Närmiljöns betydelse för barns och ungdomars hälsa och ...

Inledning
närmiljöns betydelse för barns och ungdomars hälsa och välbefinnande 7
Barn påverkas av den miljö de växer upp i. Under de senaste decennierna har man särskilt
diskuterat brister i miljön i form av segregation. Flera utredningar pekar på att många barn
och unga växer upp i etniskt, socialt och ekonomiskt segregerade miljöer (1, 2). I
Stockholm, Göteborg och Malmö finns bostadsområden där 75–90 procent av befolkningen
har utländsk bakgrund. Mer än 50 procent av barnen kan ha arbetslösa föräldrar. I utsatta
bostadsområden i Stockholm kan den disponibla inkomsten för barnfamiljer vara drygt
100 000 kr lägre än den genomsnittliga inkomsten för barnfamiljer. Våld, kriminalitet och
droger oroar ungdomar mer i utsatta bostadsområden än övriga ungdomar i storstäderna
och i övriga riket. Risken att bli utsatt för våld är också betydligt högre (3).
I internationella studier har en rad negativa effekter påvisats för barn och unga av att bo i
fattiga och segregerade bostadsområden (4–10). Risken för kriminalitet, att föda barn med
låg födelsevikt, insjukna eller dö till följd av skador eller sjukdomar och att bli utsatt för
barnmisshandel har angivits vara dubbelt så stor. Den ökade risken kan till största delen
förklaras av att de barn och unga som bor i utsatta bostadsområden också är utsatta för
andra belastningar. Det är exempelvis vanligt att föräldrarna har kortare utbildning och
lägre inkomster än genomsnittligt. Den ökade risken behöver därför inte hänga samman
med områdesmiljön utan kan vara en följd av med familjeförhållanden. Dock, även sedan
man tagit hänsyn till den enskilda familjens förhållanden, förefaller det kvarstå risker
knutna till närmiljön.
Om resultatet från dessa studier går att överföra till Sverige går det att dra två slutsatser.
Den första är att bostadssegregation inte är önskvärd. Denna uppfattning delas dock redan
av många, oavsett resultatet i de utländska studierna. Den andra slutsatsen är mer generell.
Det finns faktorer i närmiljön vars närvaro har skadliga effekter, men det finns även faktorer
vars närvaro har skyddande effekter. Det innebär att hälsofrämjande insatser kan inriktas
på barnens miljö, och inte endast på barnen själva och deras familjer. Om sådana insatser
ska vara framgångsrika krävs dock att närmiljön har påvisbara effekter på barns och ungas
hälsa.
Det finns endast ett fåtal svenska undersökningar av närmiljöns effekter. Hjern har visat att
ungdomar i invandrardominerade resurssvaga områden löper ökad risk för narkotikamissbruk
och kriminalitet. Å andra sidan gör ungdomar med invandrarbakgrund färre
självmordsförsök om de bor i invandrardominerade områden och de vårdas mer sällan på
sjukhus på grund av våld (11).
Tillförlitligheten i de utländska studierna har ifrågasatts under 1990-talet. Kritiker pekar
på att de statistiska metoder som har använts innehåller väsentliga felkällor (12–19).