Latex Ð Inlagan

Råvaran till latexhandskar utgörs av sekret från gummiträdet, Hevea brasiliensis. Detta
sekret innehåller bl.a. proteiner. Det är känt att typ I allergi, kontakturtikaria, kan
framkallas av dessa proteiner. Det pågår hela tiden forskning runt om i världen om latexproteiner,
allergen och allergier. Arbetsgruppen har inhämtat information från
ledande experter.
Förhoppningen var att komma fram till vilka specifika allergen bland proteinerna
som orsakar typ I allergi samt att kunna analysera och eliminera dessa allergen. Det har
konstaterats att 50-tal olika proteiner är allergena. Detta är en mycket liten del av
proteininnehållet i latexen.
Någon standardiserad metod för att haltbestämma allergenerna i de färdiga
handskarna finns inte. Det har dock visat sig att totalhalten av vattenextraherbara
proteiner ger en relativt bra uppfattning om handskarnas allergeninnehåll.
En svårighet har varit att finna en bra analysmetod för extraherbara latexproteiner
i så små mängder som det här är frågan om. Avsikten var också att hitta ett övre gränsvärde
för proteininnehåll för att handskarna skall kunna anses ”säkra”. Något sådant
gränsvärde har inte kunnat fastställas. En annan svårighet har varit att komma överens
om hur tillsatta kemikalier skall deklareras för användaren.
Hur skall handskförpackningarna vara märkta? På produktförpackningen för handskar
av naturgummilatex skall det framgå att denna råvara ingår och att den kan orsaka
allergiska reaktioner.
Om fabrikanten väljer att ange proteininnehåll på förpackningen får det inte
anges vara lägre än 50 µg/g latex. Det skall anges om handskarna är pudrade och att
pudret måste avlägsnas från pudrade operationshandskar innan de används. Uttrycket
hypoallergen får inte användas. Det kan inge falsk säkerhet för dem som är överkänsliga
för latexproteiner eller kemikalier.
Vad innebär anvisningarna om proteiner för tillverkaren? Tillverkaren är nu skyldig
att ha kontroll över nivån av extraherbara proteiner i de färdiga handskarna.
Proteinanalysen skall i första hand utföras enligt metoden Modifierad Lowry,
som är specificerad i standarden. Andra testmetoder är tillåtna om de valideras mot
denna metod.
Något övre gränsvärde för proteininnehållet har inte kunnat fastställas. Tillverkaren
skall med hjälp av riskanalys och konstaterad proteinnivå kunna avgöra om
handskarna uppfyller standardens mål eller kommer så nära som möjligt. Uttrycket
lågallergen används ofta utan att det finns någon definition av vad det innebär.
Modifierad Lowry är den lämpligaste metoden för rutinmässig mätning av proteinhalten.
Den är känd och kan utföras i de flesta laboratorier. Nackdelen med denna
metod är att andra ämnen i handskarna kan påverka resultatet. Man kan erhålla falskt
höga men också falskt låga värden. Kemikalier kan ha en sådan inverkan liksom ytbehandlingen
av handskarna. Om tillverkaren rutinmässigt använder denna metod, ger
den en acceptabel vägledning om hur proteinnivån förhåller sig i produktionsprocessen.
Modifierad Lowry finns i flera varianter, t.ex. i USA där ASTM har en annan variant
som inte ger samma resultat som EN 455:3.
Naturgummilatex i sjukvården 15