Närmiljöns betydelse för barns och ungdomars hälsa och ...

närmiljöns betydelse för barns och ungdomars hälsa och välbefinnande 21
Möjligheter att överföra resultaten till svenska
förhållanden
Av de 16 studier som ingår i översikten har fyra genomförts i Europa, varav en i Finland,
fyra i Kanada och återstoden i USA. Således överväger nordamerikanska studier. Sociala
skillnader och bostadssegregation är mer uttalad i USA än i Sverige. Det innebär att de
effekter av bostadsområdet som påvisas sannolikt är större än de som kan förväntas i
Sverige. Dock, även om sambanden är svagare är det troligt att sambanden har liknande
karaktär som i de analyserade studierna.
Orsakskedjor och tänkbara åtgärder
Hälften av studierna är kohortundersökningar. Det innebär att familjernas villkor bestäms
vid en första tidpunkt och hälsoläget värderas vid ett senare tillfälle. Några tvärsnittstudier
ingår som komplement. I dessa undersökningar har uppgifter om familjens situation och
barnens hälsa insamlats vid samma tillfälle. Tolkningen kan dock ofta bli liknande eftersom
det finns anledning att anta att familjens SES är så konstant att uppgifterna avspeglar
situationen även en längre tid tillbaka. Liknande gäller bostadsområdets karaktär, om än
med lägre säkerhet.
Analyserna är gjorda för att öka kunskaperna om varför barn i olika omfattning utvecklar
hälsoproblem. Studierna ger förklaringar som dock inte är uttömmande. En viktig fråga är
på vilket sätt ett socialt mindre gynnat bostadsområde ökar risken för att barn föds med låg
födelsevikt och utvecklar beteendeproblem. För att klargöra detta krävs studier med annan
utformning. Det förefaller exempelvis sannolikt att påfrestningar (”stress”) ökar risken för
att en kvinna ska föda ett barn med låg födelsevikt och att tillgång till socialt stöd minskar
denna risk (53). Både förekomst av påfrestningar och tillgång till socialt stöd kan knytas
till kontakterna människor emellan i ett bostadsområde. Det är också troligt att barnens
beteendeproblem utvecklas i interaktion med människor som lever med påfrestningar
(54). Kunskapen om orsakskedjorna inom båda dessa områden är dock ofullständig.
Kunskapen är dock tillräcklig för att kunna ligga till grund för praktiskt genomförbara
åtgärder. En sådan åtgärd är att planera bostadsområden så att de blir socialt blandade.
Åtgärden begränsas dock av att det för närvarande byggs relativt få bostäder i Sverige.
Därför krävs även andra insatser. Med syftet att minska förekomst av beteendeproblem
tyder översikten på att det är önskvärt att erbjuda barn och ungdomar i socialt utsatta
miljöer kontakter med jämnåriga från mer gynnande miljöer. Detta kan ske exempelvis
genom att fritidsverksamhet utformas så att den vänder sig till barn och ungdom med olika
social bakgrund. Liknande gäller också för utformning av förskola och skola.