Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa - Statens ...

26 målområde 8
Effekter av verksamheten
I rapporten ”Ungdomsmottagningarnas kontakter med pojkar” konstaterade Socialstyrelsen
att det är viktigt att attrahera pojkar i större utsträckning än idag, t.ex. genom både manlig
och kvinnlig personal vid ungdomsmottagningarna samt vissa mottagningstider bara för
pojkar. Samarbetet mellan skolan, barn- och ungdomspsykiatrin och socialtjänsten och
ungdomsmottagningar konstaterades vara viktigt. Lokala mål behövs för verksamheten
med ungdomsmottagningar och kvalitetsfrågorna behöver få en större tyngd (43).
I utvärderingen av ett projekt som syftade till att tidigt fånga upp ungdomar i riskzonen
för STI-smitta, framgår att antalet besökande på ungdomsmottagningen, främst pojkar,
ökat kontinuerligt under de tre försöksåren och att fler klamydiafall diagnostiserats inom
projektet. Drygt en tredjedel av alla besöken utgjordes av nybesök, vilket visar att interventionen
nått ut till allt fler ungdomar. I samarbete med Västra Götalandsregionen har ett
kvalitetssäkringsprogram för ungdomsmottagningar tagits fram, vilket lyfter fram bestämningsfaktorer
och viktiga indikatorer för en kvalitetsmässigt god verksamhet (38).
Utvecklingsbehov och förslag
De flesta landsting har idag i ett pressat ekonomiskt läge och det är inte troligt att det
nyskapande hiv/STI-förebyggande arbete, som inte ingår i ordinarie verksamhet, kan prioriteras.
Framförallt hotas landstingens samarbete med frivilligorganisationerna, vilket är
nästan helt beroende av det ekonomiska stödet från FHI. Utan det särskilda hiv/aids-anslaget,
som FHI disponerar, skulle landstingens hivförebyggande arbete ha nedprioriterats. Detta
ekonomiska stöd behövs även fortsättningsvis.
FHI föreslår att ungdomsmottagningarna ges de resurser som krävs för att nå målet i
FSUM:s policyprogram samt att denna verksamhet utvärderas och kvalitetssäkras.
Kommuner
Verksamhetsområden
Berörda verksamhetsområden inom kommunerna för bestämningsfaktorn oskyddat sex är
främst skolor och ungdomsmottagningar. Beträffande skolornas sex- och samlevnadsundervisning,
se bestämningsfaktorn Oskyddat sex, Utbildningspolitik. Beträffande ungdomsmottagningar,
se Landsting/regioner (ovan).
Insatser som påverkar bestämningsfaktorerna
I kommunenkäten 2004 från FHI ställdes frågan ”Har kommunen valt att i sitt folkhälsoarbete
prioritera något/några av den nationella folkhälsopolitikens målområden?” Av de 239
kommuner och 41 stadsdelar som svarade, rapporterade 19,4 procent att de hade valt
målområde 8 som ett av sina prioriterade områden för sitt folkhälsoarbete. Även kommunledningarna
i Göteborg och Malmö prioriterar målområde 8, som annars prioriteras i
högre omfattning av medelstora städer, landsbygds- och glesbygdskommuner än av förorter,
större städer, industrikommuner och övriga kommuner.