen egen budget utan måste vid varje inköp fråga sin 

chef vilket är begränsande. Det har, av vad som har framkommit hittills, inte förts några diskussioner 

huruvida tjänsten ska bli permanent 2006. 


Deltagarna i styrgruppen är aktiva på styrgruppsmötena. Mellan träffarna har dock samordnaren 

svårt att få klartecken och synpunkter. Processerna stannar då upp. Styrgruppsmötena uppfattas vara 

för glesa. Det var svårt att få någon politiker att åka till politikernätverkskonferensen i Kalmar; till sist 

kunde dock en politiker delta. Flera i styrgruppen vittnar om att det var först hösten 2003 det gick upp 

för dem att det här inte var något isolerat projekt utan ett omfattande utvecklingsarbete som kommunstyrelsen 

var ansvarig för. 

Hinder 

Resurspersonen för Kramfors och samordnaren hade sällan kontakt vilket begränsade värdet av 

denna funktion. Under hösten 2004 har Kramfors fått en ny resursperson. 

Samordnarens placering på socialsekreterarnivå inom IFO-förvaltningen, upplevs inte gynnsam. 

Bland annat försvåras möjligheterna att komma in i skolan om man har en socialförvaltningstillhörighet. 

Det är också svårt att förklara att det här är ett kommunövergripande utvecklingsarbete om 

man har en så specifik tillhörighet. Allra bäst skulle placeringen vara under kommunstyrelsen, i 

utvecklingsenheten. 

Även om samarbetet med polisen förbättrats under året, är resursbristen inom polisen fortfarande 

ett stort problem. Andra aktörer saknar polisens tidigare kapacitet och närvaro. 

Arbetet med ett nytt alkoholoch drogpolitiskt program har legat i träda under ett och ett halvt år. 

Först nyligen har en grupp tillsatts för detta viktiga uppdrag. 

Tredje kommunbesöket, februari 2004 


Den nationella styrgruppen gjorde i februari 2004 sitt tredje besök i försökskommunerna och hade 

möten med de lokala styrgrupperna. På mötena diskuterade man hur det gick inom de olika utvecklingsområdena. 

Den nationella styrgruppen betonade vikten av att arbeta med tillgänglighet. Utvärderingsrapporteringen 

bestod av resultat från registerdata, enkätundersökningen, panelintervjuerna, 

provköpsstudierna och mediebevakningen.


Nätverkskonferensen för politiker i Kalmar 

Den 3 mars deltog 18 politiker från försökskommunerna i en nätverkskonferens för politiker. Initiativet 

till inbjudan hade tagits av kommunalrådet Birgitta Elfström i Kalmar och syftet var att bilda ett 

nätverk av försökskommunernas politiker. Där skulle de utbyta erfarenheter och utveckla gemensamma 

strategier. På mötet deltog också samordnare, kontaktpersoner samt projektkoordinatorn och den 

nationella styrgruppen. Den nationella narkotikapolitiska samordnaren Björn Fries var inbjuden till 

mötet och fick svara på frågor. Även om deltagarna var nöjda med diskussionen, bestämdes det att till 

nästa gång skulle den politiska nivån stärkas. Politikerna kommer att träffas själva tillsammans med 

den nationella styrgruppen och projektkoordinatorn vid mötet i Umeå i november 2004. 

Mobiliseringskonferensen i Laholm 

I april 2004 genomfördes en tvådagarskonferens i Laholm. Konferensen ägnades åt att diskutera hur 

man kan förändra sociala system, vilka framgångsfaktorer som finns i det alkoholoch narkotikapreventiva 

arbetet och rollen som förändrare. Kommunerna blev innan konferensen uppmanade att 

skicka in beskrivningar av de problem som man upplevt i det förebyggande arbetet. Dessa problembeskrivningar 

låg sedan till grund för diskussionerna. 

Vid konferensen deltog två personer från varje kommun, den centrala styrgruppen för utvecklingsprojektet 

och en utvärderare. Som externa föreläsare deltog Eva Wallin (STAD) och Viveca 

Urwitz (Samhällsmedicin, Stockholms läns landsting). 

Community Action-konferens i London 

Den 17–18 maj deltog fem av sex kommuner i en konferens på området Community Action med titeln 

Prevention of Alcohol Problems in the Community: A Workshop for Local Prevention i London. Flera 

brittiska kommuner var representerade och föreläsningar hölls av brittiska experter, preventionsforskaren 

Harold Holder (11) och Sven Andréasson från Statens folkhälsoinstitut. Grupparbeten behandlade 

tänkbara insatsers upplägg. Man diskuterade hela kommuners samlade grepp på det alkoholoch 

narkotikaförebyggande arbetet. 

Society for Prevention Research, konferens i Quebec 

Utvärderarna, styrgruppen och projektkoordinatorn för utvecklingsprojektet deltog i en forskarkonferens 

26–28 maj 2004 anordnad av Society for Prevention Research (SPR) i Quebec i Kanada. Mötet 

hade temat Crossing Borders: Linking Prevention Science, Policy and Practice. Utvecklingsarbetet i 

de sex försökskommunerna beskrevs i två posterpresentationer. I dessa beskrevs dels projekt- och 

utvärderingsplaneringen, dels resultatet från befolkningsenkäten som genomfördes 2003.

Resultat 

Tillgänglighet till alkohol 

HUR FÅR UNGDOMAR TAG I ALKOHOL? 


Tillgången på alkohol är viktig för konsumtionen. Det är därför av stort intresse att kartlägga hur och 

var ungdomar får tag på alkohol. Det vanligast sättet att få tag på alkohol för både grundskoleelever 

och gymnasieelever var från kamrater eller kamraters syskon. Därefter skiljer sig gymnasieeleverna 

sig från grundskoleeleverna. På gymnasiet får man tag på alkohol från föräldrar, köper själv på pub 

eller affär, eller så köper någon annan ut. Bland grundskoleeleverna var det vanligare att man fick från 

föräldrar eller att någon annan vuxen köper ut, men alkohol från restaurang eller butik var inte vanligt. 

Från kamrater eller kamraters syskon 

Från egna föräldrar (med lov) 

Från annan vuxen som köper ut åt mig 

0 20 40 60 80 100 

Pojkar 2003 Pojkar 2004 Flickor 2003 Flickor 2004 

Figur 1. Procentfördelning av hur elever i årskurs 9 får tag på alkohol i försökskommunerna. 

Källa: Enkätundersökning 2003 och 2004 

Det var inga signifikanta skillnader mellan 2003 och 2004 i hur unga på högstadiet får tag på alkohol. 

I figur 2 illustreras situationen för elever i årskurs 9 i kontrollkommunerna.


Från kamrater eller 

kamraters syskon 

Från egna föräldrar 

(med lov) 

Från annan vuxen som 

köper ut åt mig 

0 20 40 60 80 100 

Figur 2. Procentfördelning av hur eleverna i årskurs 9 får tag i alkohol i kontrollkommunerna. 


Jämför vi 2003 och 2004 för gymnasieeleverna i försökskommunerna framkom en tydlig skillnad 

mellan flickor och pojkar, se figur 3. För flickor fanns inga signifikanta skillnader mellan 2003 och 

2004 men bland pojkarna minskade andelen som uppgav att de fått alkohol från föräldrarna 

(Chi2=14.79, df=1. p

Från kamrater eller kamraters syskon 

Från annan vuxen som köper ut åt mig 


0 20 40 60 80 100 

Figur 4. Procentfördelning av hur gymnasieungdomar i årskurs 2 i kontrollkommunerna får tag på alkohol. 


UNGDOMARS UPPLEVELSE AV TILLGÄNGLIGHET TILL ALKOHOL 

De flesta ungdomar i både försökskommunerna och kontrollkommunerna tycker att det är lätt att få 

tag på folköl, se figur 5. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan 2003 och 2004. 

100 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Från egna föräldrar (med lov) 

På restaurang, pub eller liknande 

Köper själv i affär (gäller folköl) 

Pojkar 2003 Pojkar 2004 Flickor 2003 Flickor 2004 

Årskurs 9 Årskurs 9 Åk 2 gymn Åk 2 gymn 

Pojkar Flickor Pojkar Flickor 

Försök 2003 Försök 2004 Kontroll 2003 Kontroll 2004 

Figur 5. Procentandel som uppger att det är lätt eller mycket lätt att få tag på folköl i försökskommunerna och kontrollkommunerna 

2003 och 2004. 


Andelen ungdomar som ansåg att det är lätt att få tag på alkohol från Systembolaget var betydligt 

högre bland gymnasieungdomar än högstadieungdomar, se figur 6. Mellan 2003 och 2004 ökade 

andelen flickor i årskurs två på gymnasiet som ansåg att det var lätt eller mycket lätt att få tag på alkohol 

från Systembolaget i försökskommunerna (Chi2=9,83, df=1, p


100 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Figur 6. Procentandel som uppger att det är lätt eller mycket lätt att få tag på alkohol från Systembolaget i försökskommunerna 

och kontrollkommunerna 2003 och 2004. 


Det fanns en mycket stor skillnad i andel unga som ansåg att det var lätt att få tag på alkohol på restaurang 

bland högstadieelever och gymnasieelever, se figur 7. Mellan 2003 och 2004 minskade andelen 

flickor i årskurs nio som ansåg att det var lätt eller mycket lätt att få tag på alkohol på restaurang i försökskommunerna 

(Chi2= 6,788, df=1, p

KOMMERSIELL TILLGÄNGLIGHET 


Öppettider på Systembolaget 

Trots att en ökande andel av den alkohol som konsumeras i Sverige inhandlas utomlands så spelar 

Systembolagets tillgänglighet fortfarande en stor roll. Nedan presenterar vi därför Systembolagets 

öppethållande i antal timmar per vecka och 10 000 invånare 15 år och äldre, se figur 8. Öppettiderna 

varierar något under året på grund av att nya butiker öppnas. De uppgifter som presenteras gäller 

rådande förhållanden vid en viss tidpunkt det år som presentationen gäller och är hämtade från 

Systembolaget. 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

Figur 8. Systembolagets öppethållande i timmar per vecka och 10 000 invånare. 

Källa: Systembolaget 

Antal serveringstillstånd 

Nedan presenteras antal stadigvarande tillstånd att servera alkohol till allmänheten per 10 000 invånare 

15 år och äldre, se figur 9. Uppgifterna bygger på kommunernas rapportering till Statens folkhälsoinstitut 

och avser antalet serveringstillstånd den 31/12 respektive år. 

16 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 

Figur 9. Antal serveringstillstånd per 10 000 invånare som är 15 år och äldre. 

Källa: Statens folkhälsoinstitut 

Riket totalt 

Försökskommuner 

Kontrollkommuner 

Riket totalt 


Kontrollkommuner


Alkoholinförsel från utlandet 

Omkring 40 procent av allt öl och vin och cirka 50 procent av all sprit som konsumeras i de 12 kommunerna 

var inköpt utomlands, se figur 10 a och 10 b. Fler uppgav att de köpte sin alkohol utomlands 

i kontrollkommunerna än i försökskommunerna. 

100% 

80% 

60% 

40% 

20% 

0% 

Inget Mindre än Mer än 

hälften 

Öl från utlandet 

hälften 

Typ 

Försök 

Kontroll 

Inget Mindre än 

hälften 

Vin från utlandet 

Figur 10 a. Andel av ölen och vinet som är importerad från andra länder vid mätning 2004. 

Källa: Enkätundersökning 2004 

100% 

80% 

60% 

40% 

20% 

0% 

Inget Mindre än 

hälften 

Sprit från utlandet 

Mer än 

hälften 

Typ 

Försök 

Kontroll 

100% 

80% 

60% 

40% 

20% 

Figur 10 b. Andel av spriten som är importerad från andra länder vid mätning 2004. 


0% 

Mer än 

hälften 

PROVKÖPSSTUDIER MED UNGDOMAR OCH BERUSADE PÅ RESTAURANG 

Typ 

Försök 

Kontroll 

För att få en uppfattning om hur svårt eller lätt det är för unga personer som ser yngre än 18 år att få 

köpa folköl i butik eller bli serverade alkohol på restaurang har provköpsstudier genomförts. Dessutom 

har en provköpsstudie undersökt i vilken grad restauranger serverar kraftigt alkoholpåverkade 

personer alkohol. Till berusningsstudien användes skådespelare som spelar märkbart berusade. 

Dessa metoder har tidigare använts både internationellt (12) och i Sverige sedan 1996 i STAD-projektet 

(13).


Folkölsinköpsstudier 

Under hösten 2003 genomfördes lokalt i varje försökskommun en folkölsinköpsstudie. En pojke och 

en flicka bildade par, besökte butiker och försökte köpa ett sexpack folköl. De hade inte med sig 

någon legitimation. Inköpsförsöken var alltså ett test av butikernas skyldighet att kontrollera legitimationen. 

Det protokoll som har använts tidigare i STAD-projektet nyttjades (8) och utvärderarna i 

utvecklingsarbetet bearbetade materialet bland annat för att underlätta jämförelser. Det blev inget 

upplyftande resultat för någon kommun, även om det är en relativt stor skillnad mellan den bästa 

kommunen och den sämsta. 

Kommun Fick köpa 

Umeå 73 % 

Kalmar 66 % 

Kramfors 64 % 

Solna 64 % (februari 2004, även inköpsförsök av tobak samtidigt) 

Lund 58 % 

Laholm 29 % 

Provköpsförsök på restaurang av unga 

De 18-åriga ungdomarna, en flicka och en pojke som bedömdes se yngre ut, gjorde samma höst även 

inköpsförsök av starköl på restaurang. Här utmärker sig Laholm med ett mycket bra resultat. 

Kommun Serverades starköl 

Solna 48 % 

Kalmar 40 % 

Umeå 36 % 

Kramfors 23 % 

Laholm 5 % 

Lund ej genomförd 

Provköpsförsök av berusade på restaurang 

Överserveringsstudien begränsades till de fyra största kommunerna, som har ett rikt utbud av restauranger. 

Det var också dessa kommuner som antingen i sina utvecklingsplaner angav att de skulle arbeta 

med tillgänglighet eller ansvarsfull alkoholservering eller på annat sätt var intresserade av området. 

Överserveringsstudierna genomfördes från januari till mars 2004. 

Syftet med överserveringsstudierna var att undersöka restaurangernas benägenhet att servera 

alkohol till kraftigt berusade personer. I förlängningen blir det också en kontroll av ett urval av kommunernas 

restaurangers efterlevnad av alkohollagen. Överserveringsstudien gjordes av samma två 

skådespelare i de fyra kommunerna. Berusningsbeteendet är väl intränat och standardiserat via 

expertbedömningar och videoupptagningar. Varje besök noteras i ett protokoll. Skådespelarna blev 

instruerade att inte vara provocerande eller aggressiva, och att lugnt lämna lokalen om de blev uppmanade 

att göra så. De förband sig i ett kontrakt att redovisa de pengar som användes vid genomförandet 

samt att inte sprida information om studiens design eller resultat. De lovade också att inte 

dricka alkohol under arbetspassen. Totalt var målet att testa 12 stycken krogar och skådespelarna 

besökte sex stycken restauranger en fredags och en lördagskväll under samma helg. Det var första 

gången som överserveringsstudier genomfördes i dessa kommuner. 

Kommun Serverades starköl 

Umeå 58 % 

Kalmar 45 % 

Lund 42 % 

Solna 42 % 

Ovan nämnda kartläggningsarbete med provköpsstudier av ungdomar och överserveringsstudier, 

utgör tillsammans en baslinjemätning för försökskommunerna i form av tillgänglighet på alkohol i 

butik och på restauranger. Nästkommande överserveringsstudier planeras till hösten 2005.


Tillgänglighet till narkotika 

HUR FÅR VUXNA TAG PÅ NARKOTIKA? 

Det vanligaste sättet att få tag på narkotika bland de tillfrågade i åldrarna 19 till 70 år var genom att bli 

bjuden av någon de känner, se figur 11. 

Blivit bjuden av vänner 

Köpt av vänner 

Köpt av någon jag känner 

Köpt av okänd 

Köpt av någon jag hört talas om 

Skaffat på annat sätt 

Skaffat direkt från läkare 

Figur 11. Procent av dem som har prövat narkotika som angett olika sätt att få tag på narkotika. 


UPPLEVD TILLGÄNGLIGHET 

Langat själv 

0 20 40 60 80 100 

Män Kvinnor 

Yngre människor upplevde större tillgänglighet av både hasch och annan narkotika (p


Förändring i upplevd tillgänglighet av narkotika bland vuxna presenteras i figur 13. Det var ingen statistisk 

signifikant skillnad i upplevelse av tillgänglighet av narkotika mellan 2003 och 2004, varken i 

försökskommunerna eller kontrollkommunerna. 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

Hasch eller marijuana Annan narkotika än 

hasch 

Figur 13. Procent som upplever att det är lätt att få tag på narkotika i försökskommunerna och kontrollkommunerna. 


HUR FÅR UNGDOMAR TAG PÅ NARKOTIKA? 

Hasch eller marijuana Annan narkotika än 

hasch 

Försökskommun Försökskommun Kontrollkommun Kontrollkommun 

Man 2003 Man 2004 Kvinna 2003 Kvinna 2004 

Det vanligaste sättet att få tag på narkotika bland både högstadieelever och elever på gymnasiet var 

genom att bli bjuden av någon de känner, se figur 14. 

Blivit bjuden av kamrater 

Köpt av någon annan jag inte känner 

Köpt av kamrater 

Skaffat på annat sätt 

Blivit bjuden av vuxen person 

Köpt av okänd 

Köpt av någon jag hört talas om 

Skaffat i skolan 

Blivit bjuden av syskon 

Langat själv 

Skaffat från läkare 

Figur 14. Procentfördelning på olika sätt att få tag på narkotika. 


0 10 20 30 40 50 60 70 80 

Åk 9 Åk 2 gymn.


STÖRRE TILLGÄNGLIGHET FÖR UNGA I STORA OCH SYDLIGA KOMMUNER 

Vid jämförelse mellan olika typer av kommuner framkom att tillgängligheten till hasch betraktades 

som mer omfattande i större kommuner än mindre bland gymnasieeleverna (p


Upplevd risk att bli upptäckt vid lagöverträdelser 

RISKEN ATT BLI UPPTÄCKT VID REGELÖVERTRÄDELSER 

I SAMBAND MED ALKOHOL 

Graden av överträdelse av de regler som gäller alkohol och narkotika kan sannolikt påverkas av hur 

stor risk människor upplever att det är att bli upptäckt vid en sådan överträdelse. För att få en uppfattning 

om riskuppfattningen i befolkningen ställdes en rad frågor vid enkätundersökningarna 2003 och 

2004. I figur 17 redovisar vi hur stor procentandel av de tillfrågade som ansåg att risken var liten för 

upptäckt i olika åldersgrupper. Elever i årskurs nio upplevde störst risk att bli upptäckt. För de flesta 

alkoholrelaterade överträdelserna ökade andelen som trodde att risken var liten med ökad ålder, men 

en viss nedgång fanns i den äldsta gruppen. 

Hur stor tror du risken för upptäckt är om någon 

bränner egen sprit 


smugglar alkohol 


köper ut alkohol till minderåriga 


säljer folköl till minderåriga i butiker 


serverar alkohol till minderåriga på restaurang 


kör bil onykter 

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 

Figur 17. Procentandel som anser att risken för upptäckt inte är särskilt stor eller mycket liten, i olika åldersgrupper. 


Riskuppfattning kring lagöverträdelser var lika i försökskommunerna och kontrollkommunerna. 

Mellan 2003 och 2004 fanns inga signifikanta skillnader i riskuppfattningen, se figur 18. 

100 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Serverar alkohol till 

minderåriga på rest. 

Åk 9 Åk 2 gymn 19–25 26–35 36–50 >50 

Säljer folköl till 

minderåriga i butiker 

Kör bil onykter Köper ut alkohol till 

minderåriga 


Figur 18. Andel som anser att risken är liten att bli upptäckt vid olika lagöverträdelser i samband med alkohol 

i försökskommunerna och kontrollkommunerna, 2003 och 2004. 

Källa: Enkätundersökning 2003 och 2004


RISKEN ATT BLI UPPTÄCKT VID REGELÖVERTRÄDELSER 

I SAMBAND MED NARKOTIKA 

Elever i årskurs nio upplevde störst risk att bli upptäckt, se figur 19. För de andra narkotikarelaterade 

överträdelserna ökade andelen som trodde att risken var liten med ökad ålder. 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Hur stor tror du 

risken för upptäckt är 

om någon kör bil 

efter att ha använt 


Figur 19. Procentandel som anser att risken för upptäckt inte är särskilt stor eller mycket liten, i olika åldersgrupper. 


Riskuppfattningen kring lagöverträdelse var lika i försökskommunerna och kontrollkommunerna. 

Mellan 2003 och 2004 fanns inga signifikanta skillnader i riskuppfattning, se figur 20. 

100 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Använder annan 

narkotika än hasch 



om någon använder 

hasch eller marijuana 



om någon använder 

annan narkotika än 

hasch/marijuana 



om någon säljer 


Åk 9 Åk 2 gymn 19–25 26–35 36–50 > 50 



om någon smugglar 


Smugglar narkotika Säljer narkotika Använder 

hasch/marijuana 


Figur 20. Andel som anser att risken är liten att bli upptäck vid olika lagöverträdelser i samband med narkotika i 

försökskommunerna och kontrollkommunerna, 2003 och 2004. 



Attityder till alkohol, narkotika och förebyggande arbete 

ÅSIKTER OM LIBERALARE REGLER KRING ALKOHOL OCH NARKOTIKA 

Både de unga och de vuxna som svarade på enkäten fick ta ställning till hur väl de höll med om en rad 

olika påståenden på en femgradig skala. Här redovisar vi andelen av de svarande som tycker att olika 

påståenden om liberalare regler kring alkohol och narkotika var riktiga. Av de vuxna var det färre än 

hälften som tyckte att det vore bra om skatten på alkohol sänktes och att vin borde få säljas i livsmedelsbutiker. 

I figur 21presenterar vi andelen som tycker att ett antal påståenden är riktiga uppdelat på 

olika åldersgrupper. De allra yngsta (årskurs nio på högstadiet) och de äldsta (>50 år) var minst positiva 

till liberalare regler för alkohol och narkotika. 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Det borde vara 

tillåtet att röka 

hasch och 

marijuana 

Det bör vara 

lagligt att tillverka 

sprit för eget bruk 

Vin borde få säljas 

i livsmedelsbutiker 

Varken stat eller 

kommun bör 

reglera antalet 

restauranger med 

tillstånd att 

servera alkohol 

Åk 9 Åk 2 gymn 19–25 26–35 36–50 >50 

Figur 21. Attityder till liberalare regler kring alkohol och narkotika uppdelat på åldersgrupper. 


Det vore bra om 

skatten på alkohol 

sänktes 

Det fanns vissa skillnader i attityder mellan kommuner i norra Sverige och kommuner längre söderut. 

I Norrland var man mer sällan positiv till liberalare regler kring alkohol och narkotika, se figur 22. 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Det borde vara 

tillåtet att röka 

hasch och 

marijuana 

Det bör vara 

lagligt att tillverka 

sprit för eget bruk 

Varken stat eller 

kommun bör 

reglera antalet 

restauranger med 

tillstånd att 

servera alkohol 

Vin borde få 

säljas i 

livsmedelsbutiker 

Norrland Svealand Norra Götaland Södra Götaland 

Figur 22. Attityder till liberalare regler kring alkohol och narkotika uppdelat på kommuner på olika latitud. 


Det vore bra om 

skatten på 

alkohol sänktes


År 2004 var det fler som ansåg att det vore bra om skatten på alkohol sänktes än 2003, både i försökskommunerna 

och kontrollkommunerna (p50 

Sänkt alkoholskatt 

Figur 24. Attityder till åtgärder för minskade skador i samband med alkohol och narkotika uppdelat på ålder. 


Restauranger bör 

undvika att sälja 

alkohol till 

personer som är 

kraftigt 

alkholpåverkade


Skillnaderna i attityder till förebyggande åtgärder var inte så stora mellan norra och södra Sverige, 

förutom attityden till att bjuda unga personer (under 18 år) på alkohol. Där var attityden mer positiv i 

södra Sverige, se figur 25. 

Restauranger bör undvika att sälja alkohol till 

personer som är kraftigt alkholpåverkade 

Straffen för försäljning av narkotika borde vara 

hårdare 

Läkare bör fråga sina patienter om deras 

alkoholvanor 

Föräldrar borde inte bjuda ungdomar under 

18 år på alkohol 

0 20 40 60 80 100 

Figur 25. Attityder till åtgärder för minskade skador i samband med alkohol och narkotika uppdelat på kommuner på olika 

latitud. 


I försökskommunerna var det fler som ansåg att läkare bör fråga sina patienter om deras alkoholvanor 

(p


ÅSIKTER OM BERUSNING 

Här presenterar vi andelen som ansåg att det är acceptabelt att vara berusad i olika typer av samanhang, 

se figur 27. En majoritet ansåg att det var acceptabelt att vara alkoholpåverkad i hemmet utan 

barn närvarande och på privat fest. Däremot ansåg väldigt få att det var acceptabelt att vara alkoholpåverkad 

på offentliga platser eller i hemmet med barn närvarande. Frågor ställdes också om hur 

acceptabelt man ansåg det vara att myndigheter (polisen eller ordningsvakter) ingriper mot berusning 

i olika situationer. Mellan 80 och 90 procent av respondenterna ansåg att det är acceptabelt att myndigheter 

ingriper mot berusning på offentliga platser och restauranger. 

I hemmet, utan 

barn närvarande 

På privat fest 

På restaurang 

På gator och torg 

På offentlig 

fritidsplats 

På idrottsarena 

I hemmet, med 

barn närvarande 

På tåg, buss, flyg 

0 10 20 30 40 50 60 70 

Figur 27. Andel som anser berusning acceptabel i olika situationer i försökskommunerna och kontrollkommunerna. 


Risk- och skyddsfaktorer bland unga 

Forskning har visat att ungas alkoholoch narkotikabruk är starkt kopplat till ett antal risk- och 

skyddsfaktorer. För att studera utvecklingen av dessa faktorer har vi frågat den unga befolkningen i 

kommunerna. Dessa frågor rör skolmiljö, familjesituation, skolk, trivsel och fritidsaktiviteter. 

UNGAS UPPLEVELSE AV SKOLMILJÖN 

Försökskommun 

Kontrollkommun 

Delaktighet och möjlighet att påverka i skolan 

Ett antal frågor om elevernas möjlighet att påverka skolan och om lärare och skolledning lyssnar på 

och tar hänsyn till vad eleverna säger ställdes till alla unga 2003 och 2004. Svaren på dessa frågor 

summerades och resultatet redovisar vi i figur 28. Förbättringar – om än inte statistiskt säkerställda – 

i dessa avseenden noteras i såväl försöks- som kontrollkommunerna.

3,0 

2,8 

2,6 

2,4 

2,2 

2,0 

Försök Kontroll 


Figur 28. Medelvärde och 95 procent konfidensintervall för skala över delaktighet i skolan (min=1, max=4) i årskurs nio på 

högstadiet och årskurs två på gymnasiet, 2003 och 2004. 


Tydliga regler i skolan 

Ett antal frågor kring om eleverna upplevde att det fanns tydliga regler i skolan kring hur man ska 

uppträda ställdes till alla unga 2003 och 2004. Svaren på dessa frågor summerades och resultatet 

redovisas i figur 29. Skillnaderna mellan åren var små, men gick i positiv riktning. 

3,0 

2,8 

2,6 

2,4 

2,2 

2,0 

Årskurs 9 (15–16 år) 



År 

2003 

2004 

År 

2003 

2004 


Figur 29. Medelvärde och 95 procent konfidensintervall för skala över tydliga regler i skolan (min=1, max=4) i årskurs nio på 

högstadiet och årskurs två på gymnasiet, 2003 och 2004. 


3,0 

2,8 

2,6 

2,4 

2,2 

2,0 

3,0 

2,8 

2,6 

2,4 

2,2 

2,0 

Årskurs 2 gymn (17–18 år) 


Försök Kontroll


FAMILJEKLIMAT 

Ungas upplevelse av föräldrars engagemang och värme 

Vi ställde ett antal frågor om ungas upplevelse av föräldrarna till alla unga 2003 och 2004. Svaren på 

dessa frågor summerades och resultatet redovisas i figur 30. Även här var skillnaderna mellan åren 

små. Men utvecklingen i kontrollkommunerna var något bättre än i försökskommunerna. 

24 

24 

23 

22 

22 

22 

21 



År 

2003 

2004 


Figur 30. Medelvärde och 95 procent konfidensintervall för skala över föräldrars engagemang och värme (min=7, max=28) 

i årskurs nio på högstadiet och årskurs två på gymnasiet, 2003 och 2004. 


Alkoholbjudvanor i hemmet 

Det har i tidigare studier visat sig att det har betydelse för framtida alkoholvanor om föräldrarna bjuder 

sina barn på alkohol. I figur 31 och 32 redovisar vi svaren på en fråga om föräldrarnas bjudvanor 

bland elever i årskurs nio på högstadiet och årskurs två på gymnasiet. Det finns inga tydliga skillnader 

mellan försökskommunerna och kontrollkommunerna, eller mellan 2003 och 2004. 

Ja, blir ofta 

bjuden 

Ja, får enstaka 

glas 

Ja, får smaka 

ur föräldrarnas 

glas 

Nej, jag blir 

aldrig bjuden 

Föräldrarna 

dricker inte 

alkohol 


0% 10% 20% 30% 40% 

År 

2003 

2004 

24 

24 

23 

22 

22 

22 

21 

Ja, blir ofta 

bjuden 


glas 



glas 

Nej, jag blir 

aldrig bjuden 

Föräldrarna 

dricker inte 




0% 10% 20% 30% 40% 

Figur 31. Andel elever i årskurs nio på högstadiet som har svarat med olika svarsalternativ på en fråga om föräldrarnas 

bjudvanor av alkohol, 2003 och 2004. 


År 

2003 

2004 

År 

2003 

2004

Ja, blir ofta 

bjuden 


glas 



glas 

Nej, jag blir 

aldrig bjuden 

Föräldrarna 

dricker inte 



0% 10% 20% 30% 40% 50% 


Figur 32. Andel elever i årskurs två på gymnasiet som har svarat med olika svarsalternativ på en fråga om föräldrarnas 

bjudvanor av alkohol, 2003 och 2004. 


Alkoholkonsumtion 

För att få en uppfattning om förändringar i alkoholkonsumtionen i försökskommunerna och kontrollkommunerna 

genomför vi årliga mätningar av självskattad alkoholkonsumtion. Dessutom sammanställer 

vi den årliga registrerade alkoholförsäljningen i kommunerna. 

SJÄLVSKATTAD ALKOHOLKONSUMTION BLAND VUXNA 

År 

2003 

2004 

Ja, blir ofta 

bjuden 


glas 



glas 

Nej, jag blir 

aldrig bjuden 

Föräldrarna 

dricker inte 



0% 10% 20% 30% 40% 50% 

Alkoholkonsumtion i den vuxna befolkningen 

I tabell 1 redovisar vi den genomsnittliga årskonsumtion av hundraprocentig alkohol för män och 

kvinnor i försökskommunerna och kontrollkommunerna. Det är viktigt att påpeka att årskonsumtionen 

här är vad personerna själva rapporterar och vi måste korrigera för att kompensera underrapporteringen 

av alkoholkonsumtionen. Konsumtionen ökade mellan 2003 och 2004 för både män och 

kvinnor. Denna ökning är dock statistiskt signifikant bara för kvinnor (Mann–Whitney U, p


80 

60 

40 

20 

0 

Försökskommun Kontrollkommun 

Figur 33. Genomsnittlig alkoholkonsumtion bland män och kvinnor (19–70 år) vid mätning 2003 och 2004 i de 6 försökskommunerna 

och de 6 kontrollkommunerna, redovisat i boxdiagram. Det svarta strecket betecknar medianen, inom boxen 

finns 50 procent av observationerna, det t-formade strecket markerar det högsta observerade värdet förutom extremvärden, 

cirklar markerar observerade värden mellan 1,5 och 3 boxlängder från boxens överkant, och stjärnor markerar extremvärden 

över 3 boxlängder från boxens överkant. 


Riskkonsumenter 

Ett mått på alkoholutvecklingen är antalet riskkonsumenter av alkohol. Riskkonsumtion av alkohol 

kan definieras på flera sätt. Ett sätt är konsumtion av alkohol över en viss mängd. För män går gränsen 

för riskkonsumtion vid 30 gram alkohol per dag det vill säga cirka 27 cl ren alkohol i veckan 

eller 14 ”glas”. För kvinnor beräknas gränsen gå vid 20 gram per dag, det vill säga 18 cl ren alkohol i 

veckan eller 9 ”glas”. I den här studien var 8,5 procent av männen och 4 procent av kvinnorna riskkonsumenter 

av alkohol enligt denna definition. Andelen riskkonsumenter av alkohol var störst bland 

de yngre, detta gällde både för män och kvinnor, se figur 34. 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

Är du?: Man 

År 

2003 

2004 

Försökskommun Kontrollkommun 

Figur 34. Procentandel män som konsumerar minst 14 ”glas” per vecka och andel kvinnor som konsumerar minst 9 ”glas” 

i veckan, i olika åldersgrupper. 


80 

60 

40 

20 

0 

Är du?: Kvinna 

19-25 26-35 36-50 > 50 

Män Kvinnor 

År 

2003 

2004


Ett annat sätt att beskriva riskkonsumtion av alkohol är att se hur många som berusar sig eller intensivkonsumerar 

alkohol regelbundet. Berusning eller intensivkonsumtion definierar vi här som konsumtion 

av minst sex standardglas vid samma tillfälle vilket motsvarar minst en halvflaska sprit, en 

hel flaska vin, fyra starköl eller sex folköl vid ett och samma tillfälle. Andelen som gör detta en gång 

i månaden eller oftare i olika åldersgrupper presenterar vi i figur 35. Fler yngre personer än äldre 

dricker så mycket. 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

19-25 26-35 36-50 > 50 

Män Kvinnor 

Figur 35. Procentandel som intensivkonsumerar alkohol (minst sex ”glas”) en gång i månaden eller oftare, 

uppdelat på olika åldersgrupper. 


Förändringen av andelen riskkonsumenter mellan 2003 och 2004 ser vi i figur 36 a och 36 b. Män är i 

högre utsträckning än kvinnor riskkonsumenter av alkohol. Mellan 2003 och 2004 finns inga signifikanta 

skillnader i andel riskkonsumenter av alkohol. 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

Försök Kontroll Försök Kontroll 

I genomsnitt mer 

än 14 "glas" i 

veckan 



veckan 

Minst 6 "glas" vid Minst 6 "glas" vid 

ett tillfälle, minst en ett tillfälle, minst en 

gång i månaden gång i månaden 

2003 

2004 

Figur 36 a. Procentandel riskkonsumenter av alkohol bland män i försökskommunerna och kontrollkommunerna 2003 

och 2004. 



40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

Försök Kontroll Försök Kontroll 



veckan 



veckan 

Figur 36 b. Procentandel riskkonsumenter av alkohol bland kvinnor i försökskommunerna och kontrollkommunerna 2003 

och 2004. 


ALKOHOLKONSUMTION BLAND UNGA 

Andel som dricker alkohol 

31 procent av eleverna i årskurs nio och nio procent av gymnasieeleverna i årskurs 2 uppgav 2003 att 

de aldrig dricker alkohol. Fler pojkar än flickor uppger att de aldrig dricker alkohol. Fler flickor än 

pojkar i årskurs nio uppger att de varit berusade, men på gymnasiets årskurs 2 är andelen som varit 

berusade lika mellan flickor och pojkar, se tabell 2. De fanns inga signifikanta skillnader i andelen 

som varit berusad och andelen som druckit alkohol 2003 och 2004. 

Tabell 2. Andel unga som dricker alkohol och varit berusade 2003 och 2004. 

Minst 6 "glas" vid Minst 6 "glas" vid 

ett tillfälle, minst en ett tillfälle, minst en 

gång i månaden gång i månaden 

2003 2004 

Pojkar Flickor Pojkar Flickor 

Högstadiet, årskurs 9 % (n) % (n) % (n) % (n) 

Dricker inte alkohol 34 (199) 29 (216) 33 (177) 29 (206) 

Dricker alkohol men har aldrig varit berusad 24 (141) 24 (179) 25 (135) 26 (181) 

Har varit berusad 43 (253) 48 (359) 42 (223) 46 (324) 

Gymnasiet, årskurs 2 % (n) % (n) % (n) % (n) 

Dricker inte alkohol 10 (61) 9 (70) 14 (77) 11 (85) 

Dricker alkohol men har aldrig varit berusad 8 (52) 9 (75) 9 (52) 11 (11) 

Har varit berusad 82 (502) 82 (661) 77 (426) 78 (589) 


2003 

2004


Debutålder 

Den genomsnittliga debutåldern för berusning bland niondeklassarna var 14 år och 15 år för gymnasieeleverna, 

se figur 37. Detta är cirka ett år senare än berusningsdebuten som visats i kartläggningar 

i Stockholms län. Debutåldern för unga i årskurs nio på högstadiet i kontrollkommunerna ökade 

märkbart från 2003 till 2004 (t=–2.33, df=461, p


100% 

90% 

80% 

70% 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 

Figur 38 b. Frekvens av berusningsdrickande av alkohol bland flickor i årskurs nio på högstadiet. 


Som figurerna visar berusningsdricker cirka 30 procent av flickorna och 25 procent av pojkarna alkohol 

minst en gång i månaden. Dessa siffror stämmer väl överens med de siffror som CAN presenterar 

i sin rapport över alkoholoch narkotikakonsumtionen (2003). CAN:s konsumtionsundersökningar 

visar en ökning av andelen intensivkonsumenter av alkohol sedan mitten av 80-talet. Ökningen verkar 

däremot ha avtagit de senaste åren. 

100% 

Försök Försök Kontroll Kontroll 

2003 2004 2003 2004 

Aldrig Enstaka gånger per år 1-3 gånger i månaden En gång i veckan el. oftare 

90% 

80% 

70% 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 


2003 2004 2003 2004 


Figur 39 a. Frekvens av berusningsdrickande av alkohol bland pojkar i årskurs två på gymnasiet. 


100% 

90% 

80% 

70% 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 



2003 2004 2003 2004 


Figur 39 b. Frekvens av berusningsdrickande av alkohol bland flickor i årskurs två på gymnasiet. 


Genomsnittlig årskonsumtion av alkohol 

I tabell 3 redovisar vi den genomsnittliga årskonsumtionen av hundraprocentig alkohol för olika alkoholsorter, 

och total alkoholkonsumtion (hur mängden alkohol är framräknad beskriver vi i metodavsnittet). 

Årskonsumtionen här är självrapporterad konsumtion och den måste vi korrigera för att 

kompensera underrapporteringen av alkoholkonsumtionen. Skillnaden i totalkonsumtion av alkohol 

mellan 2003 och 2004 var inte signifikant. 

Tabell 3. Genomsnittlig alkoholkonsumtion bland elever i årskurs nio på högstadiet vid mätning 2003 och 2004 i de sex 

försökskommunerna och de sex kontrollkommunerna. 

Folköl Starköl Vin 

Försök Kontroll Försök Kontroll Försök Kontroll 

År 2003 2004 2003 2004 2003 2004 2003 2004 2003 2004 2003 2004 

Pojkar 0,84 0,53 0,62 0,41 1,23 1,45 1,45 1,18 0,32 0,29 0,20 0,24 

Flickor 0,65 0,28 0,30 0,24 1,09 0,51 0,43 0,47 1,03 0,26 0,45 0,25 

Sprit Cider/Alkoläsk Totalt 

Försök Kontroll Försök Kontroll Försök Kontroll 

År 2003 2004 2003 2004 2003 2004 2003 2004 2003 2004 2003 2004 

Pojkar 0,82 0,87 0,53 0,63 0,46 0,60 0,28 0,48 3,49 3,87 2,70 2,98 

Flickor 0,65 0,64 0,66 0,60 0,97 0,48 0,87 0,90 2,75 2,17 2,46 2,23 



Av figur 40 framgår att alkoholkonsumtionen minskat något bland både pojkar och flickor på högstadiets 

årskurs nio i både försökskommunerna och kontrollkommunerna. Men minskningen är inte signifikant. 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Kön: Kille, Årskurs: Årskurs 9 (15-16 år) 


2003 

2004 


Figur 40. Genomsnittlig alkoholkonsumtion bland elever i årskurs nio på högstadiet vid mätning 2003 och 2004 i de sex 

försökskommunerna och de sex kontrollkommunerna, redovisat i boxdiagram. Det svarta strecket betecknar medianen, 

inom boxen finns 50 procent av observationerna, det t-formade strecket markerar det högsta observerade värdet förutom 

extremvärden, cirklar markerar observerade värden mellan 1,5 och 3 boxlängder från boxens överkant, och stjärnor markerar 

extremvärden över 3 boxlängder från boxens överkant. 


I boxdiagrammet i figur 41 ser vi den självrapporterade alkoholkonsumtionen bland gymnasieeleverna. 

Konsumtionen ökar något bland pojkar men ökningen är inte signifikant. 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Pojkar Årskurs 2 gymn (17-18 år) 


2003 

2004 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Kön: Tjej, Årskurs: Årskurs 9 (15-16 år) 

Flickor Årskurs 2 gymn (17-18 år) 


Figur 41. Genomsnittlig alkoholkonsumtion bland elever i årskurs två på gymnasiet vid mätning 2003 och 2004 i de sex 

försökskommunerna och de sex kontrollkommunerna, redovisat i boxdiagram. Det svarta strecket betecknar medianen, 

inom boxen finns 50 procent av observationerna, det t-formade strecket markerar det högsta observerade värdet förutom 

extremvärden, cirklar markerar observerade värden mellan 1,5 och 3 boxlängder från boxens överkant, och stjärnor markerar 

extremvärden över 3 boxlängder från boxens överkant. 


2003 

2004 

2003 

2004


Hembränt och smuggelsprit 

År 2003 hade drygt 20 procent av högstadieeleverna och 9 procent av gymnasieeleverna druckit hembränt 

eller smuggelsprit under det senaste året. Smuggelsprit var definierat som sprit som kommer till 

Sverige genom en mer eller mindre organiserad och storskalig smuggling. Andelen som druckit hembränt 

var betydligt högre i små kommuner än i storstadsförorter (p


ALKOHOLFÖRSÄLJNING 

Systembolagets alkoholförsäljning 

Systembolagets försäljning av alkohol redovisar vi nedan i liter hundraprocentig alkohol per invånare 

som är 15 år eller äldre, se figur 42. Uppgifterna är hämtade från Systembolaget. Försäljningen ökade 

mellan 1996 och 2003. Alkoholförsäljningen är något lägre i försökskommunerna än i riket i stort. 

6,0 

5,0 

4,0 

3,0 

2,0 

1,0 

0,0 

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 

Riket totalt 



Figur 44. Systembolagsförsäljning i antal liter hundraprocentig alkohol per invånare som är 15 år eller äldre. 

Källa: Systembolaget 

Restaurangernas alkoholförsäljning 

Restaurangernas försäljning av alkohol i liter hundraprocentig alkohol per invånare som är 15 år eller 

äldre redovisar vi i figur 45. Uppgifterna bygger på den rapportering om försäljning som restauratörerna 

lämnar till Statens folkhälsoinstitut. Även alkoholförsäljningen på restauranger har ökat mellan 

1996 och 2003. Försäljningen i försökskommunerna ligger i nivå med riksgenomsnitten medan 

försäljningen i kontrollkommunerna är betydligt lägre. 

1,2 

1,0 

0,8 

0,6 

0,4 

0,2 

0,0 

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 

Figur 45. Restaurangförsäljning i antal liter hundraprocentig alkohol per invånare 15 år och äldre. 


Riket totalt 


Kontrollkommuner

Narkotikabruk 


Omfattningen av narkotikabruket i försökskommunerna och kontrollkommunerna beskriver vi 

enbart som det självrapporterade bruket det senaste året och de senaste 30 dagarna. 

NARKOTIKABRUK I DEN VUXNA BEFOLKNINGEN 

Aktuellt bruk av narkotika 

Det var betydligt vanligare att personer mellan 19 och 25 hade använt hasch eller marijuana 

(p


Det var ingen signifikant ökning eller minskning av andelen personer som använt hasch eller marijuana 

mellan 2003 och 2004, se figur 48. 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

Senaste 12 mån Senaste 30 dagarna Senaste 12 mån Senaste 30 dagarna 

Försökskommuner Försökskommuner Kontrollkommuner Kontrollkommuner 

19-25 2003 19-25 2004 26-35 2003 26-35 2004 36-49 2003 36-49 2004 

50- 2003 50- 2004 

Figur 48. Andel personer som använt hasch eller marijuana under det senaste året och de senaste 30 dagarna i försöksrespektive 

kontrollkommunerna. 


NARKOTIKAKONSUMTION BLAND UNGA 

Andel som hade prövat narkotika 

I de tolv kommuner som ingår i studien hade knappt 5 procent av eleverna i årskurs nio testat hasch 

eller marijuana 2003. I undersökningar genomförda av CAN har andelen niondeklassare som prövat 

narkotika ökat sedan mitten av 80-talet och vid mätning 2002 var det nio procent som uppgav att de 

någon gång använt narkotika. Bland gymnasieeleverna var andelen som uppgav att de använt hasch 

eller marijuana 13 procent, 2003. Denna siffra stämmer väl med en telefonintervjuundersökning 

genomförd av CAN 2000 bland 16–24-åringar, där det visade sig att 13 procent av de tillfrågade hade 

prövat narkotika. Andel högskoleelever som prövat annan narkotika än hasch och marijuana var två 

procent och andelen gymnasieelever som hade det var tre procent. Jämför vi andelen som prövat narkotika 

beroende på kommunens storlek kom det fram att fler prövat hasch i större kommuner bland 

gymnasieelever (Spearman Correlation=0.09, p

9 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 


Senaste 12 mån Senaste 12 mån Senaste 30 dagarna Senaste 30 dagarna 

Försökskommuner Kontrollkommuner Försökskommuner Kontrollkommuner 

Årskurs 9 (15-16 år) 2003 Årskurs 9 (15-16 år) 2004 

Årskurs 2 gymn. (17-18 år) 2003 Årskurs 2 gymn. (17-18 år) 2004 

Figur 49. Andel pojkar i årskurs nio på högstadiet och årskurs två på gymnasiet som hade använt hasch eller marijuana 

under det senaste året och de senaste 30 dagarna i försökskommunerna och kontrollkommunerna. 


För flickor i kontrollkommunerna minskade andelen som uppgav att de använt hasch eller marijuana 

under de senaste 12 månaderna. Andelen flickor i årskurs två på gymnasiet som tagit hasch eller 

marijuana, se figur 50. 

9 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 



Årskurs 9 (15-16 år) 2003 Årskurs 9 (15-16 år) 2004 Årskurs 2 gymn. (17-18 år) 2003 Årskurs 2 gymn. (17-18 år) 2004 

Figur 50. Andelen flickor i årskurs nio på högstadiet och årskurs två på gymnasiet som använt hasch eller marijuana under 

det senaste året och de senaste 30 dagarna i försökskommunerna och kontrollkommunerna. 



Endast ett fåtal av de tillfrågade eleverna i årskurs nio hade använt annan narkotika än hasch eller 

marijuana under de senaste 30 dagarna och cirka 1,5 procent hade använt det under det senaste året, se 

figur 51. 

9 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 





Figur 51. Andel pojkar i årskurs nio på högstadiet och årskurs två på gymnasiet som hade använt annan narkotika än hasch 

och marijuana under det senaste året och de senaste 30 dagarna. 


Användningen av annan narkotika än hasch eller marijuana var större bland gymnasieelever, där 

hade nästan en procent använt annan narkotika än hasch eller marijuana under senaste 30 dagarna, se 

figur 52. 

9 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 





Figur 52. Andel flickor i årskurs nio på högstadiet och årskurs två på gymnasiet som hade använt annan narkotika än hasch 

och marijuana under det senaste året och de senaste 30 dagarna. 


Problem, olyckor och brott 


VUXNAS PROBLEM I SAMBAND MED ALKOHOL OCH NARKOTIKA 

Rattfylleri 

Målsättningen med alkoholoch narkotikaförebyggande arbete är ofta att minska de skador och problem 

som kan uppstå till följd av alkoholoch narkotikabruk. I figur 53 presenterar vi åldersuppdelade 

andelar av självrapporterade erfarenheter av onykterhet vid fordonskörning. 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

Åkt med person 

som kört rattfull 

19-25 år 

26-35 år 

36-50 år 

> 50 år 

Själv kört rattfull 

19-25 år 

26-35 år 

36-50 år 

> 50 år 

Män Kvinnor 

Själv kört efter att 

ha tagit narkotika 

19-25 år 

26-35 år 

36-50 år 

> 50 år 

Figur 53. Procentandel som åkt med en person som kört bil eller motorcykel efter att ha druckit alkohol, andel som själv kört 

rattfull och andel som kört bil eller motorcykel efter att ha använt narkotika, under det senaste året. 


I figur 54 presenterar vi andelen män och kvinnor som kört rattfulla, åkt med rattfull eller kört bil 

eller motorcykel under inflytande av narkotika 2003 och 2004. 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

Män Män Män Kvinnor Kvinnor Kvinnor 

Kört bil berusad Suttit i bil som 

körts av 

alkoholpåverkad 

Kört 

narkotikapåverkad 

Kört bil berusad Suttit i bil som 

körts av 

alkoholpåverkad 


Kört 

narkotikapåverkad 

Figur 54. Procentandel som uppger att de kört bil eller motorcykel alkohol- eller narkotikapåverkade, eller suttit i en bil som 

en alkoholpåverkad person kört, uppdelat på män och kvinnor i försökskommunerna och kontrollkommunerna. 



Skador 

I figur 55 presenterar vi hur stora andelar som uppger att de har varit med om olyckor i samband med 

alkohol, skadat sig fysiskt i samband med alkohol och deltagit i slagsmål till följd av alkoholkonsumtion. 

Det fanns inga tydliga skillnader mellan 2003 och 2004. 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

Män Män Män Kvinnor Kvinnor Kvinnor 

Antastad och 

besvärad av 

berusad 

Fått fysisk 

skada av en 

berusad 

Hamnat i 

slagsmål 

Figur 55. Andel som rapporterat att de blivit besvärade av en berusad person, blivit fysiskt skadade eller hamnat i slagsmål 

i samband med alkoholkonsumtion, uppdelat på män och kvinnor i försökskommunerna och kontrollkommunerna. 


UNGAS PROBLEM I SAMBAND MED ALKOHOL 


besvärad av 

berusad 

Fått fysisk 

skada av en 

berusad 


Hamnat i 

slagsmål 

Skador och rattfylleri 

I figur 56 redovisar vi de ungas svar på frågor om rattfylla och problem relaterade till alkohol. Det är 

många unga som åker med rattfulla förare och andelen som blivit besvärade av berusade personer låg 

mellan 15 och 45 procent. Gymnasieeleverna blev oftare skadade och besvärade än högstadieeleverna. 

För pojkar fanns inga signifikanta skillnader mellan 2003 och 2004. 

50 

45 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

Årskurs 9 Årskurs 9 Årskurs 9 Åk 2 gymn Åk 2 gymn Åk 2 gymn 


besvärad av 

berusad person 

Fått fysisk skada 

av en berusad 

person 

Suttit i bil som 

körts av berusad 

person 


besvärad av 



av en berusad 

person 




person 

Figur 56. Procentandel av pojkar som hade åkt med person som kört bil eller motorcykel efter att ha druckit alkohol, blivit 

fysiskt skadade eller besvärade av en berusad person. 


Andelen flickor som uppgav att de blev antastade eller besvärade av alkoholpåverkad person minskade 

från 2003 till 2004 i både försökskommunerna och kontrollkommunerna.

50 

45 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 


Figur 57. Procentandel av flickor som hade åkt med person som kört bil eller motorcykel efter att ha druckit alkohol, blivit 

fysiskt skadade eller besvärade av en berusad person. 


TRAFIK 

Årskurs 9 Årskurs 9 Årskurs 9 Åk 2 gymn Åk 2 gymn Åk 2 gymn 


besvärad av 


Rattfylleribrott 

Nedan presenterar vi data som omfattar samtliga händelser som anmälts till polisen och registrerats 

som rattfylleribrott. Data hämtar vi från Brottsförebyggande rådet och redovisar dem per 10 000 invånare. 

Uppgifterna gäller den kommun där brottet anses ha begåtts. I figur 58 redovisar vi rattfylleri 

exklusive narkotika från och med år 2001 då en ändring i rutinerna innebar att man särskiljde alkoholrattfylleri 

från drograttfylleri. 

25 

20 

15 

10 

5 

0 


av en berusad 

person 



person 


besvärad av 


Figur 58. Antalet anmälda fall av rattfylleri per 10 000 invånare och år. 

Källa: Brottsförebyggande rådet 


av en berusad 

person 


2000 2001 2002 2003 

Riket totalt 



person 


Kontrollkommuner


I figur 59 presenterar vi data som omfattar samtliga händelser som anmälts till polisen och registrerats 

som drograttfylleribrott. Data har vi hämtat från Brottsförebyggande rådet och redovisar dem per 

10 000 invånare. Uppgifterna gäller den kommun där brottet anses ha begåtts. 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

2001 2002 2003 

Figur 59. Antalet anmälda fall av drograttfylleri per 10 000 invånare och år. 


Hela landet 



Singelolyckor med motorfordon nattetid 

Alkoholpåverkade förare är överrepresenterade vid singelolyckor och vid olyckor som sker nattetid. 

Det finns därför anledning att studera utvecklingen av denna typ av olyckor även om det bara är en 

del av singelolyckorna nattetid som är alkohol- eller narkotikarelaterade. Data gäller singelolyckor 

med motorfordon kl. 22.00–05.00 och bygger på polisens rapportering från olycksplatsen. Uppgifterna 

i figur 58 gäller den kommun där olyckan inträffade och presenteras per 100 000 invånare som 

var 15 år eller äldre. 

1,60 

1,40 

1,20 

1,00 

0,80 

0,60 

0,40 

0,20 

0,00 

1995 

1996 

1997 

1998 

1999 

2000 

2001 

2002 

2003 

Figur 60. Antalet singelolyckor med motorfordon nattetid per 100 000 invånare och år. 

Källa: Vägverket 

Riket totalt 


Kontrollkommuner


MISSHANDEL, INBROTT OCH NARKOTIKABROTT 

Misshandel 

Vi presenterar data som omfattar samtliga händelser som anmälts till polisen och registrerats som 

misshandelsbrott. Vi hämtar data från Brottsförebyggande rådet och redovisar dem per 10 000 invånare. 

Uppgifterna gäller den kommun där brottet anses ha begåtts. Misshandelsbrott hör ihop med 

den svenska ruskulturen och kan, som en indikator av flera, användas för att följa utvecklingen på 

alkoholområdet, även om inga uppgifter om alkoholförekomst finns för den enskilda anmälan, se 

figur 61. 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 

Figur 61. Antalet anmälda fall av misshandel per 10 000 invånare och år. 


Figur 62. Antalet anmälda fall av bostadsinbrott per 10 000 invånare och år. 


Riket totalt 



Bostadsinbrott 


som bostadsinbrott. Vi hämtar data från Brottsförebyggande rådet och redovisar dem per 10 000 

invånare. Bostadsinbrott antas ha en stark koppling till narkotika och narkotikamissbruk, se figur 62. 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 

Riket 


Kontrollkommuner


Stölder ur bilar 


som stöld ur bil. Vi hämtar data från Brottsförebyggande rådet och redovisar dem per 10 000 invånare. 

Inbrott och stöld ur bil antas ha en stark koppling till narkotika och narkotikamissbruk, se figur 63. 

200 

180 

160 

140 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 

Figur 63. Antalet anmälda fall av stölder ur bilar per 10 000 invånare och år. 


60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 

Figur 64. Antalet anmälda fall av narkotikabrott per 10 000 invånare och år. 


Riket 



Narkotikabrott 

Här presenterar vi data som omfattar samtliga händelser som anmälts till polisen och registrerats som 

narkotikabrott. Data är hämtade från Brottsförebyggande rådet och vi redovisar dem per 10 000 invånare. 

I narkotikabrott ingår tillverkning, innehav och smuggling av narkotika, se figur 64. 

Riket 


Kontrollkommuner


Innehav och bruk av narkotika 

De vanligaste narkotikabrotten är innehav av narkotika och bruk av narkotika. 2003 var dessa brott 40 

respektive 24 procent av samtliga domar och strafförelägganden för narkotikabrott (6). Här presenterar 

vi data som omfattar samtliga händelser som anmälts till polisen och registrerats som innehav eller 

bruk av narkotika, se figur 65. 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 

Figur 65. Antal anmälda fall av narkotikainnehav eller narkotikabruk per 10 000 invånare och år. 


Sjuklighet och dödlighet 

ALKOHOLRELATERAD SJUKLIGHET 

Hela landet 



Andel alkoholberoende 

För att beräkna andelen alkoholberoende bland dem som svarande använde vi sju frågor utformade 

efter de diagnostiska kriterier för alkoholberoende som beskrivs i DSM-IV. Som alkoholberoende 

räknas de som uppfyller minst tre av dessa kriterier. Bland män uppfyllde fyra procent minst tre kriterier 

och bland kvinnorna två procent. Störst andel alkoholberoende fanns i de yngre grupperna, se 

figur 66. 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

19-29 30-39 40-49 50-59 60- 

Män Kvinnor 

Figur 66. Procentandel alkoholberoende inom olika åldersgrupper vid mätning 2003. 

Källa: Enkätundersökning 2003


I figur 67 redovisar vi andelen alkoholberoende i olika typer av kommuner i landet. Fler är alkoholberoende 

i södra än i norra Sverige både bland kvinnor och män. 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

Figur 67. Procentandel alkoholberoende i olika typer av kommuner. 


Figur 68 visar att det inte var någon signifikant skillnad i andelen alkoholberoende mellan 2003 och 

2004. 

5,0 

4,0 

3,0 

2,0 

1,0 

0,0 

Liten 

Medelstor 

Stor 

Norrland 

Män Kvinnor 

Svealand 

Norra götaland 

Södra götaland 

2003 2004 

Försökskommun Kontrollkommun Försökskommun Kontrollkommun 

Man Man Kvinna Kvinna 

Figur 68. Procentandel män och kvinnor med alkoholberoende 2003 och 2004 uppdelat på försökskommuner och 

kontrollkommuner. 


Antalet unga personer vårdade för akut alkoholförgiftning 

Nedan följer statistik över unga personer (15–19 år) som vårdats för akut alkoholförgiftning. Vi redovisar 

statistiken för utvecklingen i samtliga försökskommuner sammanslaget, samtliga kontrollkommuner 

och hela riket. Antalet vårdtillfällen förefaller att ha minskat i försökskommunerna, liksom i 

riket i stort, efter många års ökning. Detta överensstämmer med trendbrottet i skolelevers alkoholkonsumtion 

från 2001 och framåt.

350 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 


Figur 69. Antal tillfällen då unga (15–19 år) vårdats för akut alkoholförgiftning eller akut intoxikation orsakad av alkohol per 

100 000 invånare. 

Källa: Socialstyrelsen 

Antalet personer som vårdats för pankreatit 

Nedan följer statistik över antalet personer som vårdats för pankreatit. I figur 70 redovisar vi statistik 

för utvecklingen i samtliga försökskommuner sammanslaget, samtliga kontrollkommuner sammanslaget 

och hela riket. I gruppen ingår personer vårdade för akut pankreatit (K85), kronisk 

pankreatit orsakad av alkohol (K86.0) och annan kronisk pankreatit (K86.1). Både patienter med 

pankreatit som huvud- och bidiagnos ingår i statistiken. 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

1998 1999 2000 2001 2002 2003 

1998 1999 2000 2001 2002 2003 

Figur 70. Antalet personer vårdade för pankreatit per 100 000 invånare. 


Riket 



Riket 


Kontrollkommuner


Antalet vårdtillfällen för fallolycka 

Nedan följer statistik över antal tillfällen som patienter (15–54 år) vårdats för fallolyckor. Vi redovisar 

i figur 71 statistik för utvecklingen i samtliga försökskommuner sammanslaget, samtliga kontrollkommuner 

sammanslaget och hela riket. I antalet ingår åldersstandardiserat antal vårdtillfällen på 

grund av fallolycka (W00-W19). 

1000 

900 

800 

700 

600 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

1998 1999 2000 2001 2002 2003 

Figur 71. Antalet vårdtillfällen på grund av fallolycka per 100 000 invånare (15–54 år). 


Riket 



NARKOTIKARELATERAD SJUKLIGHET 

Patientregistret på Socialstyrelsens epidemiologiska centrum har utformat ett index med narkotikarelaterade 

diagnoser. I detta ingår följande diagnoser: 

• Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av 

psykoaktiva substanser F11–F16, F18–F19 

• Vård av blivande moder för (misstänkt) skada på fostret av läkemedel O35.5 

• Foster och nyfödd som påverkats av moderns bruk av tillvänjande droger P04.4 

• Förgiftning med narkotiska och psykodysleptiska medel T40 

• Förgiftning med psykostimulantia med missbruksrisk T43.6 

• Rehabilitering av läkemedelsmissbrukare Z50.3 

• Rådgivning och kontroll vid drogmissbruk Z71.5 

I figur 72 presenterar vi antalet vårdade för narkotikarelaterade diagnoser per 100 000, åldersstandardiserat 

för befolkningen i Sverige 2000. 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

1998 1999 2000 2001 2002 2003 

Figur 72. Antalet vårdade på grund av narkotikarelaterade diagnoser per 100 000 invånare. 


Riket 


Kontrollkommuner

NARKOTIKARELATERAD DÖDLIGHET 


Antalet döda på grund av narkotika 

Patientregistret på Socialstyrelsens epidemiologiska centrum har utformat ett index (se ovan) med 

narkotikarelaterade diagnoser. I figur 73 presenterar vi antalet döda i narkotikarelaterade diagnoser 

per 100 000, åldersstandardiserat för befolkningen i Sverige 2000. 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

1997 1998 1999 2000 2001 2002 

Figur 73. Antalet döda på grund av narkotikarelaterade diagnoser per 100 000 invånare. 


Förebyggande aktiviteter 



Riket 

FÖREBYGGANDE AKTIVITETER SOM BEFOLKNINGEN HAR UPPMÄRKSAMMAT 

I befolkningsenkäten 2004 frågade vi vilka alkoholoch narkotikaförebyggande insatser man hade 

uppmärksammat under det senaste året. Andelen personer som hade uppmärksammat olika typer av 

förebyggande aktiviteter var relativt lika i försökskommunerna och kontrollkommunerna, se figur 

74 a och 74 b. Men det kom fram ett par tydliga skillnader. Något fler personer i försökskommunerna 

hade uppmärksammat artiklar i lokaltidningar eller inslag på lokal-TV/radio om alkohol eller narkotika 

(p


Andelen personer som hade uppmärksammat insatser för att minska alkoholkonsumtionen bland studenter 

var också något större i försökskommunerna än i kontrollkommunerna (p

Poäng 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Figur 75. Preventionsindex i försökskommunerna 2003. 


OPINIONSBILDNING 


Under hela projektperioden har Observer fått i uppdrag av Statens folkhälsoinstitut att bevaka alla 

medieinslag (tidningar, TV och radio) som berör alkohol eller narkotika i kombination med de tolv 

kommunerna i cirka 1 200 olika medier i Sverige. Företaget Retriever bevakar på uppdrag av Statens 

folkhälsoinstitut alla webbnyheter. Mediebevakningen påbörjades i samband med tillkännagivandet 

av vilka kommuner som valts till försökskommuner i december 2002 och beräknas avslutas i december 

2005. Sökprofiler finns för varje kommun. 

Sjuhundra artiklar och inslag om alkohol och narkotika 

Ett och ett halvt år in i utvecklingsarbetet består vår mediesamling av knappt 700 stycken artiklar, 

inslag i etern och webbartiklar. Under hela perioden har antalet inslag varit betydligt större i försökskommunerna 

än i kontrollkommunerna. Totalt har antalet inslag i försökskommunerna varit dubbelt 

eller tre gånger så stort som i kontrollkommunerna. Medieaktiviteten har ökat något i båda grupperna. 

I figur 76 presenterar vi det totala antalet medieinslag i försökskommuner och kontrollkommuner 

per kvartal. 

100 

20 

20 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

80 Försöks- och kontrollkommuners 

60 

utvecklingsarbetet fram till 100 1juli 

40 

40 

2004. 65 

70 

80 

77 

60 

C 

o 

u 

n 

t 

Solna 

42 

29 

Kalmar 

32 

35 

11 

1:a 

kvart 

27 

Laholm 

40 34 

24 26 25 28 

16 

2:a 

kvart 

Umeå 

Kommun 

3:e 

kvart 

4:e 

kvart 

0 

0 

ja n-mar 03 apr-jun 03 jul-sep 03 okt-dec 03 jan-mar 04 apr-jun 04 

ja n - m a r 0 3 apr-jun 03 jul-sep 03 okt-dec 03 jan-mar 04 apr-jun 04 

Kvartal 

37 

Lund 

32 

50 

Typ 


K ontrollkom m un 

antal inslag och artiklar under hela 

Figur 76. Antalet artiklar eller inslag om alkohol eller narkotika per kvartal. 

18 12 

Kramfors 

Aktiviteter 

Struktur 

Öst 

Väst 

Nord


Medieaktiviteten minskade i försökskommunerna under januari till mars 2004 för att därefter mycket 

starkt öka det sist undersökta kvartalet fram till halvårsskiftet 2004. Även kontrollkommunerna har 

ökat sin medieaktivitet från april till juli 2004. 

I figur 77 visas hur ofta de olika medierna tar upp alkohol eller narkotika i försökskommunerna. 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Umeå 


Kramfors 

ernas fördelning 

n 

u 

m 

m 

o 

K 

Laholm 

Lund 

Kalmar 

90 

80 

40 

30 

20 

10 

Solna 

0 

1:a 

kvart 

2:a 

kvart 

3:e 

kvart 

4:e 

kvart 

0 2 0 4 0 6 0 8 0 

Count 

1 00 120 140 


Kramfors 

70 

relaterade 

60 

Laholm 

50 

Kommun 

Umeå 

Lund 

Kalmar 

Solna 

1:a 0 kvart 2:a 1 0 kvart2 03:e kvart 3 0 4:e kvart 4 0 

Count 

M e d ie 

Text-TV Radio 

TV 

W ebb 

Tidning 

M e d ie 

Radio 

TV 

Webb 

Tidning 

Öst 

Väst 

Nord 

Figur 77. Det totala antalet inslag och artiklar om alkohol eller narkotika i olika medier i försökskommunerna. 

Tidningar är det vanligaste mediet för nyheter om alkohol och narkotika i försökskommunerna. 

Solna, som förortskommun till Stockholm, har svårt att nå ut i rikstäckande dagspress såsom Svenska 

Dagbladet och DN. Solna har i stället i högre grad använt webbartiklar som främsta källa till uppmärksamhet 

i medierna. I övriga försökskommuner ligger webbnyheter som metod nummer två 

bland de mest använda. Kalmar är den kommun som bäst kommit ut i TV och radio. 

Lund har totalt flest tidningsartiklar. Många av dessa handlar om det så kallade sprutbytesprojektet. 

Om man enbart räknar antalet inslag och artiklar som handlar om försökskommunprojektet blir 

utfallet ett annat. Då är Kalmar mest framgångsrikt med att nå ut i medierna med aktiviteter och 

insatser som bedrivs inom ramen för utvecklingsarbetet. I figur 78 visar vi antalet försökskommunrelaterade 

inslag och artiklar om alkohol och narkotika för varje kommun. 

Figur 78. Antalet försökskommunrelaterade artiklar och inslag för projektets första arton månader. 

Öst 

Väst 

Nord


Vilken typ av artiklar handlar om alkohol och narkotika? 

Pressmaterialet har kategoriserats i olika typer: ledare, TT/pressmeddelande, debattartikel/insändare 

och nyhetsartikel. Figur 79 illustrerar att nyhetsartiklar är överlägset vanligast av de olika 

presstyperna. 

90 

80 

Olika typer av 

jan-m ar 04 70 

pressmaterial 

60 

okt-dec 03 

50 

l 

a 

t 

r 

a 

v 

K 

apr-jun 04 

40 

jul-s ep 03 

30 

20 

apr-jun 03 

10 

0 

jan-m ar 03 

1:a kvart 2:a kvart 3:e kvart 4:e kvart 

0 1 0 20 3 0 4 0 50 

Figur 79. Antalet artiklar av olika typ (enbart tidningar) kvartalsvis. 

Presstyp 

Ledare 

Debattartikel/insändare 

TT /pressmedelande Nyhetsartike l 

Öst 

Väst 

Nord 

Umeå är den kommun där allmänheten skriver flest debattartiklar. Lund har flest TT/pressmeddelanden. 

I nationell och annan kommuns media har det skrivits och debatterats mycket om det så kallade 

sprutbytesprojektet i Lund. Lund har på grund av detta också flest ledare. Två kommuner, Kramfors 

och Laholm, saknar både ledarartiklar och debattartiklar/insändare. 

Pressklippen mäter vi i form av antalet spalter och eterinslagen efter hur långa de är. Senare kommer 

vi att analysera omfattningen av de olika kommunernas medieaktivitet. 

Budskapet i medieinslagen 

Hittills har ett antal olika ämneskategorier utkristalliserat sig: inslag som handlar om att kommunen 

är en försökskommun, rapportering om något av utvecklingsområdena som kommunerna valt, eller 

inslag om alkohol och narkotika i stort (utan koppling till försökskommunprojektet). 

Ämnena är många i skörden av artiklar och inslag, men vissa mönster går att skönja. Det handlar 

om oro inför problem, engagemang för en lösning av problemen, beslut och neutral information om 

pengatilldelning, artiklar om kommunbesök och utvärderingsresultat som lyfts fram, vad som görs 

inom ett särskilt utvecklingsområde eller andra drogförebyggande aktiviteter, nationella kampanjer 

som sponsrats eller anordnats av Mobilisering mot narkotika eller Alkoholkommittén i någon av de 

12 kommunerna oberoende av försökskommunprojektet. 

Ett exempel på ett samarbete är Umeå IK:s och Mobilisering mot narkotikas kampanj Knark är 

bajs som under försommaren 2004 genererade många artiklar. Bland dessa fanns extra många artiklar 

om att en av spelarna i laget skulle sommarprata i radion och troligtvis skulle beröra narkotika på 

ett eller annat sätt. 

I Lund har det dominerande ämnet under 2003 varit sprutbytesprojektet och senare dess permanentning 

i andra delar av landet. I de övriga försökskommunerna har nyheterna främst handlat om 

utvecklingen i och forskningen om de sex försökskommunerna. 

Alkohol och narkotika separat eller integrerat i nyheten 

När det gäller nyheter om försökskommunprojektet, är det vanligast att nyheten handlar om både 

alkohol och narkotika. Detta är positivt utifrån utvecklingsarbetets struktur då det är fråga om ett 

integrerat samarbete mellan Alkoholkommittén och Mobilisering mot narkotika. I kontrollkommunerna 

däremot tycks det som att man i ungefär lika stor utsträckning behandlar alkohol och narkotika 

var för sig som att man behandlar dem integrerat i samma artikel eller inslag.


Media advocacy 

Media advocacy är ett systematiskt samarbete med medierna för att få in artiklar eller inslag som 

beskriver problem, väcker engagemang och söker stöd för preventionsåtgärderna. Kalmar kommun 

är den försökskommun som haft störst framgång med det. Man har marknadsfört sitt arbete, väckt 

opinion och fått stöd för prevention hos centrala personer på lokaltidningarna. De goda medierelationerna 

sträcker sig inte bara till journalister utan gäller också ansvariga utgivare och chefredaktörer. 

Att ledarartiklar uppmanar föräldrar till mobilisering och att inte köpa ut alkohol till sina ungdomar 

förekommer också. Under utvecklingsarbetets gång har samarbetet med medierna förstärkts. Data 

som beskriver situationen lokalt öppnar möjligheter till diskussioner och bidrar ofta till ett lokalt 

intresse.

Sammanfattande slutsatser 


Den övergripande frågan för uppföljningen av utvecklingsprojektet var hur alkoholkonsumtionen 

och användningen av narkotika i försökskommunerna utvecklades jämfört med kontrollkommunerna 

och riket i stort. Dessutom undersökte vi berusningsdrickande, debutålder, riskfaktorer, skador och 

attityder. Vi kan konstatera att det efter ett och ett halvt år inte är några stora skillnader i dessa avseenden 

mellan försökskommunerna och kontrollkommunerna. Det enda undantaget gäller medieuppmärksamheten, 

där betydligt mer skrivs om alkoholoch narkotikaförebyggande insatser i försökskommunerna 

– vilket indirekt talar för en högre aktivitetsnivå där. Bristen på effektskillnader är inte 

överraskande. Tvärtom är den förväntad mot bakgrund av att försökskommunerna först under hösten 

2004 börjar med insatserna inom sina utvecklingsområden. 

Av större intresse i detta skede är kanske om det finns några skillnader i processutvärderingen. Här 

angavs inledningsvis ett antal frågeställningar som berör hur det alkoholoch drogförebyggande 

arbetet utvecklas i kommunerna: om dessa frågor var prioriterade på ledningsnivå, samverkan mellan 

förvaltningar och organisationer, vilka metoder som används, samt inställningen i befolkningen till 

alkoholoch narkotikafrågor och förebyggande insatser. Här kan vi konstatera, baserat på intervjuer 

med nyckelpersoner inom försökskommunerna och kontrollkommunerna, att det alkoholoch narkotikaförebyggande 

arbetet genomgående uppfattas som angeläget i båda kommungrupperna. Engagemanget 

i praktiken bedöms lägre, då dessa frågor ska prioriteras mot andra angelägna frågor i kommunerna 

– här är det ingen större skillnad mellan försökskommunerna och kontrollkommunerna. 

Däremot ses en skillnad i aktiviteter och i strukturgrad. Generellt är det något högre aktivitetsnivå 

i försökskommunerna jämfört med kontrollkommunerna. Detta framgår bland annat av enkätuppgifter 

insamlade av Statens folkhälsoinstitut via länsstyrelserna för 2003. Men skillnaderna är små, i 

genomsnitt cirka tio procent högre värden i försökskommunerna för det aktivitetsinsdex och för det 

strukturindex som beräknats för kommunerna. Den något högre genomsnittpoängen för strukturindexet 

återspeglar att försökskommunerna genomför aktiviteterna med större samordning. De har 

också mer långsiktig karaktär, medan insatserna i kontrollkommunerna har en mer tillfällig inriktning. 

Flertalet försökskommuner har samordnare på heltid, medan flertalet kontrollkommuner 

antingen saknar samordnare eller har sådana på deltid. 

Vad gäller inriktningen på det förebyggande arbetet, och valet av metoder i detta, framstår kontrollkommunerna 

som något mer traditionella. Arbetet är här i större utsträckning inriktat på ungdomar 

och insatser riktade mot tillgänglighet förekommer i mindre omfattning. Även i försökskommunerna 

dominerar ungdomsinriktade insatser men de börjar gradvis inriktas mot mer evidensbaserade 

metoder, exempelvis föräldraprogram och social och emotionell träning. De har också börjat kompletteras 

med insatser riktade mot den vuxna befolkningen, exempelvis ansvarsfull alkoholservering, 

alkoholrådgivning i primärvård och mödrahälsovård samt trafiknykterhet. 

Det är inga skillnader mellan försökskommunerna och kontrollkommunerna i befolkningens 

inställning. Här handlar det om huruvida man uppfattar alkohol respektive narkotika som allvarliga 

problem i kommunen, och i vilken utsträckning man stödjer olika typer av förebyggande insatser. 

STYRGRUPP, SAMORDNARROLL OCH ALKOHOL- OCH DROGPOLICY 

I FÖRSÖKSKOMMUNERNA 

I inbjudan till försökskommunprojektet beskrev den nationella styrgruppen ett antal kriterier för deltagande 

i projektet och att man i urvalet av försökskommuner skulle prioritera de kommuner som 

uppfyllde flest kriterier. Försökskommunerna har i varierande grad uppfyllt dessa kriterier. I vissa fall 

stod detta klart från början, exempelvis då kommunstyrelsens ordförande inte deltog i arbetet. I andra 

fall visade det sig så småningom att man exempelvis inte hade en alkoholoch drogpolicy (ett och ett 

halvt år in i utvecklingsarbetet finns det fortfarande kommuner som inte har ett alkoholoch narkotikapolitiskt 

program) eller en styrgrupp. Detta innebar att den nationella styrgruppen initialt fick lägga 

en hel del energi på att skapa de strukturella förutsättningar som den menar krävs för ett framgångsrikt 

förebyggande arbete. Den nationella styrgruppen skulle tydligare ha kunnat klargöra vikten av


dessa kriterier. Man har visserligen från styrgruppens sida kontinuerligt betonat att forskningen visat 

att framgångsrikt preventionsarbete förutsätter genomarbetade planer och politisk uppslutning i 

kommunerna. Men för flera kommuners styrgrupper dröjde det långt inpå hösten 2003 innan det stod 

klart för dem att det var de själva som var ansvariga för det alkoholoch drogförebyggande arbetet i 

kommunen och att det var styrgruppen lokalt som bar ansvar för att aktiviteterna genomfördes och 

tidsplanen för utvecklingsarbetet höll. Trögheten i den lokala processen är en viktig lärdom från detta 

projekt. Mot bakgrund av att projekttiden endast är tre år, har viktig tid gått förlorad. 

Samordnarna har genomgående arbetat hårt med utvecklingsprojektet men förutsättningarna för 

deras arbete har varit olika, såväl personligt som organisatoriskt. I detta avseende är de representativa 

för de kommunala drogsamordnarna i riket. En del hade ingen tidigare erfarenhet av förebyggande 

arbete, andra har inte arbetat med alkoholoch narkotikafrågor. Ingen av dem hade en formell akademisk 

utbildning i prevention – vilket inte är underligt, eftersom sådan nästan helt saknas i Sverige. 

Några av kommunerna hade en uppbyggd struktur för arbetet, medan det helt saknades sådan i andra. 

Som nytillsatt samordnare kunde det vara svårt att orientera sig i organisationen, särskilt i de fall man 

också var ny i kommunen. Samordnarnas placering i den kommunala förvaltningen har varit olika, en 

del har varit placerade direkt under kommunstyrelsen, andra har haft andra placeringar, exempelvis 

inom kulturoch fritidsförvaltningen, eller inom socialtjänsten. Deras arbetssituation har också varierat. 

Har man varit två samordnare eller haft en nära kollega som arbetat med motsvarande inriktning, 

har arbetet varit lättare och man har fått mer stöd. Samordnarna har skapat sina egna sätt att arbeta, 

genom stöd från andra i nätverk och nyckelgrupper, men de valda sätten avspeglas också i egen bakgrund 

och kontakter. 

Samordnarnas lokala bollplank, den så kallade kontaktpersonen som ska vara med på gemensamma 

möten och utbildningar inom utvecklingsarbetet, har till största del varit aktiva de också. Det finns 

dock en större spännvidd bland dessa personer både vad avser visat intresse och möjligheten att avsätta 

tid. 

Resurspersonernas engagemang och insatser har genomgående varit stora men deras roll är delvis 

oklar. I början var resurspersonerna ett gott stöd för samordnarna men de har i ganska liten omfattning 

utnyttjats av styrgrupperna för att vägleda det politiska beslutsfattandet. Efter hand, i takt med 

att samordnarna fått större erfarenhet, har behovet av samordnarnas allmänna kunnande om prevention 

minskat. I stället växer behovet av expertis inom ett antal enskilda sakområden. 

KOMMUNERNAS UTVECKLINGSOMRÅDEN 

Den plattform för utvecklingsarbetet som presenterades i februari 2003 är ett centralt dokument för 

projektet, som alla kommuner accepterat. Där betonas att ett centralt syfte med projektet är att använda 

preventionsmetoder med starkt forskningsstöd. Vilka dessa är har den nationella styrgruppen, tillsammans 

med en rad experter, beskrivit vid en rad sammankomster. I första hand har det framkommit 

att störst stöd finns för åtgärder som begränsar tillgängligheten till alkohol och narkotika. Därutöver 

finns gott stöd för familjeprogram, restaurangprogram, alkoholrådgivning i sjukvården och program 

för främjande av trafiknykterhet. Däremot finns litet eller inget stöd för traditionella informationsinsatser 

såvida inte dessa är kopplade till strukturförändrande åtgärder som begränsar tillgängligheten. 

Försökskommunerna har erbjudits information och metodstöd för ett antal evidensbaserade metoder. 

Flera kommuner har inom ramen för sina utvecklingsområden valt ämneskategorier som har evidens, 

även om man inte alltid valt det program eller den metod som har visat sig ha bäst evidens. Detta illustrerar 

en ofta förekommande spänning mellan forskarperspektiv och praktikerperspektiv. I vissa fall 

har försökskommunerna låtit sina val av insatser styras av tidigare erfarenheter och engagerade personer. 

Framför allt gäller detta insatser för barn och ungdom. Det finns naturligtvis goda skäl för alla 

dessa insatser men syftet med detta projekt var specifikt att testa effekterna av att tillämpa evidensbaserade 

metoder. Detta sagt, måste självfallet evidensbaserade metoder kunna anpassas till lokala 

förutsättningar. 

Valet av utvecklingsområden har gjorts på olika sätt. Vissa kommuner har valt att fördjupa sig i 

områden där de redan är verksamma. Andra kommuner har valt områden som är helt nya för dem, 

men valt dem eftersom de har visat sig effektiva. Två kommuner, Lund och Umeå, har valt geografiska 

områden som utvecklingsområden. Det visar att inbjudan till projektet borde ha varit tydligare 

med att projektet gäller utvecklingen av hela kommuners förebyggande arbete och att utvärderingen

var planerad utifrån studier av hela kommuner. I Lunds fall har detta lösts genom att vi gör en särskild 

analys av det valda området, Linero. Men i Umeå har detta dock inte gått att genomföra. I båda dessa 

kommuner har det blivit oklart vilka förebyggande aktiviteter som egentligen ingår i utvecklingsarbetet, 

och vilka som bedrivs utanför projektet. 

Det förebyggande arbetet är svårare i de större kommunerna. Umeå och Lund har båda drygt 100 

000 invånare. Uppenbart är att de stora kommunerna behöver mer resurser för prevention än de 

mindre. I förhållande till kommunstorlek har Kramfors nu fem gånger mer samordnarresurser än 

Umeå och Lund. I Lunds fall är dessutom problemen med alkohol och narkotika större än i de övriga 

kommunerna. 

Enligt intervjuer och dokumentation har de flesta kommunerna startat med inriktning på ungdomar 

i sitt alkoholoch drogförebyggande arbete. De större kommunerna har satsat något mer på den 

vuxna befolkningen. Men under projektets gång har perspektivet vidgats till att inkludera fler insatser 

för hela befolkningen, och med inriktning mot tillgänglighet. 

AVSLUTANDE KOMMENTAR 


Utvecklingsarbete och lokalt folkhälsoarbete tar tid och måste få tid. De sex kommuner som deltar i 

detta utvecklingsarbete har alla visat ett stort intresse för det förebyggande arbetet. Projektet kräver 

mycket tid och engagemang, inte minst från politikerna i styrgrupperna. Stämningen vid mötena med 

den centrala styrgruppen har genomgående varit mycket god, trots olika uppfattningar i sak i vissa 

fall. Ett problem i detta projekt har varit att mycket av tiden till en början har gått till att skapa de 

strukturella förutsättningar som projektet kräver. Samtidigt är detta illustrativt för kommunalt 

utvecklingsarbete, där steget tas från kontrollerade vetenskapliga projekt till tillämpning i verkliga 

samhällen. Man finner här att även om ledningen i försökskommunerna fattat politiska beslut om att 

delta i detta utvecklingsarbete, har de inte kunnat förutse de krav detta ställer på dem och den kommunala 

organisationen. Därtill ses stora skillnader i synen på försökskommunprojektet. Några kommuner 

har anammat projekttanken helt och samordnat alla sina insatser inom denna ram. Medan 

andra kommuner bara delvis är med, och bedriver en rad förebyggande insatser som ligger utanför 

försökskommunprojektet. 

En återkommande iakttagelse från en rad studier är att det i allmänhet tar cirka fem år innan man 

ser effekter av en satsning på prevention; sannolikt förklaras detta till stor del av förhållanden som 

dessa. Samtidigt står det klart att utvecklingen under den senaste tiden varit mycket positiv. De kommunala 

ledningsgrupperna har börjat ta en rad egna initiativ och ger uttryck för ökat intresse och 

engagemang. Vid ett möte för politiker från de deltagande kommunerna i Umeå i november 2004 

beslutade de bland annat att arbetet ska fortsätta efter projekttidens slut 2005, och de vill också att 

utvärderingen ska kunna förlängas.


REFERENSER 

1. Wagenaar AC, Murray DM, Gehan J et.al. Communities Mobilizing for Change on Alcohol: Outcomes 

from a Randomized Trial. Journal of Studies on Alcohol 2000;61: 85–94. 

2. Andréasson S (red). Den svenska supen i det nya Europa. Nya villkor för alkoholprevention: en 

kunskapsöversikt. Statens folkhälsoinstitut 2002. 

3. Holmila M (Ed). Community prevention of alcohol-problems. Houndmills and London: Mac- 

Millan press limited ltd; 1997. 

4. Holder H. Community prevention of alcohol problems. Addictive Behaviours 2000; vol. 25, nr 6: 

843–859. 

5. Wallin E. Lokalt folkhälsoarbete. I Andréasson S (red). Den svenska supen i det nya Europa. Nya 

villkor för alkoholprevention: en kunskapsöversikt. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2002.. 

6. Brottsförebyggande rådet. Narkotikastatistik 2003. Rapport 2004:5.Stockholm: Edita Norstedts 

Tryckeri 2004. 

7. Larsson J. Folköl och underåriga. En handbok om tillgänglighetsbegränsning. Stockholm: 

STAD-projektet; 2000. 

8. Lönnqvist U m.fl. Några folköl är väl inte så farligt… En studie av legitimationskontroll vid 

inköpsförsök i livsmedelsaffärer i Stockholm. Stockholm: STAD-projektet, rapport nr 4; 1998. 

9. Wallin E. En stor stark, tack! En studie av ungdomars möjligheter att bli serverade starköl på 

restauranger i Stockholm våren 2001. Stockholm: STAD-projektet, rapport nr 16; 2001. 

10. Gripenberg J, Wallin E. För full för en öl. En uppföljande studie av servering till berusade gäster 

på Stockholms restauranger. STAD-projektet, rapport nr 14 2001 

11. Holder HD. (1998) Alcohol and the Community, a systems approach to prevention. Cambridge 

University Press 

12. Gliksman L et al. The role of alcohol providers in prevention: an evaluation of a server intervention 

programme. Addiction 1993; 88, 1195–1203 och Russ NW, Geller ES. Training bar personell 

to prevent drunken driving: A field evaluation. American Journal of Public Health 1987; 77, 

953–954. 

13. Wallin E. Responsible Beverage Service – Effects of a Community Action Project. Stockholm: 

Karolinska Institutet; 2004.

Alkoholkonsumtionen har ökat kraftigt under de senaste åren och tillgången på narkotika 

har stigit. Hur ska vi bäst förebygga problem och skador kopplade till alkohol och 

narkotika? Sex svenska kommuner genomför tillsammans med Alkoholkommittén, 

Mobilisering mot narkotika och Statens folkhälsoinstitut en kraftfull satsning på alkoholoch 

narkotikaförebyggande arbete under en treårsperiod. Det här är en rapport efter 

halva tiden som beskriver hur kommunerna organiserar sitt arbete mot alkohol och 

narkotika, och vilket resultat arbetet fått hittills. 

I rapporten jämför vi försökskommunerna Solna, Lund, Kalmar, Umeå, Laholm och 

Kramfors med en grupp kontrollkommuner och utvecklingen för hela landet. 

Utvecklingen i försökskommunerna och kontrollkommunerna liknar den i resten av 

landet. Alkohol- och narkotikakonsumtionen ökar, liksom problemen som beror på 

alkohol och narkotika. Under perioden som gått har däremot försökskommunernas 

alkoholoch narkotikaförebyggande arbete fått en tydligare struktur och samordning. 

Samtidigt har de kommunala ledningsgrupperna i försökskommunerna börjat ta en rad 

egna initiativ och visat ett ökat intresse och engagemang. 


Distributionstjänst 

120 88 Stockholm 

Fax 08-449 88 11 

E-post fhi@strd.se 

Internet www.fhi.se 

Rapport R 2004:36 

ISBN 91-7257-299-X 

ISSN 1651-8624

Att utveckla kommunernas alkohol och narkotika ... - Riskbruk

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?