Närmiljöns betydelse för barns och ungdomars hälsa och ...
Närmiljöns betydelse för barns och ungdomars hälsa och ...
Närmiljöns betydelse för barns och ungdomars hälsa och ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Även risken <strong>för</strong> att barnen skulle ha beteendeproblem var större i resurssvaga bostadsområden<br />
(31, 34, 35). Också här påvisades en interaktion mellan individens egenskaper<br />
<strong>och</strong> miljön. De negativa effekterna av att bo i ett resurssvagt bostadsområde var starkare<br />
<strong>för</strong> barn som av andra skäl redan var mera utsatta. Om familjens socioekonomiska ställning<br />
var lägre än den genomsnittliga i bostadsområdets var <strong>för</strong>ekomsten av beteendeproblem<br />
hos barnen vanligare (34). Invandrarbarn i städer med höga boendekostnader hade högre<br />
<strong>för</strong>ekomst av problembeteenden (35). Något oväntat visades dock att låg arbetslöshet i<br />
bostadsområdet var <strong>för</strong>enat med högre risk <strong>för</strong> att barnen skulle ha beteendeproblem.<br />
I en studie beräknades att bostadsområdets socioekonomiska karaktär kunde <strong>för</strong>klara<br />
11 procent av variationen <strong>för</strong> beteendeproblem bland barnen (34). I en annan studie<br />
beräknades effekten av att bo i ett utsatt bostadsområde till 0,06 SD. För invandrarbarn var<br />
effekten dock betydligt större, 0,24 SD (35). Båda beräkningarna tyder på att det finns en<br />
tydlig, måttlig effekt av bostadsområdets sociala karaktär.<br />
Socialt klimat<br />
närmiljöns <strong>betydelse</strong> <strong>för</strong> <strong>barns</strong> <strong>och</strong> <strong>ungdomars</strong> <strong>hälsa</strong> <strong>och</strong> välbefinnande 15<br />
Några bestämningsfaktorer har samlats under benämningen ”socialt klimat”. Begreppet<br />
inkluderar ”socialt kapital” men är vidare. Effekter av socialt klimat har studerats i sju<br />
arbeten (tabell 2). Barns födelsevikt, genomsnittlig födelsevikt respektive andel med låg<br />
födelsevikt, studerades i två kohortstudier (37, 39) <strong>och</strong> beteendeproblem hos barn studerades<br />
i två tvärsnittsstudier (33, 35). Säkerheten i resultaten kan bedömas som måttlig respektive<br />
låg. Depressiva symtom, skadehändelser samt potentiell barnmisshandel behandlades i<br />
enstaka studier (29, 30, 36).<br />
Socialt klimat innefattar observationer av mycket skilda <strong>för</strong>eteelser i lokalsamhället.<br />
Aktivt <strong>för</strong>eningsliv, stabiliteten i boendet, skilsmässofrekvens, samhörighet, diskriminering,<br />
socialt stöd <strong>och</strong> kontroll samt olika aspekter av kriminalitet i bostadsområdet har här<br />
betecknats som socialt klimat.<br />
I samtliga redovisade resultat av socialt klimat i bostadsområdet har man i de statistiska<br />
modellerna kontrollerat <strong>för</strong> bostadsområdets socioekonomiska status.<br />
Det sociala klimatet i ett bostadsområde påverkade signifikant barnens födelsevikt, men<br />
endast som en interaktion mellan individens egenskaper <strong>och</strong> miljön. I bostadsområden<br />
som präglades av hög kriminalitet var risken att föda ett lågviktigt barn 15 procent högre<br />
<strong>för</strong> lågutbildade kvinnor (39). Att bo i ett bostadsområde där det sociala stödet uppfattades<br />
som gott, hade samband med högre födelsevikt men endast <strong>för</strong> vita kvinnor (37). ICC<br />
beräknades i denna studie till mindre än 1 procent <strong>och</strong> socialt klimat <strong>för</strong>klarade 15 procent<br />
av variationen i födelsevikt som fanns mellan bostadsområden.
Change language