Närmiljöns betydelse för barns och ungdomars hälsa och ...

16 närmiljöns betydelse för barns och ungdomars hälsa och välbefinnande
I en av två studier påvisades en minskad risk för beteendeproblem hos barn i bostadsområden
med gott socialt klimat (35, 36). Förekomsten av hyperaktivt beteende och
känslomässiga störningar hos barn var lägre i bostadsområden med låg skilsmässofrekvens
och där det sociala stödet till elever var gott. Effekten av bostadsområdets sociala
klimat beräknades till 0,05–0,08 SD, men för invandrarbarn var effekten betydligt större,
0,2–0,24 SD (35). Beräkningarna tyder på att det finns en tydlig, måttlig, effekt av bostadsområdets
sociala karaktär framför allt för invandrarbarn.
Offentlig och privat service
Betydelsen av tillgång till offentliga och privata tjänster i bostadsområdet undersöktes i sju
arbeten, vara tre kohort- och fyra tvärsnittsstudier (tabell 3). Födelsevikt, ”liten för tiden”
respektive spädbarnsdödlighet, analyserades i tre kohortstudier (38, 41, 42). De
redovisade resultaten kan bedömas som måttligt säkra. Hälsorelaterat beteende (rökning),
beteendeproblem och potentiell misshandel studerades i vardera en enstaka tvärsnittsstudie
(30, 35, 43).
Tillgång till offentliga och privata tjänster innefattade tillgång till hälso- och sjukvård,
kommunala resurser samt näringslivsresurser. Kommunala resurser innefattade kommunal
skattesats, kommunal ekonomi, förekomst av välgörenhetsprogram samt antal socialarbetare.
Ett indexmått (finansiell kapacitet) som låg till grund för allokering av statliga
bidrag och som innefattade kostnader för social- och hälsovård samt för utbildning, men
som även inkluderade befolkningens åldersstruktur och medelinkomst, användes som
ekologisk variabel i en studie (42).
Sambandet mellan goda sjukvårdsresurser i bostadsområdet och spädbarnssjuklighet
kunde fastställas i en av två kohortstudier. Den totala spädbarnsdödligheten respektive
spädbarnsdödlighet på grund av yttre orsaker (våld, olycksfall) minskade med 11 respektive
18 procent i län med stort antal sjukhusbäddar. Paradoxalt nog redovisas i samma studie att
i län med höga sjukvårdskostnader var risken för spädbarnsdöd 3 procent högre än i län
med lägre kostnader. Författarna menar att det skulle kunna bero på att man satsat mer
sjukvårdsresurser i områden med hög spädbarnsdödlighet (38). Den andra kohortstudien
kunde inte fastställa ett samband mellan sjukvårdsresurser och födelsevikt (”liten för
tiden”) (41).
Den genomsnittliga födelsevikten hos barnen påverkades av lokalsamhällets finansiella
kapacitet (42). I studien hade 74 lokalsamhällen indelats i sex kategorier, från fattiga till
rika områden, utifrån ett indexmått (finansiell kapacitet) som innefattade kostnader för
social- och hälsovård och för utbildning samt även befolkningens åldersstruktur och
medelinkomst. Sambandet var u-format, det vill säga i samhällen med såväl stora som små
resurser, hade barnen genomsnittligt lägre födelsevikt. Det går inte att isolera effekter av