Närmiljöns betydelse för barns och ungdomars hälsa och ...
Närmiljöns betydelse för barns och ungdomars hälsa och ...
Närmiljöns betydelse för barns och ungdomars hälsa och ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Individ (kontroll) variabler Utfall Påverkan på utfall Variation ekologisk<br />
nivå<br />
Studie Studietyp Urval Ålder Ekologiska<br />
variabler<br />
Afroamerikanska<br />
kvinnor: ICC = 0,57 %<br />
Födelsevikt 1 SD ökning av socialt stöd<br />
i bostadsområdet ökade<br />
födelsevikten med 17,5 g <strong>för</strong><br />
vita mödrar<br />
Barnets:<br />
Kön<br />
Nyfödda Socialt stöd; index<br />
Ekonomisk utsatthet;<br />
index<br />
Proportion afroamerikanska<br />
mödrar<br />
29 788 barn<br />
till vita <strong>och</strong><br />
65 923 barn<br />
till afroamerikanska<br />
kvinnor.<br />
Kohortstudie<br />
Buka S.<br />
2003, USA<br />
(37)<br />
Vita kvinnor:<br />
ICC = 0,93 %<br />
Moderns:<br />
Ålder<br />
Civilstånd<br />
Utbildning<br />
Paritet<br />
Mödravård<br />
Antal cigaretter/dag<br />
Måttlig<br />
säkerhet<br />
Ingen signifi kant effekt <strong>för</strong><br />
afroamerikanska mödrar<br />
närmiljöns <strong>betydelse</strong> <strong>för</strong> <strong>barns</strong> <strong>och</strong> <strong>ungdomars</strong> <strong>hälsa</strong> <strong>och</strong> välbefinnande 39<br />
Socialt stöd <strong>för</strong>klarade<br />
14,6 % av<br />
variansen mellan<br />
bostadsområden <strong>för</strong><br />
vita mödrar<br />
343 bost.<br />
områden<br />
(ca. 8 000<br />
inv/område<br />
ICC = 13,6<br />
Depressiva<br />
symtom hos<br />
barnet<br />
Oengagerade <strong>för</strong>äldrar<br />
Känsla av diskriminering<br />
Etnisk identifi kation<br />
Offer <strong>för</strong> brott<br />
Familjeinkomst<br />
10–12 år % fattiga i området<br />
Samhällssamhörighet<br />
Samhällelig etnisk<br />
identifi kation<br />
Diskriminering,<br />
prevalens<br />
Brottsoffer,<br />
prevalens<br />
867 afroamerikanska<br />
barn<br />
Tvärsnittsstudie<br />
Simons R.<br />
2002, USA<br />
(36)<br />
Av den totala<br />
variationen av<br />
depressiva symtom<br />
<strong>för</strong>klarades<br />
36,7 % av samhällelig<br />
etnisk identifi kation<br />
<strong>och</strong> <strong>för</strong>ekomsten av<br />
diskriminering<br />
I bostadsområden med stark<br />
samhällelig etnisk identifikation<br />
var risken <strong>för</strong><br />
depressiva symtom hos<br />
barnen mindre än i områden<br />
med låg samhällelig etnisk<br />
identifi kation<br />
Låg säkerhet<br />
(Själv- <strong>och</strong><br />
<strong>för</strong>äldrarapporterade<br />
uppgifter)<br />
46 kluster<br />
med<br />
liknande<br />
socioekonomisk<br />
struktur<br />
I bostadsområden med hög<br />
grad av diskriminering var<br />
<strong>för</strong>ekomsten av depressiva<br />
symtom större än i områden<br />
med låg grad av<br />
diskriminering<br />
I samhällen med låg etnisk<br />
samhörighet var depressiva<br />
symtom hos barnet vanligare<br />
om någon i familjen varit<br />
utsatta <strong>för</strong> brott
Change language