Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

Myndigheten för skolutveckling Insatser som påverkar bestämningsfaktorerna Myndigheten för skolutveckling fick våren 2004 ett regeringsuppdrag kring filmen ”Hip, Hip, Hora” och utvecklar stödmaterial för jämställdhetsarbete i skolor i nära samarbete med Svenska Filminstitutet. Myndigheten utkom 2003 med ett stödmaterial om jämställdhet kallat ”Hur är det ställt? Tack, ojämnt!” Under 2004 utbildades också genuspedagoger via Värdegrundscentrum i Umeå på uppdrag av Myndigheten för skolutveckling. Hösten 2003 utkom ett stödmaterial om hedersrelaterat våld kallat ”Starkare än du tror”, där myndigheten tar upp skolornas insatser mot hedersrelaterat våld, könsstympning och missbruk. Tillsammans med Socialstyrelsen har myndigheten ett uppdrag om kompetensutveckling av skolpersonal kring könsstympning (32). Effekter av verksamheten Alla kommuner har inte anammat erbjudandet om utbildning av genuspedagoger (se ovan). Underlag för övrig bedömning av effekter saknas. Utvecklingsbehov och förslag Både lärare och elever uttrycker en vilja att jämställdhetsperspektivet i högre utsträckning ska påverka den ordinarie undervisningens innehåll och arbetsformer. Jämställdhetsarbete handlar ofta om att stärka flickor men riktar sig inte lika självklart till pojkar. Myndigheten för skolutveckling anser att jämställdhetsarbetet i skolan är ett stort och brett fält som kräver långsiktighet för att ge framgång (32). Invandrarflickors villkor behöver uppmärksammas där det kan bli en kollision mellan synen på manligt och kvinnligt i hemlandet och i Sverige (51). Hälso- och sjukvårdspolitik trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 41 Mål och inriktning För en beskrivning av det internationellt sammanhanget se rubriken Oskyddat sex, Hälsooch sjukvårdspolitik. WHO konstaterar 1997 i rapporten ”Violence against women: a priority health issue” att våldet är ett allvarligt hot mot kvinnors hälsa och välbefinnande. I ett globalt perspektiv skördar våldet uppskattningsvis fler offer än trafikolyckor och malaria tillsammans (60). Regeringen anser i budgetpropositionen för 2005 att insatser för att bekämpa hot och våld mot kvinnor måste utvecklas och förstärkas. År 2004 utökades det statliga anslaget till organisationer som arbetar för att motverka våld mot kvinnor och barn samt medel för andra insatser i syfte att motverka våld mot kvinnor. Mera pengar gavs till kvinno- och mansjourer. Ytterligare insatser behövs för dubbelt utsatta kvinnor, t.ex. med missbruksproblem eller funktionshinder (35). Ett förbud mot diskriminering som har samband med en persons sexuella läggning har föreslagits i departementspromemorian Ds 2004:20. I juni 2004 överlämnades ett betänkande ”Sexuell exploatering av barn i Sverige” (SOU 2004:71)
42 målområde 8 med en kunskapssammanställning samt förslag till åtgärder för att motverka att många barn och unga utsätts för sexuell exploatering, samt stödja och hjälpa utsatta barn (35). Den nationella aktör som har huvudansvar för insatser mot sexuellt våld/tvång inom hälso- och sjukvårdspolitiken är Socialstyrelsen. Socialstyrelsen Insatser som påverkar bestämningsfaktorerna Sedan 2003 har Socialstyrelsen ett regeringsuppdrag att vidareutveckla och sprida metoder samt initiera projekt som syftar till att förebygga kvinnlig könsstympning. Ett omfattande utbildningsmaterial är framtaget för socialtjänst samt hälso- och sjukvård. Detta arbete utvecklas till att även omfatta bl.a. polis, rättsväsende samt skola. På området ”Ungdomar som riskerar att utsättas för s.k. hedersrelaterat våld” arbetar Socialstyrelsen med två regeringsuppdrag. Det ena gäller en lägesrapport om länsstyrelsernas insatser och en bedömning av behovet av insatser fram till juli 2006. Det andra är att utreda utformningen av ett nationellt konsultativt stöd, riktat till personer som träffar dessa ungdomar (42). Under 2002 avslutades det s.k. Kvinnofridsuppdraget. Det övergripande syftet var att minska partnerrelaterat våld genom att skapa stödjande strukturer och stödja kunskapsutvecklingen. Arbetet resulterade bl.a. i den s.k. Kvinnofridsportalen (www.kvinnofrid.se) och stöd till utveckling av kvinnojourernas verksamhet. Socialstyrelsens samverkar bl.a. med olika frivilligorganisationer som motverkar sexualiserat våld mot kvinnor (42). Socialstyrelsen presenterade under 2004 en kartläggning av prostitutionens omfattning och utveckling i Sverige, en uppföljning av 2000 års kartläggning (35). Effekter av verksamheten Socialstyrelsen rapporterar att det finns flera indikatorer på att kommunernas arbete kring problematiken mäns våld mot kvinnor utvecklas i positiv riktning (35). Projektet ”Myndighetssamarbete vid kvinnomisshandel” bedrevs i samverkan mellan Socialstyrelsen och länsstyrelserna i fem län. En slutrapport överlämnades 1991 till regeringen (Dnr S95/4288/Jäm). Projektet har haft positiva effekter och i många fall har bestående samverkansformer utvecklats. Socialstyrelsen har genomfört ett projekt för att få kunskaper om nyttan med screening av våld mot kvinnor samt identifiera förutsättningar och hinder för detta arbete. Kvinnor vid mödravårds- och ungdomsmottagningar i tre län (Dalarna, Stockholm och Skåne) har rutinmässigt tillfrågats om utsatthet för våld. Resultaten visar att screening kan bidra till att våldsutsatta kvinnor får hjälp och stöd. Olika behandlingsprogram för män som utövar våld mot kvinnor diskuterades på en forskarkonferens år 2000. Det är svårt att se några säkra effekter av programmen, men det ansågs vara viktigt att ha specifika målsättningar och det är nödvändigt att även inbegripa kvinnorna och deras behov i programmen (66). I Slag i luften framförs kritik mot Socialstyrelsen. Utredningen ställer sig kritisk till det sätt som våldet hanteras och förstås på. Socialstyrelsen går i polemik med en könsmaktsförståelse av mäns våld mot kvinnor och förespråkar i stället en ekologisk modell, som bygger på en kombination av förståelser, där könsmakt är en av flera. Utredningen är
Page 1 and 2: Kunskapsunderlag till folkhälsopol
Page 3 and 4: © statens folkhälsoinstitut r 200
Page 6 and 7: Förord År 2003 beslutade riksdage
Page 8 and 9: trygg och säker sexualitet och en
Page 10 and 11: 1. Inledning trygg och säker sexua
Page 12 and 13: 2.2 Utveckling av bestämningsfakto
Page 16 and 17: 2.3 Förklaringar till utvecklingen
Page 20 and 21: 2.4 Insatser på internationell och
Page 22 and 23: Effekter av verksamheten Allt fler
Page 26 and 27: 2.5 Insatser på regional och lokal
Page 28 and 29: Effekter av verksamheten Se Effekte
Page 32 and 33: 3.4 Insatser på internationell och
Page 34 and 35: 4. Sexuellt våld och tvång 4.1 Sa
Page 38 and 39: Antal per 100 000 invånare 18 16 1
Page 40 and 41: 4.3 Förklaringar till utvecklingen
Page 44 and 45: exempelvis kritisk till att samarbe
Page 46 and 47: Rikskvinnocentrum Insatser som påv
Page 48 and 49: 4.5 Insatser på regional och lokal
Page 50 and 51: munerna, vilket var en förbättrin
Page 54: trygg och säker sexualitet och en

Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa - Statens ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?