Latex Ð Inlagan

Under 1990-talet har intresset för denna allergiform också väckts i USA och Kanada,
inte minst genom att den amerikanska myndigheten Food and Drug Administration,
FDA, fick rapporter om dödsfall relaterade till användning av latex-kuffade röntgenkatetrar
vid grovtarmsröntgen. Antalet publicerade arbeten överstiger nu 1400.
Klinisk bild. Allergi mot naturgummilatex utvecklas lättare hos atopiker, och symtomen
påminner om dem man ser vid t.ex. pollen-, pälsdjurs- och födoämnesallergi. Den
lokala hudreaktionen vid kontakt med naturgummi utgörs av snabbt uppträdande
klåda, rodnad och ofta tydliga nässelutslag, s.k. urtikor. Även generella allergiska symtom
kan utlösas i form av allergisk rhinit, konjunktivit och astma, särskilt när en allergisk
individ kommer i kontakt med handskpuder som är kontaminerat med allergen
från naturgummi. Allergi mot naturgummilatex är idag en känd orsak till yrkesastma
hos vårdpersonal som vistas i utrymmen där pudrade latexhandskar används.
Som vid alla allergiformer varierar svårighetsgraden starkt. Många latexallergiker,
sannolikt de flesta har endast lindriga symtom som begränsas till det exponerade
hud- eller slemhinneområdet. Vanligast är symtom, som iakttagits vid kontakt med
skyddshandskar, ballonger, tandläkarkofferdam och preventivmedel.
Vid den svåraste allergiformen kan allergichock – anafylaxi – uppträda. Detta ses
framför allt när extremt allergiska individer exponeras för latexhandskar i samband med
kirurgiska ingrepp, gynekolog- och röntgenundersökningar samt vid tandläkarbehandlingar
då operationsområden och slemhinnor exponeras. Extremt allergiska individer
kan även reagera på exponering för naturgummilatex via annan medicinsk teknisk
utrustning, såsom kontaminering i injektionspreparat via proppar och membraner.
Diagnostik. För att ställa säker diagnos krävs iakttagna symtom vid exponering i kombination
med påvisande av specifika IgE-antikroppar riktade mot allergenen i naturgummilatex.
Detta kan göras med hjälp av pricktest hos hudläkare eller allergolog eller
genom blodprov, RAST. Idag finns två kommersiellt tillgängliga pricktestextrakt
i Sverige, ALK och Stallargéne. Genom Pharmacia finns nu CAP-RAST för latex.
RAST-metoden är något mindre känslig än pricktest.
Riskgrupper och prevalens. Sjukvårdspersonal som dagligen arbetar i handskar och
barn som tidigt i livet genomgår många operationer, särskilt barn med ryggmärgsbråck,
löper ökad risk att utveckla allergi mot naturgummilatex. Hos vårdpersonal
utgör atopi och handeksem en ökad risk. I ett flertal internationella studier finner man
prevalenstal för sjukvårdspersonal mellan 5 och 15 procent medan prevalensen hos
barn med ryggmärgsbråck uppskattas till upp emot 50 procent. Det verkar som om
särskilt slemhinnekontakter med naturgummilatex är allergiframkallande, speciellt via
blås- och tarmslemhinna. Då kriterierna för diagnos och de diagnostiska metoderna
växlat måste dock prevalenstalen värderas med försiktighet.
Korsreaktioner. Många individer som är allergiska mot naturgummilatex är samtidigt
allergiska mot födoämnen, framför allt vissa tropiska frukter som banan, avokado och
kastanj.
10 Naturgummilatex i sjukvården