Närmiljöns betydelse för barns och ungdomars hälsa och ...

Närmiljöns betydelse för 

barns och ungdomars hälsa 

och välbefinnande 

– en systematisk kunskapsöversikt 

Eva Sellström och Sven Bremberg 

statens folkhälsoinstitut 

www.fhi.se

Närmiljöns betydelse för 

barns och ungdomars hälsa 

och välbefinnande 

– en systematisk kunskapsöversikt 

Eva Sellström och Sven Bremberg 

statens folkhälsoinstitut 

www.fhi.se

© statens folkhälsoinstitut r 2004:27 

issn: 1651-8624 

isbn: 91-7257-285-X 

författare: eva sellström och sven bremberg 

redaktör: sven bremberg 

omslagsfotografi: eva wernlid 

producerat: sandvikens tryckeri. sandviken 2004

Innehåll 

Sammanfattning ______________________________________________________ 5 

Frågan ____________________________________________________________ 5 

Evidens ____________________________________________________________ 5 

Förslag till policy ____________________________________________________ 5 

Inledning ____________________________________________________________ 7 

Syfte ______________________________________________________________ 8 

Metod ______________________________________________________________ 9 

Datasökningen ______________________________________________________ 9 

Bedömning av studiernas säkerhet ______________________________________ 9 

Analys av statistiska resultat __________________________________________ 10 

Resultat ____________________________________________________________ 14 

Bostadsområdets socioekonomiska status ________________________________ 14 

Socialt klimat ______________________________________________________ 15 

Offentlig och privat service ____________________________________________ 16 

Diskussion __________________________________________________________ 18 

Förekomst av låg födelsevikt____________________________________________ 18 

Förekomst av beteendeproblem ________________________________________ 19 

Metodproblem ______________________________________________________ 19 

Möjligheter att överföra resultaten till svenska förhållanden ____________________21 

Orsakskedjor och tänkbara åtgärder ______________________________________21 

Medverkande ________________________________________________________23 

Referenser __________________________________________________________ 24 

Tabeller______________________________________________________________ 28 

Appendix ____________________________________________________________46 

Begrepp som används ________________________________________________46

Sammanfattning 

Frågan 

Barn påverkas inte bara av sina föräldrar utan även av den miljö de växer upp i. Barn tillbringar 

ofta en stor del av sin tid i bostadsområdet där de går i förskola och skola, tar del av 

fritidsverksamhet och träffar andra barn och vuxna. Flera äldre undersökningar tyder på att 

barn som växer upp i resursrika områden också gynnas hälsomässigt. Studierna har dock 

varit så utformade att det är möjligt att den påvisade effekten helt kan förklaras av de 

enskilda familjernas situation. 

Under det senaste decenniet har ny säkrare statistisk metodik börjat användas för att belysa 

frågor av denna typ. Avsikten har därför varit att analysera studier genomförda med 

modern flernivåteknik för att klargöra om närmiljöns karaktär kan påverka barns och ungdomars 

hälsa. 

Evidens 

Totalt identifierades 16 studier som uppfyllde uppställda kvalitetskrav. Studier som enbart 

behandlade skolmiljö exkluderades för att presenteras i en särskild genomgång. Översikten 

visar att en resursrik närmiljö både minskar risken för att barn ska födas med låg födelsevikt 

och för att barn ska utveckla beteendeproblem. Det är redan känt att risken för låg 

födelsevikt och beteendeproblem är lägre i socialt gynnade familjer. Vad denna 

genomgång tillför är att bostadsområdets karaktär förefaller ha en självständig effekt, 

oberoende av den enskilda familjens situation. Flera analyser tyder vidare på att effekter av 

bostadsområdet inte bara adderas till den enskilda familjens risk utan även förstärker 

denna. 

Förslag till policy 

närmiljöns betydelse för barns och ungdomars hälsa och välbefinnande 5 

Kunskapen om orsakskedjor är ofullständig men ändå tillräcklig för att kunna ligga till 

grund för praktiskt genomförbara åtgärder. En sådan åtgärd är att planera bostadsområden 

så att de blir socialt blandade. Åtgärden begränsas dock av att det för närvarande byggs 

relativt få bostäder i Sverige. Därför krävs även andra insatser. Med syftet att minska 

förekomst av beteendeproblem tyder översikten på att det är önskvärt att erbjuda barn och 

ungdomar i socialt utsatta miljöer kontakter med jämnåriga från mer gynnande miljöer.

6 närmiljöns betydelse för barns och ungdomars hälsa och välbefinnande 

Detta kan ske genom att fritidsverksamhet utformas så att den vänder sig till barn och ungdom 

med olika social bakgrund. Liknande gäller också för utformning av förskola och 

skola. 

Det är svårare att ge förslag till åtgärder för gravida kvinnor, med syfte att minska risken 

för att barn föds med låg födelsevikt, grundat på resultaten i denna studie. Genomgången 

tyder inte på att ökat socialt stöd skulle ha effekt för kvinnor som lever med påfrestningar. 

I stället förefaller det centrala vara att söka göra socialt utsatta bostadsområden mer 

trygga.

Inledning 


Barn påverkas av den miljö de växer upp i. Under de senaste decennierna har man särskilt 

diskuterat brister i miljön i form av segregation. Flera utredningar pekar på att många barn 

och unga växer upp i etniskt, socialt och ekonomiskt segregerade miljöer (1, 2). I 

Stockholm, Göteborg och Malmö finns bostadsområden där 75–90 procent av befolkningen 

har utländsk bakgrund. Mer än 50 procent av barnen kan ha arbetslösa föräldrar. I utsatta 

bostadsområden i Stockholm kan den disponibla inkomsten för barnfamiljer vara drygt 

100 000 kr lägre än den genomsnittliga inkomsten för barnfamiljer. Våld, kriminalitet och 

droger oroar ungdomar mer i utsatta bostadsområden än övriga ungdomar i storstäderna 

och i övriga riket. Risken att bli utsatt för våld är också betydligt högre (3). 

I internationella studier har en rad negativa effekter påvisats för barn och unga av att bo i 

fattiga och segregerade bostadsområden (4–10). Risken för kriminalitet, att föda barn med 

låg födelsevikt, insjukna eller dö till följd av skador eller sjukdomar och att bli utsatt för 

barnmisshandel har angivits vara dubbelt så stor. Den ökade risken kan till största delen 

förklaras av att de barn och unga som bor i utsatta bostadsområden också är utsatta för 

andra belastningar. Det är exempelvis vanligt att föräldrarna har kortare utbildning och 

lägre inkomster än genomsnittligt. Den ökade risken behöver därför inte hänga samman 

med områdesmiljön utan kan vara en följd av med familjeförhållanden. Dock, även sedan 

man tagit hänsyn till den enskilda familjens förhållanden, förefaller det kvarstå risker 

knutna till närmiljön. 

Om resultatet från dessa studier går att överföra till Sverige går det att dra två slutsatser. 

Den första är att bostadssegregation inte är önskvärd. Denna uppfattning delas dock redan 

av många, oavsett resultatet i de utländska studierna. Den andra slutsatsen är mer generell. 

Det finns faktorer i närmiljön vars närvaro har skadliga effekter, men det finns även faktorer 

vars närvaro har skyddande effekter. Det innebär att hälsofrämjande insatser kan inriktas 

på barnens miljö, och inte endast på barnen själva och deras familjer. Om sådana insatser 

ska vara framgångsrika krävs dock att närmiljön har påvisbara effekter på barns och ungas 

hälsa. 

Det finns endast ett fåtal svenska undersökningar av närmiljöns effekter. Hjern har visat att 

ungdomar i invandrardominerade resurssvaga områden löper ökad risk för narkotikamissbruk 

och kriminalitet. Å andra sidan gör ungdomar med invandrarbakgrund färre 

självmordsförsök om de bor i invandrardominerade områden och de vårdas mer sällan på 

sjukhus på grund av våld (11). 

Tillförlitligheten i de utländska studierna har ifrågasatts under 1990-talet. Kritiker pekar 

på att de statistiska metoder som har använts innehåller väsentliga felkällor (12–19).


Samband mellan områdenas karaktär och hälsoutfallen har analyserats på ett sätt som kan 

ha överskattat miljöns betydelse. Detta har övertygande visats i en studie av Merlo och 

medarbetare, där sambandet mellan högt blodtryck och faktorer i bostadsområdet överskattades 

i ekologisk analys jämfört med studier som genomförts med nyare metoder, så 

kallad flernivåanalys (20). 

Således är det angeläget att analysera sambanden mellan miljö och hälsa med de bästa 

metoder som i dag är tillgängliga. Under 1990-talet har statistiska så kallade flernivåmodeller 

börjat användas. De har väsentliga fördelar framför de metoder som tidigare 

nyttjats, eftersom de säkrare klargör miljöns påverkan efter att man tagit hänsyn till den 

enskilda individens egenskaper. Hittills har ingen översikt presenterats som gäller hälsoutfall 

bland barn där de ingående studierna använt sådan flernivåteknik. 

Syfte 

Syftet med denna översikt är att klargöra närmiljöns betydelse för barns och ungas hälsa. 

Översikten använder systematisk metodik och inkluderar endast studier som använt flernivåteknik.

Metod 

De begrepp som används förklaras i Appendix. 

Datasökningen 


Litteratur identifierades genom sökningar under augusti till oktober 2003 i databaserna 

Medline, ERIC, PsycInfo, Sociological Abstracts, Social Citation Index. De sökord som 

användes var multilevel och (neighbourhood eller residence characteristics eller environment 

eller community eller ecology* eller small area eller context*). Begränsningar som 

användes var följande: (all child), (items only with abstracts), (English), (human). 

Sökningarna genererade 323 träffar, varav 149 sammanfattningar lästes. Därefter 

beställdes 91 artiklar som lästes i sin helhet. Sexton artiklar identifierades som uppfyllde 

följande krav: 

• Arbetet var gjort med flernivåanalys, det vill säga individvariabler och ekologiska 

(miljö-) variabler var mätta och analyserade i samma modell. 

• Ekologiska effekter presenterades i studien. 

• Analysen gällde barn eller ungdomar i åldern 0–18 år. 

• Ekologiska enheter bestod av närmiljöer, det vill säga län, kommuner, bostadsområden 

samt mindre ekologiska enheter. Antalet invånare i de geografiskt avgränsade 

områden som studerades varierade från 4 000 till över 100 000 invånare. Det finns 

uppgifter på antal invånare endast i ett fåtal av de inkluderade studierna. Studier där 

skolor eller skolklasser utgjorde den ekologiska enheten exkluderades. 

• Studierna var utförda som observationsstudier. Sökningen inkluderade även 

experiment men några sådana studier påträffades inte. Två typer av observationsstudier 

inkluderades, kohortstudier med samma individer som följts över tid och tvärsnittsstudier, 

där alla mätningar gjorts vid ett enda tillfälle. 

• Studierna var gjorda i höginkomstländer. 

• De hälsoutfall som analyserade inkluderade hälsa, välbefinnande och hälsorelaterade 

beteenden. 

Bedömning av studiernas säkerhet 

För att bedöma säkerheten av de samband som presenteras i översikten har de konventioner 

som utarbetas i Sverige och i USA använts (21, 22). Kohortstudier, där exponeringen har 

bestämts först och utfallet har skattats vid ett senare tillfälle, innebär en måttlig grad av 

säkerhet. I tvärsnittsstudier görs alla bestämningar samtidigt, vilket generellt innebär att


det kan vara svårt att uttala sig om orsak och verkan. Sådana studier anses därför i allmänhet 

ge låg grad av säkerhet. Ett observerat samband i en tvärsnittsstudie kan dock tolkas 

som ett orsakssamband om bestämningsfaktorn är stabil över tid. Detta gäller exempelvis 

för utbildningsnivå, eftersom denna nivå endast i begränsad omfattning förändras i vuxen 

ålder. 

Analys av statistiska resultat 

De artiklar som granskats har använt olika former av så kallad regressionsanalys för att 

klargöra samband mellan bestämningsfaktorer och utfall; i denna översikt i form av hälsa, 

välbefinnande eller hälsorelaterade beteenden. I en regressionsanalys undersöks sambandet 

mellan två variabler på så sätt att varje värde på en variabel alltid motsvaras av ett 

bestämt värde på en annan variabel. En sådan analys kallas också för en regressionsmodell. 

Innebörden av en regressionsanalys kan illustreras av figur 1. 

Årsinkomst 

330 000 

310 000 

290 000 

270000 

250 000 

230 000 

210 000 

190 000 

170 000 

150 000 

0,15 0,25 

0,35 

0,45 

Andel med eftergymnasial utbildning 

0,55 0,65 

Figur 1. Samband mellan andel av befolkning i en kommun med utbildning över gymnasienivå och 

genomsnittlig årsinkomst. 

Sambandet mellan de två variablerna kan beskrivas med en rät linje, en så kallad 

regressionslinje. Lutningsgraden på den linjen kallas för regressionskoefficienten och kan 

anges med ett statistiskt mått, betavärdet. Betavärdet, ß, kan enklast förklaras som att då 

den ena variabeln ökar med en enhet så ökar den andra variabeln med ß enheter.

Figur 1 åskådliggör en linjär regressionsmodell. I studier som studerar utfall som endast 

kan anta två värden, till exempel sjuk–inte sjuk, presenteras resultat med oddskvoter, OR. 

Oddskvoten är kvoten mellan oddset att vara sjuk för individer som är exponerade för en 

viss bestämningsfaktor och oddset att vara sjuk för individer som är ej är exponerade för 

faktorn. I de granskade studierna har flera potentiella bestämningsfaktorer analyserats i 

samma regressionsmodell. En sådan modell kallas multivariat regressionsmodell. De 

betavärden som erhålls för en enskild förklaringsvariabel är då beräknade med hänsyn 

tagen till övriga förklaringsvariabler. 

Sådana regressionsanalyser har tidigare gjorts med antingen individdata eller ekologiska 

data. Båda angreppssätten innehåller emellertid felkällor som tidigare inte kunnat 

hanteras. De tar inte hänsyn till att individer inom, i vårt fall, ett bostadsområde i vissa 

avseenden kan vara mera lika varandra än individer från två olika bostadsområden. 

Individer är alltså hierarkiskt strukturerade eller inordnade (nested) inom ekologiska 

enheter. Se figur 2. 

Nivå 2 

Bostadsområden 


A B C 

Figur 2. Hierarkisk struktur av individer i bostadsområden i två nivåer. 

Att studien är gjord med flernivåteknik innebär att regressionsmodellen innehåller 

variabler på både individ- och ekologisk (bostadsområdes-) nivå. I denna översikt analyseras 

bostadsområdets egenskaper och individuella bestämningsfaktorer för barns hälsa i 

samma modell. En flernivåmodell konstrueras genom att man först utarbetar en så kallad 

tom modell, det vill säga inga förklaringsvariabler ingår i modellen. I en sådan modell kan 

man beräkna graden av likhet när det gäller hälsoutfall, mellan individer som tillhör 

samma bostadsområde. Det vill säga hur mycket av variationen i barns hälsa som är 

individuellt betingad och hur mycket som handlar om skillnader mellan bostadsområden. 

Detta mått kallas ICC (intraclass correlation).


Därefter utarbetas en modell för varje studerat bostadsområde med enbart individuella 

förklaringsvariabler. Den modellen åskådliggörs i figur 3. 

Figur 3. Regressionsmodeller utarbetade för varje bostadsområde. 

Fixerad effekt (betavärdet) = medeleffekt över 

bostadsområden. 

Intercepten tillåts variera, en regressionsline 

för varje bostadsområde (interceptet = den 

punkt där regressionslinjen skär x-axeln). 

Resultaten från individmodellen används sedan för att konstruera en modell där bostadsområdesvariabler 

ingår, den så kallade fulla flernivåmodellen. Intercepten, det vill säga de 

punkter där regressionslinjen skär x-axeln, används då som utfall. I denna modell beräknas 

medeleffekten, eller den fixerade effekten, för respektive variabel. Man kan då också 

utifrån modellens så kallade varianskomponenter beräkna hur mycket av utfallets variation 

som förklaras av variabler på ekologisk nivå. 

Betydelsen av förhållanden i bostadsområdet kan statistiskt beskrivas på tre olika sätt, som 

”förklarad varians”, som ”standardavvikelse” och som ”etiologisk fraktion”. Tyvärr går 

alla mått inte att omvandla till varandra. Därför måste måtten beskrivas vart för sig. 

Ett sätt är att ange förklarad varians, det vill säga hur stor del av all variation som kan 

förklaras av en given bestämningsfaktor, som bostadsområdets sociala karaktär. Värdet 

kan variera mellan 0 och 1. Måttet används ofta i psykologisk forskning. När man 

exempelvis studerar samband mellan miljöfaktor eller familjeförhållanden och olika 

psykologiska egenskaper bland barn, ligger ofta den förklarade variansen omkring 

5–10 procent. Värden omkring 5 procent har kallats måttliga och värden omkring 10 procent 

betydande. 

Ett annat sätt att beskriva effekt är med det statistiska måttet ”standardavvikelse” (SD). 

Värdet kan vara 0 och kan anta hur stora värden som helst, men är sällan större än 1 i den 

typ av studier som analyseras i detta arbete. Måttet används ofta i experiment där man 

försöker förklara vilken effekt en viss insats har. Resultat från försök i skolor, där man ökat 

tillgången till lärare, kan användas för att ge en uppfattning om vad måttet innebär. I ett 

försök minskade man på lågstadiet klassernas storlek från 22–25 barn till 12–15 barn. 

I slutet av årskurs 3 bedömdes elevernas färdigheter i läsning och matematik. Effekten av 

att minska klasstorleken blev 0,17 SD (23). Mycket framgångsrika insatser, exempelvis


försök med föräldrautbildning, kan ge effekter upp till 0,68 SD (24). Värden omkring 0,2 

kan kallas måttliga och omkring 0,4 betydande. När effekten utrycks i SD går det teoretiskt 

att uppskatta i vilken omfattning grupper av barn med betydande problem skulle reduceras 

om alla fick del av den aspekt som skyddar mot ohälsa. Om effekten är 0,3 SD innebär det 

att gruppen med betydande problem skulle reduceras till hälften (25). Duncan och 

Raudenbush har visat att effektstorlekar som betraktas som betydande motsvarar värden 

på ICC som normalt betraktas som små. Enligt författarna motsvarar en effektstorlek på 

0,2 SD ett ICC på 1 procent och en effektstorlek på 0,6 SD motsvarar ett ICC-värde på 

8 procent (26). 

Ett tredje sätt att ge en uppfattning om effekters styrka är att räkna ut hur stor andel av en 

viss sjuklighet som skulle försvinna om bestämningsfaktorns förekomst i befolkningen 

kunde elimineras. Måttet kallas etiologisk fraktion (EF). För att kunna göra sådana 

beräkningar måste man veta den relativa risken eller oddskvoten (RR) och andelen av de 

insjuknade som har varit exponerade för den aktuella bestämningsfaktorn (f). Den etiologiska 

fraktionen beräknas då enligt formeln: EF = (RR – 1 / RR) * f. Ett exempel på en sådan 

beräkning är följande. I en undersökning skattades sambandet mellan rökning och cancer i 

munhåla och svalg till 4,1 (27). Av de insjuknade var 95 procent rökare. Etiologisk fraktion 

kan då enligt ovanstående formel beräknas till 72 procent. Det vill säga, 72 procent av de 

fall av mun- och svalgcancer som inträffade i den studerade populationen kunde tillskrivas 

rökning (27a). 

Artiklarna har granskats för att om möjligt få uppgifter om hur stor påverkan bostadsområdesmiljön 

har på barns hälsa och välbefinnande. Dessutom, i de fall sådana uppgifter 

förekommer i de inkluderade studierna, även hur mycket av variationen i barns hälsa som 

är individuellt betingad och hur mycket som handlar om skillnader mellan bostadsområden. 

Slutligen var syftet med granskningen även att få en uppfattning om hur mycket 

av variationer mellan bostadsområden när det gäller barns hälsa och välbefinnande som 

förklarades av faktorer i bostadsområdet. 

Endast statistiskt säkerställda resultat (95 % säkerhet) har tagits med i översikten.


Resultat 

Sexton arbeten identifierades som studerade närmiljöns betydelse för barns och ungas 

hälsa och välbefinnande. Resultaten har strukturerats efter de bestämningsfaktorer (riskeller 

skyddsfaktorer) i bostadsområdet som har analyserats. Bestämningsfaktorerna har 

grupperats i tre tabeller, tabell 1–3. Bestämningsfaktorerna i tabell 1 gäller bostadsområdets 

socioekonomiska status, tabell 2 områdets sociala klimat samt i tabell 3 

förekomst av privata och offentliga tjänster. I den löpande texten har först säkerheten i de 

funna resultaten bedömts. Därefter presenteras de studerade hälsoutfallen och 

bestämningsfaktorerna. Slutligen redovisas resultatet. Resultat från kohortstudierna har 

lyfts fram eftersom de har bedömts ha den högsta graden av säkerhet. 

Bostadsområdets socioekonomiska status 

Den mest välstuderade bestämningsfaktorn var bostadsområdets socioekonomiska karaktär 

(tabell 1). Fjorton studier undersökte samband mellan bostadsområdets socioekonomiska 

status och risken för ohälsa (28–41). Sju av dessa var kohortstudier och resten utgjordes av 

tvärsnittsstudier. Skador, problembeteenden och födelsevikt analyserades i mer än en 

enstaka studie. Endast studier av utfallen födelsevikt och förekomst av problembeteenden 

var någorlunda lika mätt och därmed jämförbara. Födelsevikt mätt som genomsnittlig 

födelsevikt, låg födelsevikt respektive ”liten för tiden”, är studerat i fyra kohortstudier (37, 

39–41), och problembeteenden är studerat i tre tvärsnittsstudier (31, 33, 34). Säkerheten i 

resultaten får därmed bedömas som måttlig respektive låg. Övriga studerade utfall utgörs 

av potentiell misshandel och vanvård, hälsovanor, depressioner samt spädbarnsmortalitet. 

Bostadsområdets socioekonomiska status är mätt med flera olika mått som använts enstaka, 

i olika kombinationer eller som index. Inkomstnivån i bostadsområdet har till exempel 

mätts som inkomst per capita, medianinkomst eller som medelinkomst. Vilka mått och 

vilka kombinationer eller index som använts i de granskade studierna framgår av tabell 1. 

Att bo i ett resurssvagt bostadsområde har betydelse för barns födelsevikt. Risken att föda 

ett lågviktigt barn ökade med 11 procent (39). Att bo i ett fattigt bostadsområde medförde 

större risk för resurssvaga mödrar, jämfört med mödrar med mer genomsnittlig tillgång till 

resurser (37, 39, 40). I fattiga bostadsområden var risken att föda ett barn med för låg 

födelsevikt störst för afroamerikanska och för arbetslösa mödrar respektive för mödrar 

med statlig sjukförsäkring (37, 40). Endast en studie redovisar ICC som är mindre än 

1 procent, vilket skulle tyda på en liten men signifikant effektstorlek (37). Där kunde 

socioekonomiska bestämningsfaktorer förklara cirka 80 procent av variationen mellan 

bostadsområden.

Även risken för att barnen skulle ha beteendeproblem var större i resurssvaga bostadsområden 

(31, 34, 35). Också här påvisades en interaktion mellan individens egenskaper 

och miljön. De negativa effekterna av att bo i ett resurssvagt bostadsområde var starkare 

för barn som av andra skäl redan var mera utsatta. Om familjens socioekonomiska ställning 

var lägre än den genomsnittliga i bostadsområdets var förekomsten av beteendeproblem 

hos barnen vanligare (34). Invandrarbarn i städer med höga boendekostnader hade högre 

förekomst av problembeteenden (35). Något oväntat visades dock att låg arbetslöshet i 

bostadsområdet var förenat med högre risk för att barnen skulle ha beteendeproblem. 

I en studie beräknades att bostadsområdets socioekonomiska karaktär kunde förklara 

11 procent av variationen för beteendeproblem bland barnen (34). I en annan studie 

beräknades effekten av att bo i ett utsatt bostadsområde till 0,06 SD. För invandrarbarn var 

effekten dock betydligt större, 0,24 SD (35). Båda beräkningarna tyder på att det finns en 

tydlig, måttlig effekt av bostadsområdets sociala karaktär. 

Socialt klimat 


Några bestämningsfaktorer har samlats under benämningen ”socialt klimat”. Begreppet 

inkluderar ”socialt kapital” men är vidare. Effekter av socialt klimat har studerats i sju 

arbeten (tabell 2). Barns födelsevikt, genomsnittlig födelsevikt respektive andel med låg 

födelsevikt, studerades i två kohortstudier (37, 39) och beteendeproblem hos barn studerades 

i två tvärsnittsstudier (33, 35). Säkerheten i resultaten kan bedömas som måttlig respektive 

låg. Depressiva symtom, skadehändelser samt potentiell barnmisshandel behandlades i 

enstaka studier (29, 30, 36). 

Socialt klimat innefattar observationer av mycket skilda företeelser i lokalsamhället. 

Aktivt föreningsliv, stabiliteten i boendet, skilsmässofrekvens, samhörighet, diskriminering, 

socialt stöd och kontroll samt olika aspekter av kriminalitet i bostadsområdet har här 

betecknats som socialt klimat. 

I samtliga redovisade resultat av socialt klimat i bostadsområdet har man i de statistiska 

modellerna kontrollerat för bostadsområdets socioekonomiska status. 

Det sociala klimatet i ett bostadsområde påverkade signifikant barnens födelsevikt, men 

endast som en interaktion mellan individens egenskaper och miljön. I bostadsområden 

som präglades av hög kriminalitet var risken att föda ett lågviktigt barn 15 procent högre 

för lågutbildade kvinnor (39). Att bo i ett bostadsområde där det sociala stödet uppfattades 

som gott, hade samband med högre födelsevikt men endast för vita kvinnor (37). ICC 

beräknades i denna studie till mindre än 1 procent och socialt klimat förklarade 15 procent 

av variationen i födelsevikt som fanns mellan bostadsområden.


I en av två studier påvisades en minskad risk för beteendeproblem hos barn i bostadsområden 

med gott socialt klimat (35, 36). Förekomsten av hyperaktivt beteende och 

känslomässiga störningar hos barn var lägre i bostadsområden med låg skilsmässofrekvens 

och där det sociala stödet till elever var gott. Effekten av bostadsområdets sociala 

klimat beräknades till 0,05–0,08 SD, men för invandrarbarn var effekten betydligt större, 

0,2–0,24 SD (35). Beräkningarna tyder på att det finns en tydlig, måttlig, effekt av bostadsområdets 

sociala karaktär framför allt för invandrarbarn. 

Offentlig och privat service 

Betydelsen av tillgång till offentliga och privata tjänster i bostadsområdet undersöktes i sju 

arbeten, vara tre kohort- och fyra tvärsnittsstudier (tabell 3). Födelsevikt, ”liten för tiden” 

respektive spädbarnsdödlighet, analyserades i tre kohortstudier (38, 41, 42). De 

redovisade resultaten kan bedömas som måttligt säkra. Hälsorelaterat beteende (rökning), 

beteendeproblem och potentiell misshandel studerades i vardera en enstaka tvärsnittsstudie 

(30, 35, 43). 

Tillgång till offentliga och privata tjänster innefattade tillgång till hälso- och sjukvård, 

kommunala resurser samt näringslivsresurser. Kommunala resurser innefattade kommunal 

skattesats, kommunal ekonomi, förekomst av välgörenhetsprogram samt antal socialarbetare. 

Ett indexmått (finansiell kapacitet) som låg till grund för allokering av statliga 

bidrag och som innefattade kostnader för social- och hälsovård samt för utbildning, men 

som även inkluderade befolkningens åldersstruktur och medelinkomst, användes som 

ekologisk variabel i en studie (42). 

Sambandet mellan goda sjukvårdsresurser i bostadsområdet och spädbarnssjuklighet 

kunde fastställas i en av två kohortstudier. Den totala spädbarnsdödligheten respektive 

spädbarnsdödlighet på grund av yttre orsaker (våld, olycksfall) minskade med 11 respektive 

18 procent i län med stort antal sjukhusbäddar. Paradoxalt nog redovisas i samma studie att 

i län med höga sjukvårdskostnader var risken för spädbarnsdöd 3 procent högre än i län 

med lägre kostnader. Författarna menar att det skulle kunna bero på att man satsat mer 

sjukvårdsresurser i områden med hög spädbarnsdödlighet (38). Den andra kohortstudien 

kunde inte fastställa ett samband mellan sjukvårdsresurser och födelsevikt (”liten för 

tiden”) (41). 

Den genomsnittliga födelsevikten hos barnen påverkades av lokalsamhällets finansiella 

kapacitet (42). I studien hade 74 lokalsamhällen indelats i sex kategorier, från fattiga till 

rika områden, utifrån ett indexmått (finansiell kapacitet) som innefattade kostnader för 

social- och hälsovård och för utbildning samt även befolkningens åldersstruktur och 

medelinkomst. Sambandet var u-format, det vill säga i samhällen med såväl stora som små 

resurser, hade barnen genomsnittligt lägre födelsevikt. Det går inte att isolera effekter av


kommunala resurser eftersom indexet innefattar även socioekonomiska bestämningsfaktorer 

som medianinkomst i samhället. 

En sammanfattning av resultat och en tolkning i form av slutsatser är presenterade i tabell 4.


Diskussion 

Denna översikt visar att en resursrik närmiljö både minskar risken för att barn ska födas 

med låg födelsevikt och minskar risken för att barn ska utveckla beteendeproblem. Det är 

redan känt att risken för låg födelsevikt och beteendeproblem är lägre i socialt gynnade 

familjer. Vad denna genomgång tillför är att bostadsområdets karaktär förefaller ha en 

självständig effekt, oberoende av den enskilda familjens situation. Denna effekt är tydlig 

även i de mer exakta studier som använder statistisk flernivåteknik. Flera analyser tyder 

vidare på att effekter av bostadsområdet inte bara adderas till den enskilda familjens risk 

utan även förstärker denna. 

Förekomst av låg födelsevikt 

Risken att föda ett lågviktigt barn ökade med mer än 10 procent om modern bodde i ett 

fattigt bostadsområde. Iakttagelsen är betydelsefull eftersom låg födelsevikt är en viktig 

bestämningsfaktor för barns hälsa (44). Det är tidigare väl belagt att mödrar med låg 

inkomst och kort utbildning oftare föder barn med låg födelsevikt (45, 46). Denna översikt 

visar att moderns närmiljö också påverkar risken. 

Bostadsområdets sociala klimat verkar också ha betydelse. En aspekt av socialt klimat är 

tillgång till stöd. Tidigare har ennivåstudier visat att stöd från andra människor under 

kvinnans graviditet förbättrar fostrets tillväxt (47–49). En sådan positiv effekt av stöd 

påvisas också i denna översikt, men endast för en socialt relativt gynnad grupp i USA, vita 

kvinnor, men inte för afroamerikanska kvinnor (37). Oberoende av tillgång till stöd föder 

vita kvinnor i USA barn med högre födelsevikt än afroamerikanska kvinnor. Ett gott 

socialt klimat förefaller således att förbättra en individuellt redan gynnad situation. Översikten 

ger också stöd för att det omvända gäller. I bostadsområden med hög kriminalitet 

ökar risken för att en kvinna ska föda ett barn med låg födelsevikt. Detta gäller endast för 

kvinnor med kort utbildning, vilka oftare föder barn med låg födelsevikt (39). Ett dåligt 

socialt klimat försämrar således en individuellt redan missgynnad situation. 

De flesta studier i denna översikt är gjorda i USA. Där varierar tillgång till sjukvård 

påtagligt mellan olika delar av landet. Det förefaller inte finnas några entydiga samband 

mellan tillgång till sjukvård och vare sig förekomst av låg födelsevikt eller spädbarnsdödlighet.

Förekomst av beteendeproblem 

Beteendeproblem hos barn var vanligare i fattiga bostadsområden (31, 34, 35). Bostadsområdets 

karaktär förefaller att ha en självständig effekt, oberoende av den enskilda 

familjens sociala villkor. I likhet med förekomst av låg födelsevikt förstärker närmiljöns 

karaktär effekter av den enskilda familjens villkor. I invandrarfamiljer angavs effekten av 

att bo i ett resurssvagt område till 0,24–0,31 SD. Denna effekt är så stor att man kan uppskatta 

att förekomsten av beteendeproblem skulle halveras i invandrargruppen om 

familjerna fick bo i socialt gynnande områden. Resultatet stärker således uppfattningen att 

beteendestörningar delvis kan tillskrivas barnens närmiljö. 

Ett gott socialt klimat i bostadsområdet förefaller minska risken för beteendeproblem. 

Även här verkar det finnas en interaktion mellan miljön och egenskaper hos individen. De 

gynnsamma effekterna av att bo i ett bostadsområde med ett gott socialt klimat var 

betydligt större för invandrarbarn (35). Effektstorleken var 0,14–0,24 SD. Det kan tolkas 

som att förekomst av betydande beteendeproblem i invandrargruppen skulle kunna 

minskas med en fjärdedel om det sociala klimatet i bostadsområdet förbättrades. 

Effekterna av bostadsområdet förefaller således kunna förklara upp till cirka 10 procent av 

variationen av olika hälsoutfall för barn, efter kontroll för en rad olika egenskaper hos 

familjen. Översikten tyder på att insatser i resurssvaga bostadsområden torde kunna 

reducera risken för ohälsa framför allt för barn i familjer med bristande resurser. 

Metodproblem 


Det finns fyra metodproblem som kan ha medfört att effekten av bostadsområdet underskattas. 

Ett första problem kan vara att man överkontrollerar för individ- och/eller områdesvariabler 

(50). Vid varje analys av bostadsområdeseffekter måste hänsyn tas till individuella 

egenskaper. Att kontrollera för individens/familjens socioekonomiska position är nödvändigt. 

Används många kontrollvariabler på individnivå försvagas emellertid sambandet 

mellan närmiljöns socioekonomiska status (SES) och hälsoutfall. Rankins och Quanes 

studie kan utgöra ett exempel (33). Där används 15 kontrollvariabler på individnivå och tre 

index för att mäta områdeseffekter. I studien var inga ekologiska variabler signifikanta och 

de ekologiska variablerna förklarade inte heller något av variationen mellan bostadsområden. 

Å andra sidan, om man inte hade kontrollerat för individernas SES, skulle variation 

som avspeglar individernas egenskaper kunna fångas som variationen mellan bostadsområden. 

Därigenom skulle områdeseffekten kunna överskattas. Detta torde emellertid 

inte utgöra något problem i denna översikt eftersom samtliga studier har kontrollerat för 

individens SES. Risk finns i stället att studierna har överkontrollerat för individuell SES.


Ett andra problem är användning av många områdesvariabler som mäter bostadsområdets 

socioekonomiska status. Det kan medföra risk för att de ekologiska sambanden underskattas. 

De ekologiska variablerna samvarierar ofta. Om många variabler används kan det 

försvaga samband mellan en enskild områdesvariabel och ett hälsoutfall (16, 18). 

Ett tredje problem är vilken geografisk avgränsning som har gjorts (51). Olika avgränsningar 

har använts i de granskade studierna. Ett flertal av de amerikanska studierna 

använder ”census tracts”, som har i genomsnitt 4 000 invånare men kan vara mycket 

heterogena beträffande ekonomiska, politiska, kulturella och institutionella egenskaper 

(52). Europeiska studier, till exempel Järvelins och Elliots, använder kommuner och län 

(42). Ett flertal andra avgränsningar förekommer också. Avgränsningar som innefattar 

stora områden, exempelvis län eller stora städer, medför att variationen inom området blir 

mycket stor och variationen mellan områden blir begränsad (35, 42). Effekterna av rika 

och fattiga bostadsområden i en stor stad eller i ett län kan ta ut varandra och därmed bli 

små. Å andra sidan kan användning av totalt homogena geografiska områden förhindra 

påvisande av närmiljöeffekter (51). Det kan vara fallet i Simons studie där bostadsområdena 

utgjordes av kluster med liknande socioekonomisk struktur. Hälsoutfallet i denna studie 

var inte korrelerat till de ekologiska förklaringsvariablerna (36). 

Ett fjärde problem är antalet studerade individer och antalet studerade ekologiska enheter. 

Det kan ha betydelse för studiens förmåga att påvisa signifikanta effekter (17, 18). I de 

inkluderade studierna förefaller antalet individer per ekologisk enhet vara ett större 

metodproblem än antal inkluderade ekologiska enheter som varierade från 18 till 5 427. 

I några studier var det färre än 18 individer per ekologisk enhet (29, 32–34). Så små urval 

kan försvåra undersökning av variation mellan bostadsområden och av faktorer som 

påverkar denna variation. I endast en av dessa studier kunde en signifikant ekologisk effekt 

påvisas (34). Ett lågt antal individer per område kan således medföra att effekter av 

ekologiska förklaringsvariabler underskattas. 

I översikten ingår både kohortstudier och tvärsnittsstudier. Det finns flera begränsningar i 

tvärsnittsstudier. En är att tvärsnittsstudier inte tar hänsyn till selektion som kan vara 

hälsorelaterad. Man kan tänka sig att familjer, där barnen har hälsoproblem, har mindre 

möjligheter att flytta till andra bostadsområden än familjer utan sådana problem. Man kan 

också tänka sig att orsaker till hälsoutfallen står att finna i exponeringar som ungdomar 

varit utsatta för tidigare under barndomen. Detta innebär att samband som påvisas kan vara 

skenbara. Slutsatserna i denna översikt vilar därför i första hand på fynden i kohortstudierna. 

Tvärsnittsstudier utgör främst komplement.


Möjligheter att överföra resultaten till svenska 

förhållanden 

Av de 16 studier som ingår i översikten har fyra genomförts i Europa, varav en i Finland, 

fyra i Kanada och återstoden i USA. Således överväger nordamerikanska studier. Sociala 

skillnader och bostadssegregation är mer uttalad i USA än i Sverige. Det innebär att de 

effekter av bostadsområdet som påvisas sannolikt är större än de som kan förväntas i 

Sverige. Dock, även om sambanden är svagare är det troligt att sambanden har liknande 

karaktär som i de analyserade studierna. 

Orsakskedjor och tänkbara åtgärder 

Hälften av studierna är kohortundersökningar. Det innebär att familjernas villkor bestäms 

vid en första tidpunkt och hälsoläget värderas vid ett senare tillfälle. Några tvärsnittstudier 

ingår som komplement. I dessa undersökningar har uppgifter om familjens situation och 

barnens hälsa insamlats vid samma tillfälle. Tolkningen kan dock ofta bli liknande eftersom 

det finns anledning att anta att familjens SES är så konstant att uppgifterna avspeglar 

situationen även en längre tid tillbaka. Liknande gäller bostadsområdets karaktär, om än 

med lägre säkerhet. 

Analyserna är gjorda för att öka kunskaperna om varför barn i olika omfattning utvecklar 

hälsoproblem. Studierna ger förklaringar som dock inte är uttömmande. En viktig fråga är 

på vilket sätt ett socialt mindre gynnat bostadsområde ökar risken för att barn föds med låg 

födelsevikt och utvecklar beteendeproblem. För att klargöra detta krävs studier med annan 

utformning. Det förefaller exempelvis sannolikt att påfrestningar (”stress”) ökar risken för 

att en kvinna ska föda ett barn med låg födelsevikt och att tillgång till socialt stöd minskar 

denna risk (53). Både förekomst av påfrestningar och tillgång till socialt stöd kan knytas 

till kontakterna människor emellan i ett bostadsområde. Det är också troligt att barnens 

beteendeproblem utvecklas i interaktion med människor som lever med påfrestningar 

(54). Kunskapen om orsakskedjorna inom båda dessa områden är dock ofullständig. 

Kunskapen är dock tillräcklig för att kunna ligga till grund för praktiskt genomförbara 

åtgärder. En sådan åtgärd är att planera bostadsområden så att de blir socialt blandade. 

Åtgärden begränsas dock av att det för närvarande byggs relativt få bostäder i Sverige. 

Därför krävs även andra insatser. Med syftet att minska förekomst av beteendeproblem 

tyder översikten på att det är önskvärt att erbjuda barn och ungdomar i socialt utsatta 

miljöer kontakter med jämnåriga från mer gynnande miljöer. Detta kan ske exempelvis 

genom att fritidsverksamhet utformas så att den vänder sig till barn och ungdom med olika 

social bakgrund. Liknande gäller också för utformning av förskola och skola.


Det är svårare att ge förslag till åtgärder för gravida kvinnor, med syfte att minska risken 

för att barn föds med låg födelsevikt, grundat på resultaten i denna studie. Genomgången 

tyder inte på att ökat socialt stöd skulle ha effekt för kvinnor som lever med påfrestningar. 

I stället förefaller det centrala vara att söka göra socialt utsatta bostadsområden mer trygga.

Medverkande 


Eva Sellström, Mitthögskolan, Östersund, har gjort litteratursökningen, ansvarat för 

analysen av studier och har haft huvudansvar för utformning av texten. Sven Bremberg, 

Statens folkhälsoinstitut, har varit ansvarig för utformning av studien och medverkat vid 

utformningen av texten. Per-Olof Östergren har granskat texten och givit värdefulla synpunkter.


Referenser 

1. SOU 1997:118. Delade städer: underlagsrapport från Storstadskommittén. Stockholm: 

Fritzes offentliga publikationer; 1997. 

2. SOU 2001:79. Välfärdsbokslut för 1990-talet: slutbetänkande. Stockholm: Fritzes 

offentliga publikationer; 2001. 

3. SOU 1997:61. Att växa bland betong och kojor. Stockholm: Socialdepartementet; 

1997. 

4. Leventhal T, Brooks-Gunn J. The neighborhoods they live in: the effects of neighborhood 

residence on child and adolescent outcomes. Psychol Bull 2000;126(2):309-37. 

5. Earls F, Carlson M. The social ecology of child health and well-being. Annu Rev Social 

Public Health 2001;22:143-66. 

6. Sampson RJ, Morenoff JD, Gannon-Rowley T. Assessing ”neighborhood effects”: 

social processes and new directions in research. Annu Rev 2002; 28;443-78. 

7. Pickett KE, Pearl M. Multilevel analyses of neighbourhood socioeconomic context and 

health outcomes: a critical review. J Epidemiol Community Health 2001;55(2):111-22. 

8. Robert S. Socioeconomic position and health: the independent contribution of 

community socioeconomic context. Annu Rev Sociol 1999(35):489-516. 

9. Brooks-Gunn J, Duncan G, Aber J. Neighborhood poverty: Vol.1. Context and 

consequences for children. New York: Russel Sage Foundation; 1997. 

10. Brooks-Gunn J, Duncan G, Aber J. Neighborhood poverty: Vol.2. Policy implications 

in studying neighborhoods. New York: Russel Sage Foundation; 1997. 

11. Hjern A. Migration till segregation: en folkhälsorapport om barn med utländskt 

ursprung i Stockholm. Stockholm: Samhällsmedicin, Centrum för barn- och ungdomshälsa; 

1998. 

12. Acevedo-Garcia D, Lochner KA, Osypuk TL, Subramanian SV. Future directions in 

residential segregation and health research: a multilevel approach. Am J Public Health 

2003;93(2):215-21. 

13. Northridge ME, Stover GN, Rosenthal JE, Sherard D. Environmental equity and 

health: understanding complexity and moving forward. Am J Public Health 

2003;93(2):209-14. 

14. Kawachi I, Berkman L, editors. Neighborhoods and health. New York: Oxford 

University Press; 2003. 

15. Duncan C, Jones K, Moon G. Context, composition and heterogeneity: using multilevel 

models in health research. Soc Sci Med 1998;46(1):97-117. 

16. Diez-Roux AV. Bringing context back into epidemiology: variables and fallacies in 

multilevel analysis. Am J Public Health 1998;88(2):216-22. 

17. Diez-Roux AV. Multilevel analysis in public health research. Annu Rev Public Health 

2000;21:171-92.


18. Blakely TA, Woodward AJ. Ecological effects in multi-level studies. J Epidemiol 

Community Health 2000;54(5):367-74. 

19. Merlo J. Multilevel analytical approaches in social epidemiology: measures of health 

variation compared with traditional measures of association. J Epidemiol Community 

Health 2003;57(8):550-2. 

20. Merlo J, Östergren PO, Hagberg O, Lindström M, Lindgren A, Melander A, et al. 

Diastolic blood pressure and area of residence: multilevel versus ecological analysis of 

social inequity. J Epidemiol Community Health 2001;55(11):791-8. 

21. Guide to clinical preventive services. Baltimore: Williams & Williams; 1996. 

22. Literature searching and evidence interpretation. Stockholm: SBU; 1993. 

23. Mosteller F. The Tennessee study of class size in the early school grades. Future Child 

1995;5(2):113-27. 

24. Strayhorn JM, Weidman CS. Follow-up one year after parent-child interaction training: 

effects on behavior of preschool children. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 

1991;30(1):138-43. 

25. Bremberg S. Hur kan förskolan förbättra barns psykiska hälsa? Stockholm: Statens 

folkhälsoinstitut; 2001. 

26. Duncan GJ, Raudenbush SW. Assessing the effects of context in studies of child and 

youth development. Educational Psychologist 1999;34(1):29-41. 

27. Rothman K, Keller A. The effect of joint exposure to alcohol and tobacco on risk of 

cancer of the mouth and pharynx. Journal of Chronic Diseases 1972;25:711-6. 

27 a. Ahlbom A, Norell S. Grunderna i epidemiologi. Lund: Studentlitteratur; 1991. 

28. Reading R, Langford IH, Haynes R, Lovett A. Accidents to preschool children: 

comparing family and neighbourhood risk factors. Soc Sci Med 1999;48(3):321-30. 

29. O’Campo P, Rao RP, Gielen AC, Royalty W, Wilson M. Injury-producing events 

among children in low-income communities: the role of community characteristics. J 

Urban Health 2000;77(1):34-49. 

30. Coulton CJ, Korbin JE, Su M. Neighborhoods and child maltreatment: a multi-level 

study. Child Abuse Negl 1999;23(11):1019-40. 

31. Kalff AC, Kroes M, Vles JS, Hendriksen JG, Feron FJ, Steyaert J, et al. Neighbourhood 

level and individual level SES effects on child problem behaviour: a multilevel analysis. 

J Epidemiol Community Health 2001;55(4):246-50. 

32. Hoffmann JP. The community context of family structure and adolescent drug use. J 

Marriage Fam 2002;64(2):314-30. 

33. Rankin BH, Quane JM. Social contexts and urban adolescent outcomes: the interrelated 

effects of neighborhoods, families, and peers on African-American youth. Social 

Problems 2002;49(1):79-100. 

34. Boyle MH, Lipman EL. Do places matter? Socioeconomic disadvantage and 

behavioral problems of children in Canada. Journal of Consulting and Clinical 

Psychology 2002;70(2):378-89.


35. Ma X. The first ten years in Canada: a multi-level assessment of behavioural and 

emotional problems of immigrant children. Canadian Public Policy-Analyse De 

Politiques 2002;28(3):395-418. 

36. Simons RL, Murry V, McLoyd V, Lin KH, Cutrona C, Conger RD. Discrimination, 

crime, ethnic identity, and parenting as correlates of depressive symptoms among 

African American children: a multilevel analysis. Dev Psychopathol 2002;14(2):371-93. 

37. Buka SL, Brennan RT, Rich-Edwards JW, Raudenbush SW, Earls F. Neighborhood 

support and the birth weight of urban infants. Am J Epidemiol 2003;157(1):1-8. 

38. Matteson DW, Burr JA, Marshall JR. Infant mortality: a multi-level analysis of 

individual and community risk factors. Soc Sci Med 1998;47(11):1841-54. 

39. O’Campo P, Xue X, Wang MC, Caughy M. Neighborhood risk factors for low birthweight 

in Baltimore: a multilevel analysis. Am J Public Health 1997;87(7):1113-8. 

40. Rauh VA, Andrews HF, Garfinkel RS. The contribution of maternal age to racial 

disparities in birthweight: a multilevel perspective. Am J Public Health 

2001;91(11):1815-24. 

41. Heck KE, Schoendorf KC, Chavez GF. The influence of proximity of prenatal services 

on small-for-gestational-age birth. J Community Health 2002;27(1):15-31. 

42. Jarvelin MR, Elliott P, Kleinschmidt I, Martuzzi M, Grundy C, Hartikainen AL, et al. 

Ecological and individual predictors of birthweight in a northern Finland birth cohort 

1986. Paediatr Perinat Epidemiol 1997;11(3):298-312. 

43. Frohlich KL, Potvin L, Gauvin L, Chabot P. Youth smoking initiation: disentangling 

context from composition. Health & Place 2002;8(3):155-66. 

44. Collins JW, Schulte NF. Infant health: race, risk and residence. In: Berkman L, editor. 

Neighborhoods and health. New York: Oxford University Press, Inc; 2003:223-32. 

45. Starfield B, Shapiro S, Weiss J, Liang KY, Ra K, Paige D, et al. Race, family income, 

and low birth weight. Am J Epidemiol 1991;134(10):1167-74. 

46. Schoendorf KC, Hogue CJ, Kleinman JC, Rowley D. Mortality among infants of black 

as compared with white college-educated parents. N Engl J Med 1992;326(23):1522-6. 

47. Dejin-Karlsson E, Östergren PO. Psychosocial factors, lifestyle, and fetal growth: the 

added value of both pre- and post-natal assessments. Eur J Public Health 

2003;13(3):210-7. 

48. Collins NL, Dunkel-Schetter C, Lobel M, Scrimshaw SC. Social support in pregnancy: 

psychosocial correlates of birth outcomes and postpartum depression. J Pers Soc 

Psychol 1993;65(6):1243-58. 

49. Hoffman S, Hatch MC. Stress, social support and pregnancy outcome: a reassessment 

based on recent research. Paediatr Perinat Epidemiol 1996;10(4):380-405. 

50. Logan S, Spencer N. Smoking and other health related behaviour in the social and 

environmental context. Arch Dis Child 1996;74(2):176-9. 

51. Diez Roux AV. Investigating neighborhood and area effects on health. Am J Public 

Health 2001;91(11):1783-9. 

52. O’Campo P. Invited commentary: advancing theory and methods for multilevel models 

of residential neighborhoods and health. Am J Epidemiol 2003;157(1):9-13.


53. Dole N, Savitz DA, Hertz-Picciotto I, Siega-Riz AM, McMahon MJ, Buekens P. 

Maternal stress and preterm birth. Am J Epidemiol 2003;157(1):14-24. 

54. Rutter M, editor. Psychosocial disturbances in young people. Cambridge University 

Press; 1995. 

55. Jarnlert U. Folkhälsovetenskapligt lexikon. Stockholm: Natur och Kultur i samarbete 

med Folkhälsoinstitutet; 2000.


Tabeller 

Tabell 1. Samband mellan bostadsområdets socionomiska status och hälsoutfall bland barn och ungdom 

Hur stor andel av 

variationen i utfall 

förklarades av närmiljön 

och faktorer i närmiljön 

Utfall Påverkan av närmiljöns 

socio-ekonomiska 

karaktär på utfall 

Individ (kontroll) 

variabler 

Urval Ålder Ekologiska 

variabler 

Studietyp 

(säkerhet) 

Studie/ 

Referens 

10 % av variationen 

i skadeutfall mellan 

områden kunde förklaras 

av hur fattigt området var 

(deprivations-index) 

I fattiga områden var 

risken att råka ut för en 

skada 3 % större än i rika 

områden och risken att 

råka ut för en svår skada 

var 4 % större 

Besök på akutmottagning 

pga.: 

– alla olycksfallsskador 

– svåra olycksfallsskador 

Ålder 

Tidigare födslar 

Barnets kön 

Ensamstående 

Antal äldre syskon 

Avstånd till sjukhus 

0–4 år Townsend 

deprivationsindex: 

22 552 barn (3 944 

sjukhus-vårdade 

pga. skada) 

Kohort-studie 

Måttlig säkerhet 

Reading R. 

1999, 

Great Britain 

(28) 

Arbetslöshetstal % 

trångbodda hushåll 

% hushåll som ej 

äger sin bostad 

% hushåll som inte 

äger bil 

31 ”social areas” 

(med ca. 5 000 

inv. i bef.) 

I det fattigaste området 

var risken för skada 28 % 

och för svår skada 49 % 

högre jämfört med i det 

rikaste 

(Registerdata) 

Inga varianskomponenter 

presenterade 

Områdets inkomst per 

capita påverkade inte 

utfallet signifi kant 

Förälder svarat 

ja på någon eller 

några frågor om 

barnet råkat ut 

för skadehändelse 

en 

månad före 

intervjun 

Förälderns arbetssituation 

Ålder 

Kön 

Tid som han/hon 

bott i bostadsområdet 

0–5 år Årlig per capita 

inkomst 

Antal fall av skadegörelse 

per år 

Antal brott per år 

288 hushåll 

(intervjuer med 

en vuxen mellan 

18–65 år) 

Tvärsnittsstudie 

Låg säkerhet 

O’Campo P. 

2000, USA 

(30) 

18 census tracts

Utfall Påverkan på utfall Variation ekologisk nivå 


variabler 

Studie Studietyp Urval Ålder Ekologiska 

variabler 

Misshandel: ICC = 1,5 

Vanvård: ICC = 4,7 % 

I fattiga bostadsområden 

ökade förekomsten av 

potentiell misshandel och 

vanvård signifi kant 

Potentiell 

misshandel 

Inkomst 

Utbildning 

Civilstånd 

Barnmisshandel i 

ursprungsfamiljen 

Personligt socialt 

stöd 

Antal år boende i 

bostadsområdet 

< 18 år Fattigdom: 

Instabilt bostadsområde 

Ansvar för barn 

(child care burden) 

400 föräldrar med 

barn under 18 år 



Coulton CJ. 

1999, USA 

(30) 

Potentiell misshandel: 

83 % förklarades av 

individ- och ekologiska 

variabler (den fulla 

modellen) 

Potentiell 

vanvård 

20 census tracts 


(Självrapporterade 

uppgifter) 

Uppfattning om 

resurser 


social kontroll 

Potentiell vanvård: 76 % 

av variationen förklarades 

av individ- och ekologiska 


modellen) 

Inga uppgifter 

Sigifi kant samband mellan 

beteendeprobem hos 

barn och deprivation av 


Problembeteenden 

Föräldrars utbildning 

Yrkesstatus 

Civilstånd 

Födelseland 

Förälder som 

bevarade enkäten 

Barnets kön 

Barnets ålder 

5–7 år Deprivationsindex: 

Arbetslöshet 

Socialbidragsberoende 

Ensamstående 

föräldrar 

Icke-röstare 

Utrikes födda 

734 barn 


36 bostadsområden 


(Föräldrarapporterade 

uppgifter) 

Kalff AC. 

2001, 

Nederländerna 

(31)


Individ (kontroll) variabler Utfall Påverkan på utfall Variation 

ekologisk nivå 


variabler 

Droganvändning 

varierade 

signifi kant 

mellan 

samhällen (ICC 

ej beräknat) 

I bostadsområden 

med högre andel 

arbetslösa män var 

droganvändningen 

högre bland ungdomar 

och i fattiga 

bostadsområden 

var droganvändningen 

lägre 


Alkoholbruk som 10th-grader (endast 

den longitudinella analysen) 

Familjestruktur 

Kön 

Ras 

Inkomst 

Slutat skolan 

Övervakning av föräldrar 

Kontakt med 


Antal fl yttar 

Typ av bostadsområde 

(tätort– 

glesbygd) 

% kvinnohushåll 

% arbetslösa män 

% fattigdom 

segregationsindex 

10th –12th graders 

11 749 barn 

Longitudinell 

och tvärsnittsstudie 

Hoffmann J. 

2002, USA 

(32) 

(Alkohol 

Marijuana 

1 784 samhälle 

(ZIP-koder) 

Kokain) 

Låg och måttlig 

säkerhet 


uppgifter) 

I den longitudinella 

studien var inga 

ekologiska variabler 

signifi kanta 

Social 

kompetens 

ICC = 21 % 

Koncentrerade ogynnsamma 

förhållanden 

hade inget signifi kant 

samband med utfallen 

Beteendeproblem 

Social 

kompetens 

Familjenivån: 

Övervakning 

Engagemang 

Regler 

Positiva vänner 

Invididnivån: 

Ålder (barnet) 

Kön (barnet) 

Mamman: 

Ålder 

Utbildning 

Socialbidrag 

Arbetslöshet 

Inkomst 

Civilstånd (ensamförälder) 

Antal vuxna och syskon i hushållet 

Intolerans mot avvikande 

Konventionella värderingar 

11-16 år Koncentrerade ogynnsamma 

förhållanden: 

% familjer med socialbidrag 

% enförälderfamiljer 

% under fattigdomsstrecket 

% arbetslöshet, 

% svarta 

Stabilt boende: 

% som bott 5 år i samma 

hus 

% som äger sin bostad 

Kollektiv egen-förmåga: 

Grannskaps-samhörighet 

Social kontroll 

636 afroamerikanska 

barn 



Rankin B. 

2002, USA 

(33) 

Problembeteende 

ICC = 4 % 

59 census 

tracts 


uppgifter) 

Ekologiska 

variabler 

förklarade inte 

något av variationen 

mellan bostadsområden

Individ (kontroll) variabler Utfall Påverkan på utfall Variation 



variabler 

ICC = 7,6 % 


Barnets kön 


Individvariabel: 

Ålder 

Kön 

Födelseland 

4–11 år Nivå 3: 

Andel ensamstående 


Socioekonomiskt index: 

Andel socialbidragstagare 

Andel av pop. utan 

gymnasiebetyg 

Medelinkomst 

Andel familjer med inkomst 

under fattigdomsstrecket 

Andel > 15 år arbetslösa 

12 592 barn 


5 427 lokalsamhällen 


Boyle M. 

2002, 

Kanada 

(34) 

Av den variation 

som förekom 

mellan bostadsområden 

förklarades 

11,7 % av 

ekologiska 

variabler 

I bostadsområden med hög 

andel ensamstående mödrar 

var förekomsten av beteendeproblem 

hos barnen signifi kant 

högre än i områden med låg 

andel 

(Föräldrarapporterade 

uppgifter) 


I resurssvaga bostadsområden 

var förekomsten av beteendeproblem 

hos barnen signifi kant 

högre än i resursstarka områden 

(Lärarrapporterade 

uppgifter ej 

redovisade 

här) 

Familjevariabler (nivå 2): 

Antal syskon i familjen 

Familjestatus Familjeinkomst 

Familje-SES 

I resurssvaga områden hade 

familjer med relativt högre socioekonomisk 

ställning signifi kant 

lägre förekomst av beteendeproblem 

hos barnen 

I resursstarka områden hade 

familjer med relativt lägre socioekonomisk 

ställning signifi kant 

högre förekomst av beteendeproblem 

hos barnen


Utfall Påverkan på utfall Variation 



variabler 


variabler 


presenterade 

I städer med hög andel låginkomsttagare 

hade barn en högre 

förekomst av aggressivt 

beteende. Effektstorlek: 0,06 SD 

Stört uppförande 

Kön 

Ålder 

SES 


Familjestorlek 

Antal år i Kanada 

Immigrant från USA 

Immigrant från Europa 

Immigrant från Asien 

7–11 år Geografi sk region 

(fransk-engelsk) 

Befolkningsstorlek 

Befolkningstäthet 

Befolkn. ålder 

% utan gymnasieutbildning 

% med eftergymnasial 

utbildning 

Medianinkomst 

% familjer med låg 

inkomst 

Arbetslöshet 

Boendekostnad 

Migration 

Immigration 

Skilsmässofrekvens 

Socialt stöd elever 

Antal socialarbetare 

Antal hälsoarbetare 

2 304 barn 


Aggressivt 

beteende 

21 stora 

städer 


Ma X. 

2002, 

Kanada 

(35) 

Hyperaktivt 

beteende 

Invandrarbarn i städer med låg 

arbetslöshet hade högre 

förekomst av stört uppförande. 

Effektstorlek: 0,24 SD 

Socialt beteende 

Egendomsbrott 

Känslomässig 

störning 

Invandrarbarn i städer med höga 

boendekostnader hade högre 

förekomst av hyperaktivt 

beteende. Effektstorlek: 0,31 SD 


Tom modell: 

ICC = 13,6 

Andel fattiga i området var ej 

signifi kant korrelerat till utfallet 

Depressiva 

symtom hos 

barnet 

Oengagerade föräldrar 

Känsla av 

diskriminering 

Etnisk identifi kation 

Offer för brott 

Familjeinkomst 

10–12 år % fattiga i området 

(censusdata) 

Samhällssamhörighet 

Samhällelig etnisk 

identifi kation 

Diskriminering, 

prevalens 

Utsatthet för brott, 

prevalens 

Intervjudata 


barn 



Simons R. 

2002, USA 

(36) 

I fattiga kommuner var depressiva 

symtom hos barnet vanligare 

om någon i familjen varit utsatta 

för brott än vad fallet var i rika 

kommuner 

(Själv- och 

föräldrarapporterade 

uppgifter) 

46 kluster 

med 

liknande 

socioekonomisk 

struktur




variabler 


variabler 

Afroamerikanska 

kvinnor: 

ICC = 0,57 % 

Vita kvinnor: 

ICC = 0,93 % 

Födelsevikt 1 SD ökning av ekonomisk 

utsatthet i bostadsområdet 

minskade födelsevikten med 

13,1 g för afroamerikanska 

mödrar 

Barnets: 

Kön 

Moderns: 

Ålder 

Civilstånd 

Utbildning 

Paritet 

Mödravård 

Antal cigaretter/dag 

Nyfödda Socialt stöd; index 

Ekonomisk utsatthet; 

index 

Proportion afroamerikanska 

mödrar 

29 788 barn till 

vita och 65 923 

barn till afroamerikanska 

kvinnor 

Kohortstudie 

Buka S. 

2003, USA 

(37) 

Måttlig 

säkerhet 


Ekonomisk utsatthet 

förklarade 80,8 % 

av variansen mellan 


för afroamerikanska 

kvinnor och 76,3 % 

för vita 

Ingen signifi kant effekt för vita 

mödrar 

343 bost. 

områden 

(ca. 8 000 

inv./område) 

Bostadsområdets grad av fattigdom 

påverkade inte signifi kant 

spädbarnsdödligheten 

Dödlighet: 

223 289 

levande födda; 

1 266 dödfödda 

Kohortstudie 

Totalt 

Moderns: 

Ras 

Ålder 

Utbildning 

Civilstånd 

Sjukvårdsförsäkring 

Hälsovård 

Viktökning under grav 

Medicinska riskfaktorer 

Mödravård 

Procent urban 

befolkning 

Familjernas fattigdomsgrad 

Kostn. välgörenhet 

Antal familjeläkare 

Sjukvårdskostnader 

Sjukhusbäddar 

Spädbarn 

(0–23 

mån.) 

Matteson D. 

1998, USA 

(38) 

Pga. endogena 

orsaker 

Måttlig 

säkerhet 

Pga. exogena 

orsaker 

Län 

(ingen uppgift 

om antal)





variabler 


variabler 


presenterade 

För kvinnor som bodde i ett 

område med låg inkomst per capita 

ökade risken att föda lågviktigt barn 

OR = 1,11 

Låg födelsevikt 

(< 2 500 g) 

Moderns: 

Ålder 

Paritet 

Trimester när mödravård 

påbörjas 

Typ av sjukförsäkring 

(statlig eller privat) 

Nyfödda Kvot ägd/hyrd bostad 

Aktivitet i föreningslivet 

% arbetslöshet 

% lägenhetsinbrott 

% brott per capita 

Förmögenhet 

(medelvärde) 

Inkomst per capita 

50 757 barn 

Kohortstudie 

O’Campo P. 

1997, USA 

(39) 

180 census 

tracts 

(200–900 lågvikt/ 

område) 

Måttlig 

säkerhet 

Områdets per capitainkomst ökar 

risken att föda ett lågviktigt barn för 

kvinnor med statlig sjukförsäkring. 

OR = 1,49 

Arbetslöshet i bostadsområdet ökar 

risken att föda ett lågviktigt barn för 

äldre kvinnor (OR 1,02) men minskar 

risken för kvinnor som får mödravård 

(OR = 1,25) 


redovisade 

Att bo i ett fattigt jämfört med ett 

rikt bostadsområde ökade risken att 

föda ett måttligt lågviktigt barn för 

afroamerikanska kvinnor 

Måttligt låg 

födelsevikt 

(< 2 500 g) 

Moderns: 

Ålder 

Etnicitet 

Hälsa 

Civilstånd 

Utbildning 

Antal barn 

Födelseort 


(statlig eller privat) 

Cigarettrökning 


Nyfödda Fattigdom 

(proportion inv. 

under fattigdomsgränsen) 

158 174 barn 

Kohortstudie 

Rauh V. 

2001, USA 

(40) 

328 hälsodistrikt 

(20 000 inv./ 

distrikt) 

Måttlig 

säkerhet 

Att bo i ett fattigt område ökade inte 

risken att föda ett mycket lågviktigt 

barn för varken afroamerikanska eller 

vita kvinnor 

Mycket låg 

födelsevikt 

(< 1 500 g)




variabler 


variabler 


presenterade 

Att bo i ett fattigt bostadsområde 

ökade inte signifi kant risken att föda 

ett barn som var ”liten för tiden” 

SGA 

744 736 barn 

Kohortstudie 

(small for 

gestational 

age) för högochlågriskmödrar 

Moderns: 

Ålder 

Paritet 

Utbildning 

Civilstånd 

Etnicitet 

Födelseplats 

Betalningskälla för 

förlossningen 


påbörjades 

Nyfödda Tillgång till mödravårdsläkare 

Befi ntligt välgörenhetsprogram 

Befi ntligt mödravårdsprogram 

Medianinkomst 

Etnisk koncentration 

Heck K. 

2002, USA 

(41) 

Census tracts 

(2 500–8 000 

inv./område) 

(Ingen uppgift 

om antal) 

Måttlig 

säkerhet 

närmiljöns betydelse för barns och ungdomars hälsa och välbefinnande 35


Tabell 2. Samband mellan det sociala klimatet i bostadsområdet och hälsoutfall bland barn och ungdom 

Hur stor andel av 

variationen i utfall 

förklarades av närmiljön 

(ICC) och faktorer i 

närmiljön 


socioekonomiska 

karaktär på utfall 


variabler 


variabler 


ICC = 1,5 % 

Social kontroll i bostadsområdet 

hade ingen 

signifi kant effekt på utfall. 

Potentiell 

misshandel 

Inkomst 

Utbildning 

Civilstånd 



Personligt socialt 

stöd 



< 18 år Fattigdom 


Ansvar för barn 

(child care burden) 

400 föräldrar 

med barn under 

18 år 



Coulton CJ. 

1999, USA 

(30) 

Potentiell 

Potentiell vanvård: 

ICC = 4,7 % 

vanvård 

20 census tracts 


25 % förklarades av 

individ- och ekologiska 


modellen) 

Uppfattning 

om kommunala 

resurser 


social kontroll 





modellen)



variabler 


variabler 


presenterade 

I bostadsområden med bättre 

socialt klimat (stöd till elever 

och låga skilsmässotal) var 

förekomsten av problembeteenden 

signifi kant lägre. 

Effektstorlek: 

Totalt: 0,05–0,08 SD 

Invandrarbarn: 

0,12–0,27 SD 

Infödda barn: 

0,04–0,07 SD 


Kön 

Ålder 

SES 





Immigrant från 

Europa 

Immigrant från 

Asien 

2 304 barn 


21 stora städer 

Ma X. 

2002, Kanada 

(35) 

Aggressivt 

beteende 


Hyperaktivt 

beteende 


Socialt 

beteende 

Egendomsbrott 


störning 







% utan gymn. utbildning 

% med eftergymn. 

utbildning 

Medianinkomst 


inkomst 

Arbetslöshet 

Bostadskostnad 

Migration 

Immigration 


Socialt stöd elever 




presenterade 


kriminalitet är risken att föda 

ett lågviktigt barn högre för 

lågutbildade kvinnor. 

OR = 1,15 (medeleffekt) 

Låg födelsevikt 

(< 2 

500 g) 

Moderns: 

Ålder 

Paritet 


påbörjas 


(statlig 

eller privat) 

Nyfödda Kvot ägd/hyrd bostad 


% arbetslöshet 

% lägenhetsinbrott 

% brott per capita 

Förmögenhet (medelvärde) 


50 757 barn 

Kohortstudie 

O’Campo P. 

1997, USA 

(39) 

180 census 

tracts 

(200–900 lågvikt/ 

område) 

Måttlig 

säkerhet 

Ingen signifi kant effekt av 

aktivt föreningsliv resp. andel 

brott per capita på utfall


Individ (kontroll) variabler Utfall Påverkan på utfall Variation ekologisk 

nivå 


variabler 

Ekologiska variabler 

förklarade inte något 

av variationen mellan 


Stabilt boende hade 

signifi kant samband med 

hög social kompetens 

hos barn och unga 


Familjenivån: 

Övervakning 

Engagemang 

Regler 

Positiva vänner 

Invididnivån: 

Ålder (barnet) 

Kön (barnet) 

Modern: 

Ålder 

Utbildning 

Socialbidrag 

Arbetslöshet 

Inkomst 

Civilstånd (ensamförälder) 

Antal vuxna och syskon i 

hushållet 

Intolerans mot avvikande 

Konventionella värderingar 

11-–16 år Koncentrerade ogynnsamma 

förhållanden: 

% familjer med socialbidrag 

% enförälderfamiljer 

% under fattigdomsstrecket 

% arbetslöshet, 

% svarta 

Stabilt boende: 

% som bott 5 år i 

samma hus 

% som äger sin bostad 

Kollektiv egen-förmåga: 

Grannskapssamhörighet 

Social kontroll 


barn 


Social 

kompetens 

Rankin B. 

2002, USA 

(33) 


59 census 

tracts 

Inga signifi kanta 

ekologiska effekter på 

beteendeproblem 


presenterade 

1 % ökning av skadegörelse 

i bostadsområdet 

ökade risken för att 

ytterligare ett barnolycksfall 

skulle inträffa 

Svarat ja på 

någon eller några 

frågor om barnet 

råkat ut för 

någon skadehändelse 

en 

månad före 

intervjun 

Förälderns arbetssituation 

Ålder 

Kön 

Tid som han/hon bott i 


0–5 år Årlig per capitainkomst 

Antal fall av skadegörelse 

per år 

Antal brott per år 

288 hushåll 

(intevjuer 

med en 

vuxen mellan 

18–65 år) 


O’Campo P. 

2000, USA 

(29) 


18 census 

tracts

Individ (kontroll) variabler Utfall Påverkan på utfall Variation ekologisk 

nivå 


variabler 

Afroamerikanska 

kvinnor: ICC = 0,57 % 

Födelsevikt 1 SD ökning av socialt stöd 

i bostadsområdet ökade 

födelsevikten med 17,5 g för 

vita mödrar 

Barnets: 

Kön 

Nyfödda Socialt stöd; index 

Ekonomisk utsatthet; 

index 

Proportion afroamerikanska 

mödrar 

29 788 barn 

till vita och 

65 923 barn 

till afroamerikanska 

kvinnor. 

Kohortstudie 

Buka S. 

2003, USA 

(37) 

Vita kvinnor: 

ICC = 0,93 % 

Moderns: 

Ålder 

Civilstånd 

Utbildning 

Paritet 

Mödravård 

Antal cigaretter/dag 

Måttlig 

säkerhet 

Ingen signifi kant effekt för 

afroamerikanska mödrar 


Socialt stöd förklarade 

14,6 % av 

variansen mellan 

bostadsområden för 

vita mödrar 

343 bost. 

områden 

(ca. 8 000 

inv/område 

ICC = 13,6 

Depressiva 

symtom hos 

barnet 

Oengagerade föräldrar 

Känsla av diskriminering 

Etnisk identifi kation 

Offer för brott 

Familjeinkomst 

10–12 år % fattiga i området 

Samhällssamhörighet 

Samhällelig etnisk 


Diskriminering, 

prevalens 

Brottsoffer, 

prevalens 


barn 


Simons R. 

2002, USA 

(36) 

Av den totala 

variationen av 

depressiva symtom 

förklarades 

36,7 % av samhällelig 

etnisk identifi kation 

och förekomsten av 


I bostadsområden med stark 

samhällelig etnisk identifikation 

var risken för 

depressiva symtom hos 

barnen mindre än i områden 

med låg samhällelig etnisk 



(Själv- och 

föräldrarapporterade 

uppgifter) 

46 kluster 

med 

liknande 

socioekonomisk 

struktur 


grad av diskriminering var 

förekomsten av depressiva 

symtom större än i områden 

med låg grad av 


I samhällen med låg etnisk 

samhörighet var depressiva 

symtom hos barnet vanligare 

om någon i familjen varit 

utsatta för brott


Tabell 3. Samband mellan bostadsområdets privata och offentliga service och hälsoutfall bland barn och ungdom 

Hur stor andel av variationen 

i utfall förklarades 

av närmiljön och faktorer 

i närmiljön 


socioekonomiska karaktär 

på utfall 


variabler 


variabler 


presenterade 

I städer med stort antal 

social- och hälsoarbetare 

hade invandrarbarn 

en högre förekomst av 

beteendeproblem 


Kön 

Ålder 

SES 

Familjestruktur (2-1föräldrar) 




Immigrant från Europa 

Immigrant från Asien 






% utan gymnasieutbildning 

% med eftergymnasial 

utbildning 

Medianinkomst 


inkomst 

Arbetslöshet 

Bostadskostnad 

Migration 

Immigration 


Socialt stöd 



2 304 barn 


Aggressivt 

beteende 

21 stora 

städer 

Ma X. 

2002, 

Kanada 

(35) 

Hyperaktivt 

beteende 


Effektstorlek för stort antal 

socialarbetare: 0,46 SD 

Socialt beteende 

Egendomsbrott 

Effektstorlek för stort antal 

hälsoarbetare: 0,14–0,24 SD 


störning 

(Registerdata)

Utfall Påverkan på utfall Variation ekologisk 

nivå 


variabler 


variabler 


presenterade 

Inget signifi kant samband 

mellan sjukvårdsresurser 

och utfall 

SGA 

744 736 barn 

Kohortstudie 

(small for 

gestational age) 

för hög- och 

lågriskmödrar 

Moderns: 

Ålder 

Paritet 

Utbildning 

Civilstånd 

Etnicitet 

Födelseplats 

Betalningskälla för 

förlossningen 


påbörjades 

Nyfödda Tillgång till mödravårdsläkare 

Välgörenhetsprogram 

Mödravårdsprogram 

Medianinkomst 

Etnisk koncentration 

Heck K. 

2002, USA 

(38) 

Census tracts 

(2 500– 

8 000 inv./ 

område) 

(Ingen 

uppgift om 

antal) 

Måttlig 

säkerhet 

Kommunalt välgörenhetsprogram 

påverkade inte 

signifi kant utfallet 



presenterade 

I län med höga sjukvårdskostnader 

ökade den 

totala spädbarnsdödligheten 

med 3 % 

Dödlighet: 

Moderns: 

Ras 

Ålder 

Utbildning 

Civilstånd 

Sjukvårdsförsäkring 

Hälsovård 

Viktökning under 

graviditet 

Medicinska riskfaktorer 

Mödravård 

Procent urban 

befolkning 

Familjernas fattigdomsgrad 

Kostnad socalbidrag 

Antal familjeläk. 



Spädbarn 

(0–23 

mån) 

223 289 

levande 

födda; 

1 266 dödfödda 

Län 

(Ingen 

uppgift om 

antal) 

Kohortstudie 

Totalt 

Matteson et al 

1998, USA 

(39) 

Pga. endogena 

orsaker 

Måttlig 

säkerhet 

I län med stort antal 

sjukhusbäddar minskade 

dödligheten totalt resp. 

den exogena dödligheten 

med 11 % resp. 18 % 

(p < 0,10) 

Pga. exogena 

orsaker




variabler 


variabler 

Intraclass correlation i 

den tomma modellen: 

0,83 % 

Födelsevikt Kommunal ekonomi var 

inte signifi kant relaterat till 

födelsevikt 

Nyfödda Kommunal skattesats 

9 216 barn 

3 län 

Prosp. 

kohortstudie 

Järvelin MR. 

1997, Finland 

(42) 

Kommunal ekonomi 

(kommunal inkomst 

minus utgifter) 

Intraclass correlation 

i den fulla modellen: 0,1 % 

Sambandet mellan 

fi nansiell kapacitet och 

födelsevikt var u-format; 

i de fattigaste och rikaste 

kommunerna var födelsevikten 

signifi kant lägre 

Barnets: 

Gestational age 

Kön 

Moderns: 

Längd 

BMI 

Paritet 

Tidigare barn med låg 

födelsevikt 

Civilstånd 

Social klass 

Utbildning 

Ålder 

Rökning 

Högt blodtryck 

74 lokalsamhälle 

Måttlig 

säkerhet 

Finansiell kapacitet 

(index): 

Åldersstruktur Medianinkomst 

Kommunala 

insatser (sjuk- och 

socialvård, utbildade) 


ICC = 1,5 % 

Kommunala resurser i 

bostadsområdet hade 

ingen signifi kant effekt 

på utfall 

Potentiell 

misshandel 

Inkomst 

Utbildning 

Civilstånd 



Personligt socialt stöd, 



< 18 år Fattigdom 


Ansvar för barn (child 

care burden) 

400 


med barn 

under 18 år 


Coulton et al 

1999, USA 

(31) 

Potentiell 

Potentiell vanvård: 

ICC = 4,7% 

vanvård 



kommunala resurser 

Uppfattning om social 

kontroll 

20 bostadsområden 


83 % av variationen 

förklarades av individ- och 

ekologiska variabler (den 

fulla modellen) 





modellen)



variabler 


variabler 

51 % av variansen i den 

fulla modellen förklarades 

av ekologiska variabler 

efter kontroll för individvariabler 

I områden med måttlig 

andel privata institutioner 

var prevalensen rökare 

49 % lägre än i områden 

med såväl högre som lägre 

andel (OR = 0,51) 

Initierats till 

rökare 


Förälderns rökvanor 

Förälderns utbildning 

11–14 år Organisationer som 

främjar eller hindrar 

rökning: 

% privata 

% som tillhandahåller 

information 

% som använder ickerökskyltar 

694 barn 


32 områden 

Frohlich K. 

2002, Kanada 

(43) 


närmiljöns betydelse för barns och ungdomars hälsa och välbefinnande 43


Tabell 4. Sammanfattande översikt 

Slutsatser 

Andel av total variation 

som förklaras av ekologiska 

bestämningsfaktorer 

Signifi kanta 

effekter 

Bestämningsfaktor Tabell nr Utfall som är 

likartat mätt och 

studerat i mer än 

en studie 

Effektstorlek 

Ett bostadsområdes socioekonomiska 

resurser kan påverka barns födelsevikt. 

< 1 % av variationen förklarades 

av ekologiska SES-variabler 

1 Födelsevikt Signifi kant 

samband i 3/4 

studier 


OR = 1,11 

SES 

Ekonomisk utsatthet; index 

Proportion afroamer. mödrar 


Medianinkomst 

Förmögenhet 

Proportion invånare under fattigdomsgränsen 

Arbetslöshet 

Kvot ägd/hyrd bostad 

Effekten av att växa upp i ett bostadsområde 

med goda socioekonomiska resurser på 

förekomsten av beteendeproblem hos barn 

bedöms vara måttlig 

12 % av variationen förklarades 

av ekologiska SES-variabler 

1 Problembeteenden Signifi kant 

samband i 3/4 

studier 

Effektstorlek: 0,06–0,31 SD 

SES 

Deprivationsindex 

Koncentrerade ogynnsamma förhållanden 

(index) 

Socioekonomiskt index 


Det sociala klimatet i närmiljön kan påverka 

barns födelsevikt 

< 1 % av variationen 

förklarades av ekologiska SESvariabler 

2 Födelsevikt Signifi kant 

samband i 2/2 

studier 


OR = 1,02–(1,15) 


Socialt stöd (index) 

Skadegörelse i bostadsområdet 

Antal brott per capita 


Effektstorlek: 0,05–0,27 SD Effekten av ett gott socialt klimat i närmiljön 

på förekomsten av beteendeproblem hos barn 

kan vara betydande 

2 Problembeteenden Signifi kant 

samband i 1/2 

studier 




Socialt stöd stud. 

Andel som bott 5 år i samma hus 

Andel som äger sin bostad 

Grannskapssamhörighet 

Social kontroll

Variation/ effektstorlek Slutsatser 

Bestämningsfaktor Tabell nr Utfall Signifi kanta 

effekter 

Goda offentliga och privata resurser i 

närmiljön kan påverka barns födelsevikt och 

spädbarnsmortalitet 

< 1 % av den totala variationen 

förklarades av resurser 

Signifi kant 

samband i 2/3 

studier 

3 Födelsevikt 

Spädbarnsmortalitet 



OR = 1,11–1,18 

Offentliga och privata resurser 

Antal social- och hälsoarbetare 

Antal familjeläkare 

Tillgång till mödravårdsläkare 



Mödravårdsprogram Välgörenhetsprogram 

Kommunal skattesats 

Kommunal ekonomi 

Finansiell kapacitet (index inkl. kommunala 

insatser (social- och sjukvård, utbildning)


Appendix 

Begrepp som används 

Källor: Folkhälsovetenskapligt lexikon (55) samt vetenskaplig litteratur inom området. 

Bestämningsfaktor En faktor som sannolikt påverkar hälsotillståndet i en 

befolkning. 

Betavärde Ett värde som anger hur många enheter av ett hälsoutfall 

som förändras då en enhet för bestämningsfaktorn ändras. 

Ett högt betavärde tyder på ett starkt samband. Värdet 

påverkas också av vilka mått som används i studien. Det 

innebär att det är svårt att jämföra betavärden i olika 

studier med varandra. 

Confounder En variabel som påverkar sambandet mellan en 

bestämningsfaktor och ett utfall; en förväxlingsfaktor. 

Effekt Sambandet mellan en bestämningsfaktor och ett hälsoutfall. 

I de studier som refereras i denna översikt uppskattas 

effekten i regressionsmodeller i form av betavärden eller 

oddskvoter. 

Effektstorlek Uppgift om hur mycket en bestämningsfaktor påverkar ett 

hälsoutfall. 

Ekologisk effekt Sambandet mellan en bestämningsfaktor som är knuten 

till miljön (vanligen bostadsområdet) och ett hälsoutfall. 

Ekologisk variabel En bestämningsfaktor som är knuten till miljön. 

Exponering Att vara utsatt för något vars effekt man är intresserad av 

att studera. 

Fixerad effekt En regressionskoefficient i en flernivåmodell som inte 

tillåts variera mellan bostadsområden. Denna effekt utgör 

ett medelvärde för effekterna i alla bostadsområden som 

är analyserade.


Flernivåanalys Statistisk metod som tillåter att man samtidigt kan 

analysera bestämningsfaktorer som är knutna till enskilda 

individer (exempelvis deras utbildning) och bestämningsfaktorer 

som är knutna till miljön i samma regressionsmodell. 

Förklarad varians Hur stor andel av hälsoutfallets variation som kan förklaras 

av de variabler som ingår i en regressionsmodell. 

Förklaringsvariabel Den variabel som påverkar hälsoutfallet. Liktydigt med 

bestämningsfaktor. 

Hälsoutfall Resultat. 

Interaktionseffekt Två variabler har tillsammans en annan effekt än enbart 

summan av de två enskilda variablernas effekt. 

Intercept Den punkt där regressionslinjen skär x-axeln. 

Intraclass correlation Graden av likhet mellan individer som tillhör samma 

bostadsområde. Måttet anger i vilken utsträckning som 

värden på hälsoutfallet är lika för individer i samma 

bostadsområde. Brukar också förklaras som den andel av 

den samlade variationen av hälsoutfallet som kan tillskrivas 

variationen mellan bostadsområden. 

Kohortstudie En eller flera exponerade individer jämförs med en eller 

flera individer som inte har exponerats. Exponeringen har 

skattats först och hälsoutfallen har bestämts vid ett senare 

tillfälle. Sådana studier kan på ett måttligt säkert sätt fastställa 

samband mellan orsak och verkan. 

Kontrollvariabel En variabel som primärt inte är av intresse för studien 

men som är viktiga att inkludera för att undvika tolkningsfel. 

Modell En beskrivning av ett samband mellan en eller flera 

bestämningsfaktorer och ett hälsoutfall. 

Oddskvot Kvoten mellan oddset att vara sjuk för individer som är 

exponerade för en viss bestämningsfaktor och oddset att 

vara sjuk för individer som är ej är exponerade för 

faktorn.


Regressionsanalys En beskrivning av ett samband mellan en eller flera 

bestämningsfaktorer och ett hälsoutfall med hjälp av en 

statistik metod. 

Regressionskoefficient Statistiskt mått på lutningen av en regressionslinje; 

betavärdet. Om värdet standardiseras kan det variera mellan 

–1 och +1. Värden omkring 0 anger ett svagt samband och 

värden omkring –1 och +1 anger ett starkt samband mellan 

bestämningsfaktor och hälsoutfall. 

Regressionslinje En linje som beskriver sambandet mellan en bestämningsfaktor 

och ett hälsoutfall med hjälp av en statistisk metod, 

regressionsanalys. 

Regressionsmodell Resultatet av en regressionsanalys. 

SD Standardavvikelse. Ett statistiskt mått som anger variationen 

i ett material som har en så kallad normalfördelning. 

Måttet kan användas för att ange effekten av en insats. 

Beräkningarna görs enligt följande. Utfallet i en grupp 

som exponerats för en bestämningsfaktor anges som 

medelvärde och standardavvikelse. Utfallet i en grupp 

som inte exponerats anges på liknande sätt. Om 

skillnaden i medelvärden divideras med den genomsnittliga 

standardavvikelsen beskrivs skillnaden på ett sätt 

som gör det möjligt att jämföra effekten av en bestämningsfaktor 

i olika studier, oavsett vilka absoluta medelvärden 

som anges. 

SES, socioekonomiskt status En indelning på grundval av socioekonomiska faktorer, 

exempelvis yrke, inkomst, eller utbildning. 

Spädbarnsmortalitet Dödligheten under första levnadsåret. 

Statistiskt signifikant Statistiskt säkerställt inom vedertagna gränser, exempelvis 

med 95 procent sannolikhet skilt från slumpen. 

Tvärsnittsstudie En studie av samband mellan hälsoutfall och bestämningsfaktorer 

vid en viss bestämd tidpunkt. För vissa stabila 

bestämningsfaktorer kan ett samband tolkas som ett 

orsakssamband, exempelvis mellan utbildningsnivå och 

hälsa. För andra bestämningsfaktorer kan tolkningen bli 

påtagligt osäker.

Utfall Resultat. 


Variabel Något som varierar. 

Varians Ett mått på variationen i ett antal observationer. Analys av 

varianskomponenter för hälsoutfall handlar vanligtvis om 

variation kring medelvärdet.

Det är välkänt att föräldrarnas levnadsvillkor påverkar barns hälsa. 

Förutsättningarna är bättre i en familj där föräldrarna är välutbildade 

och har god ekonomi än i en familj med mindre resurser. En viktig 

fråga är hur mycket närmiljön betyder; vännerna, förskolan, skolan 

och fritidsverksamheten i närområdet. 

Undersökningar finns som tyder på att närmiljön kan påverka 

barnens hälsa. Dock finns allvarliga invändningar mot de statistiska 

metoder som tidigare har använts. För att komma tillrätta med 

felkällorna har nya säkrare flernivåanalyser utvecklats. 

Statens folkhälsoinstitut har i denna översikt analyserat alla 

publicerade arbeten om barns hälsa, som har använt flernivåanalystekniken 

och som även i övrigt håller en hög vetenskaplig 

kvalitet. 

Studierna visar tydligt att bostadsområdet påverkar barnens hälsa. 

En resursrik närmiljön minskar både risken för att barn har låg 

födelsevikt och för att de ska utveckla beteendeproblem. 

Om alla barn fick växa upp i socialt blandade miljöer skulle troligen 

de som har det sämre ställt vinna på det utan att de som har det 

bättre ställt förlorade. 

Statens folkhälsoinstitut 

Distributionstjänst 

120 88 Stockholm 

Fax 08-449 88 11 

E-post fhi@strd.se 

Internet www.fhi.se 

Rapport R 2004:27 

ISSN 1651-8624 

ISBN 91-7257-285-X

Närmiljöns betydelse för barns och ungdomars hälsa och ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?