Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa - Statens ...
Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa - Statens ...
Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa - Statens ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Kunskapsunderlag till folkhälsopolitisk rapport 2005<br />
målområde 8<br />
<strong>Trygg</strong> <strong>och</strong> <strong>säker</strong><br />
<strong>sexualitet</strong> <strong>och</strong> <strong>en</strong><br />
<strong>god</strong> <strong>reproduktiv</strong> <strong>hälsa</strong><br />
stat<strong>en</strong>s folkhälsoinstitut<br />
www.fhi.se
Kunskapsunderlag till Folkhälsopolitisk rapport 2005<br />
målområde 8<br />
<strong>Trygg</strong> <strong>och</strong> <strong>säker</strong><br />
<strong>sexualitet</strong> <strong>och</strong> <strong>en</strong><br />
<strong>god</strong> <strong>reproduktiv</strong> <strong>hälsa</strong><br />
stat<strong>en</strong>s folkhälsoinstitut<br />
www.fhi.se
© stat<strong>en</strong>s folkhälsoinstitut r 2005:57<br />
issn: 1651-8624<br />
isbn: 91-7257-411-9<br />
grafisk produktion <strong>och</strong> illustrering: typoform
Innehåll<br />
Förord ______________________________________________________________ 5<br />
Sammanfattning ______________________________________________________ 6<br />
1. Inledning __________________________________________________________ 9<br />
2. Oskyddat sex ______________________________________________________ 10<br />
2.1 Sambandet mellan oskyddat sex <strong>och</strong> <strong>hälsa</strong> ______________________________ 10<br />
2.2 Utveckling av bestämningsfaktorn i olika grupper ________________________ 11<br />
2.3 Förklaringar till utveckling<strong>en</strong> __________________________________________ 15<br />
2.4 Insatser på internationell <strong>och</strong> nationell nivå ____________________________ 19<br />
2.5 Insatser på regional <strong>och</strong> lokal nivå ____________________________________ 25<br />
3. Tidigt omhändertagande vid abort ______________________________________ 28<br />
3.1 Sambandet mellan tidigt omhändertagande vid abort <strong>och</strong> <strong>hälsa</strong> ____________ 28<br />
3.2 Utveckling av bestämningsfaktorn i olika grupper ________________________ 29<br />
3.3 Förklaringar till utveckling<strong>en</strong>__________________________________________ 30<br />
3.4 Insatser på internationell <strong>och</strong> nationell nivå ____________________________ 31<br />
3.5 Insatser på regional <strong>och</strong> lokal nivå ____________________________________ 32<br />
4. Sexuellt våld <strong>och</strong> tvång ______________________________________________ 33<br />
4.1 Sambandet mellan sexuellt våld/tvång <strong>och</strong> <strong>hälsa</strong> ________________________ 33<br />
4.2 Utveckling av bestämningsfaktorn i olika grupper ________________________ 35<br />
4.3 Förklaringar till utveckling<strong>en</strong> __________________________________________39<br />
4.4 Insatser på internationell <strong>och</strong> nationell nivå ____________________________ 40<br />
4.5 Insatser på regional <strong>och</strong> lokal nivå ____________________________________ 47<br />
Refer<strong>en</strong>ser __________________________________________________________ 50
Förord<br />
År 2003 beslutade riksdag<strong>en</strong> om <strong>en</strong> ny folkhälsopolitik med ett övergripande mål ”att<br />
skapa samhälleliga förutsättningar för <strong>en</strong> <strong>god</strong> <strong>hälsa</strong> på lika villkor för hela befolkning<strong>en</strong>”<br />
<strong>och</strong> elva målområd<strong>en</strong>. Samma år fick Stat<strong>en</strong>s folkhälsoinstitut i uppdrag av regering<strong>en</strong> att<br />
följa upp arbetet med politik<strong>en</strong>s g<strong>en</strong>omförande. Institutets uppdrag har redovisats i Folkhälsopolitisk<br />
rapport 2005 som överlämnades till regering<strong>en</strong> i oktober samma år. I rapport<strong>en</strong><br />
beskrivs vad som har hänt efter riksdag<strong>en</strong>s beslut. Blir vi friskare eller är <strong>hälsa</strong>n hotad?<br />
Hur ser utveckling<strong>en</strong> ut för de faktorer som bestämmer människors <strong>hälsa</strong> – levnadsvillkor<strong>en</strong><br />
i stort <strong>och</strong> olika levnadsvanor? Vilka insatser har gjorts för att påverka hälsoutveckling<strong>en</strong><br />
i befolkning<strong>en</strong> <strong>och</strong> vad behöver göras ytterligare av Stat<strong>en</strong>s folkhälsoinstitut <strong>och</strong> av<br />
andra aktörer?<br />
Folkhälsopolitisk rapport bygger på ett stort underlagsmaterial av data <strong>och</strong> rapporter<br />
från forskningsprojekt, nationella myndigheter, länsstyrelser, landsting <strong>och</strong> kommuner.<br />
Materialet har ställts samman för vart <strong>och</strong> ett av folkhälsopolitik<strong>en</strong>s elva målområd<strong>en</strong>.<br />
D<strong>en</strong>na rapport innehåller underlagsmaterial som har tagits fram inom målområde 8 <strong>Trygg</strong><br />
<strong>och</strong> <strong>säker</strong> <strong>sexualitet</strong> <strong>och</strong> <strong>en</strong> <strong>god</strong> <strong>reproduktiv</strong> <strong>hälsa</strong>.<br />
Underlagsmaterialet har arbetats fram av Margareta Pettersson <strong>och</strong> Inga Swanberg vid<br />
Hiv/STI-uppdraget, Avdelning<strong>en</strong> för levnadsvanor. I arbetet har samverkan skett med följande<br />
externa aktörer: Brottsförebyggande rådet, Skolverket, Smittskyddsinstitutet, <strong>och</strong><br />
Socialstyrels<strong>en</strong>.<br />
Stockholm, december 2005<br />
gunilla rådö<br />
chef hiv/sti-uppdraget<br />
trygg <strong>och</strong> <strong>säker</strong> <strong>sexualitet</strong> <strong>och</strong> <strong>en</strong> <strong>god</strong> <strong>reproduktiv</strong> <strong>hälsa</strong> 5
6 målområde 8<br />
Sammanfattning<br />
Oskyddat sex är d<strong>en</strong> gem<strong>en</strong>samma orsak<strong>en</strong> till oönskade tonårsgraviditeter <strong>och</strong> sexuellt<br />
överförda infektioner (STI) bland ungdomar. Under de s<strong>en</strong>aste tio år<strong>en</strong> har emellertid antalet<br />
födslar per 1000 sjunkit medan antalet aborter ökat (utom år 2003-04). Antalet nyanmälda<br />
klamydiafall per 1000 i åldern 15-29 år har ständigt ökat efter ett bott<strong>en</strong>läge år<strong>en</strong> 1994-<br />
1997. Andel<strong>en</strong> ungdomar som använt kondom d<strong>en</strong> s<strong>en</strong>aste månad<strong>en</strong> visar ing<strong>en</strong> tydlig<br />
tr<strong>en</strong>d, m<strong>en</strong> samlag utan kondom ”första kväll<strong>en</strong>” har blivit vanligare. Förändringar i attityder<br />
<strong>och</strong> bete<strong>en</strong>de kan vara bidragande orsaker till mer oskyddat sex. Antalet sexpartners<br />
har ökat, allt färre tycker att sex bara ska förekomma i fasta förhålland<strong>en</strong> <strong>och</strong> många skyddar<br />
sig mer mot graviditet än mot STI. Att ungdomar konsumerar mer alkohol kan också<br />
ha betydelse.<br />
Tidigt omhändertagande vid abort har utvecklats mycket gynnsamt under många år.<br />
Aborter i åldern 15-44 år sker allt oftare redan under graviditetsvecka 4-7. D<strong>en</strong> främsta<br />
bakomliggande orsak<strong>en</strong> är d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska abortlagstiftning<strong>en</strong>, som sedan 1975 ger kvinnan<br />
rätt till fri abort t.o.m. utgång<strong>en</strong> av d<strong>en</strong> 18:e graviditetsveckan. Sedan 1992 har kvinnor<br />
äv<strong>en</strong> rätt att välja mellan ett kirurgiskt ingrepp <strong>och</strong> medicinsk abort, som är billigare <strong>och</strong><br />
mera skonsam, m<strong>en</strong> måste utföras före utgång<strong>en</strong> av graviditetsvecka nio.<br />
Sexuellt våld <strong>och</strong> tvång har länge utvecklats negativt i brottsstatistik<strong>en</strong>, vilket delvis<br />
avspeglar <strong>en</strong> ökad anmälningsb<strong>en</strong>äg<strong>en</strong>het, m<strong>en</strong> mörkertalet är stort. Antalet anmälda våldtäktsbrott<br />
har kontinuerligt ökat, framför allt inomhus. Mäns våld mot kvinnor är vanligare<br />
i nära relationer. Under 1990-talet blev sexuella trakasserier vanligare. Riskgrupper för<br />
sexuellt våld är t.ex. invandrarflickor från vissa kulturer samt missbrukande eller psykiskt<br />
sjuka kvinnor. Attitydförändringar <strong>och</strong> det ökande alkoholbruket kan ha bidragit till<br />
ökning<strong>en</strong> av sexualbrott.<br />
Viktiga insatser inom målområde 8 är lagstiftning, läro- <strong>och</strong> kursplaner, skolans sex<strong>och</strong><br />
samlevnadsundervisning, jämställdhetsarbete, skolhälsovård, ungdomsmottagningar<br />
samt kvalitetsutveckling. Andra viktiga insatser är Rikskvinnoc<strong>en</strong>trum, Kvinnofridsportal<strong>en</strong><br />
samt lokala insatser för våldsdrabbade kvinnor inom hälso- <strong>och</strong> sjukvård<strong>en</strong>, kommunerna<br />
<strong>och</strong> frivilligorganisationer, t.ex. kvinnojourer. Riktat ekonomiskt stöd ges till<br />
landsting, kommuner <strong>och</strong> frivilligorganisationer.<br />
Viktiga utvecklingsbehov inom målområde 8 är<br />
• att regering<strong>en</strong> tar fram <strong>en</strong> handlingsplan för insatser mot hiv/STI med tydliga mål <strong>och</strong><br />
med ett brett sex- <strong>och</strong> samlevnadsperspektiv<br />
• att hälso- <strong>och</strong> sjukvård<strong>en</strong> utvecklar metoder för att förebygga STI hos dem som söker<br />
för testning av STI<br />
• att öka kunskap<strong>en</strong> om vilka hälsofrämjande <strong>och</strong> förebyggande insatser som är effektiva,<br />
vilka målgrupper man bör rikta sig till samt vilk<strong>en</strong> pedagogik som är effektiv
trygg <strong>och</strong> <strong>säker</strong> <strong>sexualitet</strong> <strong>och</strong> <strong>en</strong> <strong>god</strong> <strong>reproduktiv</strong> <strong>hälsa</strong> 7<br />
• att Skolverket <strong>en</strong>ligt FHI:s önskemål gör <strong>en</strong> fortlöpande kvalitetssäkring av skolornas<br />
sex- <strong>och</strong> samlevnadsundervisning i sitt arbete med hälsokonsekv<strong>en</strong>sbedömningar<br />
• att Myndighet<strong>en</strong> för skolutveckling ges i uppdrag att vidareutveckla sitt arbete med<br />
kvalitetsutveckling av sex- <strong>och</strong> samlevnadsundervisning<strong>en</strong> samt fortbildning av lärare<br />
• att ungdomsmottagningarna utvärderas <strong>och</strong> kvalitetssäkras<br />
• att ungdomsmottagningarna vidareutvecklar sitt arbete med att öka tillgänglighet<strong>en</strong> för<br />
pojkar <strong>och</strong> unga män<br />
• att ett int<strong>en</strong>sivt arbete görs för att öka kondomanvändning<strong>en</strong> vid tillfälliga kontakter<br />
• att jämställdhetsarbetet fortsätter för att förebygga diskriminering, kränkningar, kvinnlig<br />
könsstympning, hedersrelaterat våld, prostitution samt annat sexuellt våld <strong>och</strong> tvång<br />
• att mer utbildning ges om homo-, bisexuella <strong>och</strong> transpersoners situation<br />
• att kön <strong>och</strong> ålder på gärningsman <strong>och</strong> brottsoffer registreras i brottsstatistik<strong>en</strong><br />
• att Socialtjänstlag<strong>en</strong> skärps <strong>en</strong>ligt förslaget från ”Slag i luft<strong>en</strong>” om att kommunernas<br />
socialnämnder får ett tydligare ansvar för arbetet med våldsutsatta kvinnor.
8 målområde 8<br />
Målområde 8 - översikt<br />
Bestämningsfaktorer Indikatorer Politikområd<strong>en</strong> Aktörer<br />
Oskyddat sex Antalet födslar <strong>och</strong> aborter/<br />
1 000 kvinnor 15–19 år<br />
(graviditetstalet) (h)<br />
Incid<strong>en</strong>s<strong>en</strong> av klamydiainfektion<br />
i åldersgrupp<strong>en</strong><br />
15–29 år (h)<br />
Kondomanvändning bland<br />
ungdomar 16–24 år<br />
A: använt kondom d<strong>en</strong><br />
s<strong>en</strong>aste månad<strong>en</strong> B: haft<br />
samlag utan kondom<br />
”första kväll<strong>en</strong>” under det<br />
s<strong>en</strong>aste året<br />
Tillgång till tidig<br />
abortdiagnos <strong>och</strong><br />
behandling<br />
Sexuellt våld <strong>och</strong><br />
tvång<br />
Proc<strong>en</strong>tuell fördelning av<br />
verkställda aborter efter<br />
graviditet<strong>en</strong>s längd, alla<br />
åldrar<br />
Anmälda sexualbrott (alla<br />
åldrar), antal/100 000 inv.<br />
Anmälda våldtäktsbrott mot<br />
personer ≥ 15 år, antal/<br />
100 000 invånare<br />
Utbildningspolitik Skolverket<br />
Folkhälsopolitik Myndighet<strong>en</strong> för<br />
Hälso- <strong>och</strong> sjukvårds- skolutveckling<br />
politik<br />
Socialstyrels<strong>en</strong><br />
Stat<strong>en</strong>s folkhälsoinstitut<br />
Smittskyddsinstitut<br />
et (statistik)<br />
Hälso- <strong>och</strong> sjukvårdspolitik<br />
Rättsväs<strong>en</strong>de <strong>och</strong><br />
kriminalpolitik<br />
Utbildningspolitik<br />
Hälso- <strong>och</strong> sjukvårdspolitik<br />
Jämställdhetspolitik<br />
Socialstyrels<strong>en</strong><br />
Rikspolisstyrels<strong>en</strong><br />
Jämställdhetsombudsmann<strong>en</strong><br />
Skolverket<br />
Myndighet<strong>en</strong> för<br />
skolutveckling<br />
Socialstyrels<strong>en</strong><br />
Brottsförebyggande<br />
rådet<br />
Rikskvinnoc<strong>en</strong>trum
1. Inledning<br />
trygg <strong>och</strong> <strong>säker</strong> <strong>sexualitet</strong> <strong>och</strong> <strong>en</strong> <strong>god</strong> <strong>reproduktiv</strong> <strong>hälsa</strong> 9<br />
En trygg <strong>och</strong> <strong>säker</strong> <strong>sexualitet</strong> kan sägas vara sexuellt välbefinnande <strong>och</strong> <strong>en</strong> <strong>sexualitet</strong> fri<br />
från negativa konsekv<strong>en</strong>ser, fördomar, diskriminering, tvång <strong>och</strong> våld. Begreppet överlappas<br />
delvis av <strong>en</strong> <strong>god</strong> <strong>reproduktiv</strong> <strong>hälsa</strong> som inkluderar aspekter som sexuell <strong>hälsa</strong>, <strong>reproduktiv</strong><br />
frihet <strong>och</strong> <strong>en</strong> <strong>säker</strong> graviditet <strong>och</strong> förlossning. Det är särskilt angeläget att främja<br />
sexuell <strong>hälsa</strong> bland ungdomar. I Sverige råder <strong>en</strong> positiv <strong>och</strong> liberal syn på <strong>sexualitet</strong> <strong>och</strong><br />
här finns <strong>en</strong> lång tradition med sexualupplysning <strong>och</strong> <strong>en</strong> acceptans av tonåringars rätt till<br />
ett sexualliv.<br />
Eftersom mätbara indikatorer saknas för sexuellt välbefinnande beskrivs här tre<br />
bestämningsfaktorer för sexuell <strong>och</strong> <strong>reproduktiv</strong> o<strong>hälsa</strong>: oskyddat sex, tidigt omhändertagande<br />
vid abort samt sexuellt våld <strong>och</strong> tvång. Information <strong>och</strong> kunskap om <strong>sexualitet</strong><br />
<strong>och</strong> samlevnad påverkar också d<strong>en</strong> sexuella <strong>och</strong> <strong>reproduktiv</strong>a <strong>hälsa</strong>n, m<strong>en</strong> här saknas statistik<br />
för uppföljning.<br />
Huvudansvaret för prev<strong>en</strong>tiva insatser inom målområde 8 ligger inom följande fem<br />
politikområd<strong>en</strong> (ansvariga myndigheter inom par<strong>en</strong>tes): folkhälsopolitik (Smittskyddsinstitutet,<br />
Socialstyrels<strong>en</strong> <strong>och</strong> Stat<strong>en</strong>s folkhälsoinstitut), hälso- <strong>och</strong> sjukvårdspolitik<br />
(Socialstyrels<strong>en</strong>), jämställdhetspolitik (Jämställdhetsombudsmann<strong>en</strong>) kriminalpolitik<br />
(Brottsförebyggande rådet) samt utbildningspolitik (Skolverket <strong>och</strong> Myndighet<strong>en</strong> för skolutveckling).
10 målområde 8<br />
2. Oskyddat sex<br />
2.1 Sambandet mellan oskyddat sex <strong>och</strong> <strong>hälsa</strong><br />
Oskyddat sex, dvs. sexuellt umgänge utan att använda kondom eller annat prev<strong>en</strong>tivmedel,<br />
kan leda till oönskad graviditet <strong>och</strong>/eller sexuellt överförd infektion (STI). Enligt sexualvanestudi<strong>en</strong><br />
”Sex i Sverige” (1) sker vart fjärde samlag i åldersgrupp<strong>en</strong> 25-49 år utan prev<strong>en</strong>tivmedel<br />
<strong>och</strong> utan barnönskan. Kunskap<strong>en</strong> om homo-, bisexuella <strong>och</strong> transpersoner<br />
(HBT) är begränsad, m<strong>en</strong> <strong>en</strong>ligt ”Sex i Sverige” används kondom vid vart sjätte samlag<br />
mellan homosexuella män.<br />
Oönskad graviditet<br />
De flesta oönskade graviditeter leder till <strong>en</strong> abort. Ett abortingrepp kan innebära ökad risk<br />
för påfrestningar (2-4), m<strong>en</strong> det är ovanligt med allvarliga fysiska komplikationer eller<br />
långvarig psykisk o<strong>hälsa</strong> efter ingreppet. En oplanerad <strong>och</strong> initialt oönskad graviditet kan<br />
också leda till ett önskat <strong>och</strong> välkommet barn. Tonårsmammor löper emellertid <strong>en</strong> ökad<br />
risk för <strong>en</strong> ogynnsam socioekonomisk situation s<strong>en</strong>are i livet oavsett tonåring<strong>en</strong>s socioekonomiska<br />
uppväxtvillkor.<br />
Sexuellt överförd infektion (STI)<br />
D<strong>en</strong> mycket snabba smittspridning<strong>en</strong> av hiv <strong>och</strong> andra STI som sker på många håll i värld<strong>en</strong><br />
är ett pot<strong>en</strong>tiellt hot äv<strong>en</strong> för Sverige. Av samtliga STI är hiv allvarligast eftersom bot<br />
saknas. G<strong>en</strong>ital herpes <strong>och</strong> kondylom är relativt vanliga (2, 4, 5). De STI som är anmälningspliktiga<br />
<strong>en</strong>ligt lag är de allmänfarliga infektionerna klamydia, gonorré, syfilis <strong>och</strong><br />
hiv/aids.<br />
Att smittas av STI <strong>och</strong> drabbas av komplikationer kan medföra allvarliga konsekv<strong>en</strong>ser<br />
för <strong>hälsa</strong>n. Exempel på komplikationer av klamydiainfektion är äggledarinflammation <strong>och</strong><br />
utomkvedshavandeskap med risk för infertilitet. Mann<strong>en</strong> kan drabbas av bitestikelinflammation<br />
(4). För många förknippas STI dessutom med skam <strong>och</strong> skuld, vilket medför psykiska<br />
påfrestningar (4, 6).<br />
Eftersom STI ökar finns det <strong>en</strong> risk att spridning<strong>en</strong> av hiv ökar (7). Vissa grupper är<br />
särskilt sårbara, t.ex. ungdomar <strong>och</strong> män som har sex med män. Spridning<strong>en</strong> av hiv har hittills<br />
kunnat hållas under <strong>god</strong> kontroll i Sverige, trots att hiv har ökat dramatiskt bl.a. i<br />
Baltikum <strong>och</strong> Ryssland. Äv<strong>en</strong> i Sverige har hivfall<strong>en</strong> ökat bero<strong>en</strong>de på ett ökat antal smittade<br />
utomlands. Majoritet<strong>en</strong> har dock smittats före flytt<strong>en</strong> till Sverige. Se äv<strong>en</strong> målområde 7.
2.2 Utveckling av bestämningsfaktorn i olika grupper<br />
Utveckling<strong>en</strong> av bestämningsfaktorn ”Oskyddat sex” följs främst via två huvudindikatorer,<br />
”Antalet födslar <strong>och</strong> aborter/1000 kvinnor i åldern 15-19 år (graviditetstalet)” samt<br />
”Incid<strong>en</strong>s<strong>en</strong> av klamydiainfektion i åldern 15–29 år”. Dessutom följs utveckling<strong>en</strong> g<strong>en</strong>om<br />
de två indikatorerna för kondomanvändning bland ungdomar i åldern 16-24 år: ”Använt<br />
kondom någon gång d<strong>en</strong> s<strong>en</strong>aste månad<strong>en</strong>” <strong>och</strong> ”Haft samlag utan kondom ”första kväll<strong>en</strong>”<br />
under det s<strong>en</strong>aste året”. Redovisning<strong>en</strong> avgränsas till ungdomar eftersom tidiga insatser<br />
bedöms vara mest angelägna.<br />
Graviditetstalet bland tonåringar<br />
Med graviditetstalet avses summan av antalet aborter <strong>och</strong> förlossningar per 1000 kvinnor.<br />
Enligt Socialstyrels<strong>en</strong>s folkhälsorapport 2005 (7, 8) har aborter <strong>och</strong> födslar länge samvarierat,<br />
d.v.s. har ökat <strong>och</strong> minskat under samma tidsperioder. Graviditetstalet bland tonåringar<br />
minskade under första hälft<strong>en</strong> av 1980-talet, m<strong>en</strong> steg fram till år 1990 <strong>och</strong> sjönk återig<strong>en</strong><br />
under första hälft<strong>en</strong> av 1990-talet (figur 1). Under 2000-talet har tonårsgraviditeter åter blivit<br />
vanligare, vilket sammanfaller med <strong>en</strong> ökning av graviditeter i övriga åldersgrupper.<br />
Under 1970-talet fanns det <strong>en</strong> oro för att ökning<strong>en</strong> av aborterna bland tonåringar skulle<br />
fortsätta när abortlag<strong>en</strong> infördes 1975 med rätt<strong>en</strong> till fri abort, m<strong>en</strong> istället minskade tonårsaborterna<br />
under många år. Under d<strong>en</strong> allmänna fertilitetsökning<strong>en</strong> i slutet av 1980-talet<br />
ökade tonårsaborterna, m<strong>en</strong> de minskade åter under 1990-talets lågkonjunktur <strong>och</strong> låg<br />
1995 på <strong>en</strong> mycket låg nivå. Efter 1995 har förlossningstalet (födslar per 1000 kvinnor)<br />
bland tonåringar minskat stadigt medan andel<strong>en</strong> aborter ökat (figur 1). En t<strong>en</strong>d<strong>en</strong>s till<br />
minskning av både tonårsgraviditeter <strong>och</strong> tonårsaborter visade sig 2003-04, då andel<strong>en</strong><br />
aborter ungefär motsvarade 1990 års nivå (figur 1) (7, 8).<br />
Antal per 1 000<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
Graviditeter Aborter Födslar<br />
trygg <strong>och</strong> <strong>säker</strong> <strong>sexualitet</strong> <strong>och</strong> <strong>en</strong> <strong>god</strong> <strong>reproduktiv</strong> <strong>hälsa</strong> 11<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003<br />
Figur 1. Antal graviditeter, utförda aborter <strong>och</strong> förlossningar per 1 000 kvinnor i åldrarna 15–19 år i Sverige under<br />
period<strong>en</strong> 1975–2004. Källa: Socialstyrels<strong>en</strong>, EpC.
12 målområde 8<br />
Klamydiainfektion hos ungdomar<br />
Klamydiaincid<strong>en</strong>s<strong>en</strong> bland ungdomar sjönk i början av 1990-talet ner till ett bott<strong>en</strong>värde<br />
under år<strong>en</strong> 1994-1997. Därefter har <strong>en</strong> kraftig ökning skett i alla tre åldersgrupperna (5, 9),<br />
se figur 2. Både antalet provtagna personer <strong>och</strong> andel<strong>en</strong> positiva klamydiafynd har ökat.<br />
Enligt Smittskyddsinstitutet har klamydiafall<strong>en</strong> ökat äv<strong>en</strong> i åldern upp till 14 år.<br />
Nya fall per 100 000 kvinnor<br />
3 000<br />
2 500<br />
2 000<br />
1 500<br />
1 000<br />
500<br />
0<br />
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004<br />
Nya fall per 100 000 män<br />
3 000<br />
2 500<br />
2 000<br />
1 500<br />
1 000<br />
500<br />
0<br />
15-19 år 20-24 år 25-29 år 30-34 år 35-39 år<br />
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004<br />
15-19 år 20-24 år 25-29 år 30-34 år 35-39 år<br />
Figur 2. Klamydiaincid<strong>en</strong>s bland kvinnor respektive män i åldrarna 15-19, 20-24 respektive 25-29 år, år<strong>en</strong> 1995-2004.<br />
Nyanmälda fall per 100 000 invånare i respektive köns- <strong>och</strong> åldersgrupp. Källa: Smittskyddsinstitutet.
trygg <strong>och</strong> <strong>säker</strong> <strong>sexualitet</strong> <strong>och</strong> <strong>en</strong> <strong>god</strong> <strong>reproduktiv</strong> <strong>hälsa</strong> 13<br />
Kondomanvändning bland ungdomar<br />
Att använda kondom är ett mycket <strong>säker</strong>t sätt att skydda sig mot sexuell smitta. Sedan 1989<br />
har fem riksomfattande <strong>en</strong>kätstudier g<strong>en</strong>omförts av Herlitz (10) för att kartlägga kunskaper,<br />
attityder <strong>och</strong> sexualvanor. Ungdomars rapporterade kondomanvändande under period<strong>en</strong><br />
1997-2003 varierar mellan kön <strong>och</strong> åldersgrupper (figur 3). Att använda kondom var<br />
vanligare bland sexuellt aktiva 16-19-åringar än bland äldre ungdomar. År 2003 hade<br />
drygt hälft<strong>en</strong> av 16-17-åriga pojkar använt kondom någon gång d<strong>en</strong> s<strong>en</strong>aste månad<strong>en</strong>. Det<br />
fanns inga signifikanta skillnader med avse<strong>en</strong>de på utbildningsnivå. Klamydia- <strong>och</strong> abortstatistik<br />
från sjukvård<strong>en</strong> är trolig<strong>en</strong> <strong>en</strong> mer tillförlitlig indikator på bestämningsfaktorn<br />
oskyddat sex än <strong>en</strong>kätstudier p.g.a. självrapportering <strong>och</strong> bortfall.<br />
Kvinnor, proc<strong>en</strong>t<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003<br />
År<br />
16–17 år 18–19 år 20–24 år<br />
Män, proc<strong>en</strong>t<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003<br />
16–17 år 18–19 år 20–24 år<br />
År<br />
Figur 3. Andel kvinnor respektive män i olika åldrar som svarat att de använt kondom någon gång d<strong>en</strong> s<strong>en</strong>aste<br />
månad<strong>en</strong>, 1989-2003 års <strong>en</strong>käter (proc<strong>en</strong>t). Källa: Herlitz C. Allmänhet<strong>en</strong> <strong>och</strong> hiv/aids. Kunskaper, attityder <strong>och</strong><br />
bete<strong>en</strong>de 1987-2003. Stockholm: Stat<strong>en</strong>s folkhälsoinstitut; 2004. R2004:7.
14 målområde 8<br />
Mellan 1994 <strong>och</strong> 2003 var det <strong>en</strong> lit<strong>en</strong> ökning av andel<strong>en</strong> ungdomar som uppgav att de<br />
under det s<strong>en</strong>aste året haft samlag utan kondom ”första kväll<strong>en</strong>” (figur 4) (10).<br />
Detta kan vara <strong>en</strong> bidragande förklaring till ökning<strong>en</strong> av klamydiainfektioner under<br />
s<strong>en</strong>are år.<br />
Kvinnor, proc<strong>en</strong>t<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003<br />
16–17 år 18–19 år 20–24 år<br />
År<br />
Män, proc<strong>en</strong>t<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003<br />
År<br />
16–17 år 18–19 år 20–24 år<br />
Figur 4. Andel ungdomar i åldern 16-24 år som uppgav att de haft samlag utan kondom ”första kväll<strong>en</strong>” minst <strong>en</strong><br />
gång under de s<strong>en</strong>aste 12 månaderna. i 1989-2003 års <strong>en</strong>käter (proc<strong>en</strong>t). Källa: Herlitz C. Allmänhet<strong>en</strong> <strong>och</strong><br />
hiv/aids. Kunskaper, attityder <strong>och</strong> bete<strong>en</strong>de 1987-2003. Stockholm: Stat<strong>en</strong>s folkhälsoinstitut; 2004. R2004:7.
2.3 Förklaringar till utveckling<strong>en</strong><br />
trygg <strong>och</strong> <strong>säker</strong> <strong>sexualitet</strong> <strong>och</strong> <strong>en</strong> <strong>god</strong> <strong>reproduktiv</strong> <strong>hälsa</strong> 15<br />
Orsakerna till om ungdomar använder kondom <strong>och</strong> andra prev<strong>en</strong>tivmedel eller inte kan<br />
sökas på individ-, grupp- <strong>och</strong> samhällsnivå. Enskilda individer kan ha mer eller mindre<br />
kunskap, lättare eller svårare att kommunicera med sin partner <strong>och</strong> ha olika levnadsvanor,<br />
t.ex. hög alkoholkonsumtion eller hög b<strong>en</strong>äg<strong>en</strong>het att ta risker. Hur d<strong>en</strong> <strong>en</strong>skilde beter sig<br />
beror också på attityder <strong>och</strong> värderingar inom familjer, kamratkretsar, etniska grupper <strong>och</strong><br />
andra sociala nätverk. Faktorer på samhällsnivå kan vara kvalitet<strong>en</strong> på skolans undervisning<br />
om sex <strong>och</strong> samlevnad, skolhälsovård <strong>och</strong> ungdomsmottagningar samt äv<strong>en</strong> samhällets<br />
syn på <strong>sexualitet</strong>, sexuell läggning <strong>och</strong> jämställdhet. Det finns ing<strong>en</strong> evid<strong>en</strong>sbaserad<br />
orsaksmodell som sammanfattar alla bakomliggande faktorer till oskyddat sex. Sexualitet<br />
är ett intimt <strong>och</strong> känsligt forskningsområde <strong>och</strong> olika prev<strong>en</strong>tivmedel har olika effekter på<br />
graviditeter <strong>och</strong> STI, vilket medför metodproblem.<br />
Ungdomars attityder <strong>och</strong> sexuella bete<strong>en</strong>de<br />
Attityder <strong>och</strong> bete<strong>en</strong>d<strong>en</strong> när det gäller <strong>sexualitet</strong> <strong>och</strong> samlevnad har förändrats under s<strong>en</strong>are<br />
år. Andel<strong>en</strong> ungdomar i åldern 16-24 år som instämde i påstå<strong>en</strong>det ”Samlag bör <strong>en</strong>dast<br />
förekomma i fasta förhålland<strong>en</strong>” har minskat kraftigt (Figur 5). Trots detta ansåg nära åtta<br />
av tio män i åldern 16-24 år att kondom är ett <strong>säker</strong>t skydd mot smitta (10). Hivinfektion<br />
bland sv<strong>en</strong>ska tonåringar är mycket ovanligt (5) <strong>och</strong> dag<strong>en</strong>s ungdomar har inte har upplevt<br />
kampanjerna mot hiv under 1980-talet (11). Rädslan för hiv har avtagit i Sverige (10).<br />
Figur 5a<br />
Kvinnor, proc<strong>en</strong>t<br />
80<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003<br />
16–17 år 18–19 år 20–24 år<br />
År
16 målområde 8<br />
Figur 5b<br />
Män, proc<strong>en</strong>t<br />
80<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003<br />
År<br />
16–17 år 18–19 år 20–24 år<br />
Figur 5. Andel ungdomar i åldern 16-24 år som instämde i påstå<strong>en</strong>det ”Samlag bör <strong>en</strong>dast förekomma i fasta<br />
förhålland<strong>en</strong>”. 1989-2003 års <strong>en</strong>käter (proc<strong>en</strong>t). Källa: Herlitz C. Allmänhet<strong>en</strong> <strong>och</strong> hiv/aids. Kunskaper, attityder<br />
<strong>och</strong> bete<strong>en</strong>de 1987-2003. Stockholm: Stat<strong>en</strong>s folkhälsoinstitut; 2004. R2004:7.<br />
Att ha många sexualpartners är <strong>en</strong> dominerande riskfaktor för klamydiainfektion (1). Att<br />
klamydiaincid<strong>en</strong>s<strong>en</strong> hos 15-19-åriga flickor fortsatte öka under 2002-03 trots färre graviditeter<br />
kan bero på att partnerbyt<strong>en</strong> (tre eller fler sexualpartners de s<strong>en</strong>aste tolv månaderna)<br />
har blivit vanligare, särskilt kring år 2000 bland 20-24-åriga män <strong>och</strong> 18-19-åriga kvinnor,<br />
m<strong>en</strong> d<strong>en</strong>na utveckling har inte gått hand i hand med <strong>en</strong> ökad kondomanvändning. (10).<br />
Många tycks skydda sig mer mot graviditet än mot STI, t.ex. med p-piller (12, 13).<br />
Ett visst risktagande bete<strong>en</strong>de är vanligt <strong>och</strong> anses normalt i tonår<strong>en</strong>. Ungdomar som<br />
tar risker i sexlivet utsätter sig ofta äv<strong>en</strong> för andra hälsorisker (9, 14-16). Att regelbundet<br />
använda prev<strong>en</strong>tivmedel har samband med <strong>en</strong> mera hälsoori<strong>en</strong>terad livsstil både hos pojkar<br />
<strong>och</strong> hos flickor i tonår<strong>en</strong>, oavsett etnicitet, socioekonomi, familjetyp, ålder <strong>och</strong> erfar<strong>en</strong>het<br />
av graviditet (15). Ungdomars beslut att inte använda prev<strong>en</strong>tivmedel påverkas<br />
mera av irrationella föreställningar om fördelar med oskyddat sex än av kunskaper om riskerna<br />
(17). Många anser att det är pinsamt att köpa kondomer (11). Om det råder <strong>en</strong> positiv<br />
<strong>och</strong> öpp<strong>en</strong> attityd till <strong>sexualitet</strong> i samhället är det lättare att skydda sig vid sexuella kontakter.<br />
Det finns dock fortfarande mycket okunskap <strong>och</strong> fördomar i samhället om homo-,<br />
bisexuella <strong>och</strong> transpersoner, vilket ofta leder till att dessa grupper osynliggörs.<br />
Sex- <strong>och</strong> samlevnadsundervisning<br />
Sexualundervisning<strong>en</strong> i skolan blev obligatorisk redan 1956 <strong>och</strong> 1974 infördes begreppet<br />
samlevnad. Sex- <strong>och</strong> samlevnadsundervisning är <strong>en</strong> viktig grund för ungdomars möjlighe-
trygg <strong>och</strong> <strong>säker</strong> <strong>sexualitet</strong> <strong>och</strong> <strong>en</strong> <strong>god</strong> <strong>reproduktiv</strong> <strong>hälsa</strong> 17<br />
ter att utveckla <strong>en</strong> <strong>god</strong> sexuell <strong>hälsa</strong> (18), m<strong>en</strong> under 1990-talet minskade omfattning<strong>en</strong> av<br />
d<strong>en</strong>na undervisning (16). Stora skillnader finns mellan olika skolor, se avsnittet om<br />
Skolverkets insatser. Flera studier har ifrågasatt sådana pedagogiska metoder som <strong>en</strong>bart<br />
ger ungdomar teorikunskaper utan att attityder <strong>och</strong> sexualvanor påverkas (6, 13, 19).<br />
Kommunikation med partnern<br />
Det bästa skyddet mot STI är kondom, använd varje gång <strong>och</strong> under hela samlaget. D<strong>en</strong><br />
graviditetsförhindrande effekt<strong>en</strong> av olika prev<strong>en</strong>tivmedel varierar <strong>och</strong> de har olika för- <strong>och</strong><br />
nackdelar. I Sverige finns <strong>god</strong> kunskap om smitt- <strong>och</strong> graviditetsskydd, m<strong>en</strong> om kunskap<strong>en</strong><br />
ska omsättas i handling krävs äv<strong>en</strong> att individ<strong>en</strong> känner sig trygg med d<strong>en</strong> egna <strong>sexualitet</strong><strong>en</strong><br />
<strong>och</strong> kan kommunicera med sin partner. B<strong>en</strong>äg<strong>en</strong>het<strong>en</strong> att använda prev<strong>en</strong>tivmedel är<br />
mindre i fasta relationer (1). Både bland hetero- <strong>och</strong> homosexuella är det ganska vanligt<br />
med inställning<strong>en</strong> att ett av de främsta bevis<strong>en</strong> på riktig kärlek är sex utan skydd.<br />
Män som har sex med män<br />
Män som har sex med män (MSM) är <strong>en</strong> utsatt grupp för hivinfektion <strong>och</strong> andra STI (5).<br />
Orsakerna till risktagande är många <strong>och</strong> komplexa. Kunskap saknas om utveckling<strong>en</strong> av<br />
sådana riskfaktorer, t.ex. negativa attityder i omgivning<strong>en</strong> (20). Att känna sig nedvärderad<br />
eller diskriminerad av omgivning<strong>en</strong> kan leda till <strong>en</strong> otrygg id<strong>en</strong>titetskänsla <strong>och</strong> ett ökat<br />
sexuellt risktagande. Studier har visat att MSM definierar sexuella kontakter inom <strong>och</strong><br />
utanför ett förhållande olika. ”Riktig” sex sker inom ett förhållande, är oskyddat <strong>och</strong> anses<br />
av många vara riskfritt. Andra riskfaktorer är alkohol <strong>och</strong> sexuella ar<strong>en</strong>or där man lätt kan<br />
få kontakt med andra MSM. Utländska studier visar att MSM som söker sexpartners via<br />
internet har fler partners än andra, fler oskyddade samlag <strong>och</strong> högre risk för STI (21).<br />
Alkohol i samband med sex<br />
Alkohol har <strong>en</strong> negativ påverkan på individers riskbete<strong>en</strong>de, äv<strong>en</strong> på kondomanvändning<br />
(5). Utveckling<strong>en</strong> av ungas alkoholvanor beskrivs under målområde 11. I <strong>en</strong> rapport från<br />
C<strong>en</strong>tralförbundet för alkohol- <strong>och</strong> narkotikaupplysning (CAN) år 2004 (22) rapporterade<br />
11 proc<strong>en</strong>t av flickorna <strong>och</strong> 8 proc<strong>en</strong>t av pojkarna i årskurs 9 att de någon gång hade haft<br />
oskyddat sex på grund av att de druckit alkohol. Förekomst<strong>en</strong> av oskyddat <strong>och</strong>/eller oönskat<br />
sex ökade tydligt med grad<strong>en</strong> av alkoholkonsumtion. En studie visade att 30 proc<strong>en</strong>t av<br />
universitetsstud<strong>en</strong>ter i Uppsala ångrade samlag som de haft när de var alkoholpåverkade<br />
<strong>och</strong> att d<strong>en</strong>na andel inte förändrats mellan 1989 <strong>och</strong> 1999 (23, 24).<br />
Ungdomsmottagningar<br />
Ungdomsmottagningarna är betydelsefulla för ungdomars möjligheter att utveckla <strong>en</strong> <strong>god</strong><br />
sexuell <strong>hälsa</strong> utan STI eller oönskade graviditeter, samt för STI-provtagningar (18).<br />
Resurstilldelning<strong>en</strong> till mottagningarna varierar mycket i olika delar av landet (25).<br />
Tillgång till gratis kondomer <strong>och</strong> subv<strong>en</strong>tionerade p-piller på ungdomsmottagningarna<br />
kan spela <strong>en</strong> stor roll för användning<strong>en</strong> av prev<strong>en</strong>tivmedel. Omfattning<strong>en</strong> av sådana subv<strong>en</strong>tioner<br />
varierar dock i olika delar av landet.
18 målområde 8<br />
Hälso- <strong>och</strong> sjukvård<strong>en</strong><br />
En viktig förutsättning för <strong>en</strong> <strong>god</strong> sexuell <strong>och</strong> <strong>reproduktiv</strong> <strong>hälsa</strong> är också <strong>en</strong> väl fungerande<br />
hälso- <strong>och</strong> sjukvård med möjlighet till rådgivning i frågor som rör t.ex. <strong>sexualitet</strong>, oskyddat<br />
sex <strong>och</strong> testning. Kvinnor kommer oftare till sjukvård<strong>en</strong> för gynekologiska undersökningar,<br />
t.ex. då de vill ha p-piller (1). Män kan gå längre med oupptäckt STI.<br />
Socioekonomiska faktorer<br />
I sv<strong>en</strong>ska studier uppger kvinnan ofta socioekonomiska skäl till beslutet om abort, t.ex.<br />
avbrott i studier eller anställning, bristande stöd från barnafadern <strong>och</strong> ekonomiska bekymmer.<br />
Områd<strong>en</strong> med högre arbetslöshet, många socialbidragstagare, många invandrare,<br />
många familjer med stora barnkullar har också <strong>en</strong> högre abortfrekv<strong>en</strong>s (14). En studie<br />
visar ett starkt samband mellan abortfrekv<strong>en</strong>s <strong>och</strong> medelinkomst i respektive bostadsområde<br />
(26). Ökad forskning behövs för att öka kunskaperna <strong>och</strong> bättre kunna <strong>säker</strong>ställa<br />
samband<strong>en</strong> mellan risk<strong>en</strong> att drabbas av STI <strong>och</strong> oönskade graviditeter <strong>och</strong> sociala faktorer.
2.4 Insatser på internationell <strong>och</strong> nationell nivå<br />
Utbildningspolitik<br />
trygg <strong>och</strong> <strong>säker</strong> <strong>sexualitet</strong> <strong>och</strong> <strong>en</strong> <strong>god</strong> <strong>reproduktiv</strong> <strong>hälsa</strong> 19<br />
Mål <strong>och</strong> inriktning<br />
Internationella frågor belyses under mål <strong>och</strong> inriktning för folkhälsopolitik<strong>en</strong>.<br />
Mål för kunskapsområdet sex <strong>och</strong> samlevnad finns i 1994 års läroplan. I grundskolan är<br />
sex <strong>och</strong> samlevnad ett s.k. ämnesövergripande kunskapsområde, där varje rektor har ett<br />
särskilt ansvar för undervisning<strong>en</strong> (27, 28). Läroplan<strong>en</strong> kompletteras av kursplaner med<br />
mål <strong>och</strong> betygskriterier. Enligt kursplan<strong>en</strong> för biologi i grundskolan är ett mål att sträva<br />
mot att elev<strong>en</strong> utvecklar kunskap om människokropp<strong>en</strong>s byggnad <strong>och</strong> funktion <strong>och</strong> pubertet<strong>en</strong>s<br />
inverkan på individ<strong>en</strong>. Ett annat mål är att elev<strong>en</strong> utvecklar förmågan att diskutera<br />
<strong>hälsa</strong> <strong>och</strong> samlevnad utifrån biologisk kunskap <strong>och</strong> personliga erfar<strong>en</strong>heter. Kunskapsmål<br />
för slutet av årskurs nio är bl.a. kunskap om sexuallivets biologi, prev<strong>en</strong>tivmetoder <strong>och</strong><br />
sexuellt överförbar smitta. Eleverna ska kunna föra diskussioner om <strong>sexualitet</strong> <strong>och</strong> samlevnad<br />
samt visa respekt för andras ståndpunkter <strong>och</strong> för olika samlevnadsformer. I gymnasieskolans<br />
programmål för t.ex. omvårdnadsprogrammet finns skrivningar om att främja<br />
människors <strong>hälsa</strong> <strong>och</strong> stödja varje individs förmåga att utveckla sina resurser (29, 30).<br />
I proposition<strong>en</strong> Mål för folk<strong>hälsa</strong>n utgår regering<strong>en</strong> från att Sverige har <strong>en</strong> lång tradition<br />
av upplysningsarbete kring frågor relaterade till <strong>sexualitet</strong> <strong>och</strong> samlevnad. Regering<strong>en</strong><br />
beslutar om kursplaner för grundskolan, sameskolan <strong>och</strong> specialskolan. Skolverket beslutar<br />
om kursplaner för särskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan <strong>och</strong> vux<strong>en</strong>utbildning<strong>en</strong><br />
(31).<br />
Inom utbildningspolitik<strong>en</strong> har Skolverket <strong>och</strong> Myndighet<strong>en</strong> för skolutveckling huvudansvaret<br />
för att påverka bestämningsfaktorn oskyddat sex.<br />
Skolverket<br />
Insatser som påverkar bestämningsfaktorerna<br />
De insatser som Skolverket direkt bidrar med inom folkhälsoarbetet är att följa <strong>och</strong> rapportera<br />
utveckling<strong>en</strong> av de indikatorer som ska spegla måluppfyllels<strong>en</strong> inom de målområd<strong>en</strong><br />
som särskilt berör utbildningspolitik<strong>en</strong>. Indirekt bidrar Skolverket g<strong>en</strong>om sin utbildningsinspektion<br />
(tillsyn <strong>och</strong> kvalitetsgranskning), uppföljning, utvärdering <strong>och</strong> styrdokum<strong>en</strong>t<br />
(bl.a. kursplaner <strong>och</strong> betygskriterier).<br />
De styrdokum<strong>en</strong>t som finns för sex- <strong>och</strong> samlevnadsundervisning<strong>en</strong> är läroplaner <strong>och</strong><br />
kursplaner, se ”Mål för politikområdet” ovan. I läroplan<strong>en</strong> anges att hälso- <strong>och</strong> livsstilsfrågor<br />
ska uppmärksammas. Vid revidering av grundskolans <strong>och</strong> gymnasieskolans kursplaner<br />
år 2000 stärktes bl.a. skrivningar om <strong>hälsa</strong> <strong>och</strong> livsstilsfrågor. Förutom i grundskolans<br />
kursplan för biologi behandlar äv<strong>en</strong> t.ex. kursplan<strong>en</strong> för samhällsvet<strong>en</strong>skap sex- <strong>och</strong> samlevnadsundervisning<strong>en</strong><br />
<strong>och</strong> i ämnet hem- <strong>och</strong> konsum<strong>en</strong>tkunskap ska undervisning<strong>en</strong><br />
skapa förutsättningar för <strong>och</strong> stödja eleverna i deras val av livsstil (29, 30).
20 målområde 8<br />
Sex- <strong>och</strong> samlevnadsundervisning<strong>en</strong> i 80 skolor i 20 kommuner kvalitetsgranskades av<br />
Skolverket 1999. Bristande samordning, ringa kompet<strong>en</strong>sutveckling, avsaknad av tydliga<br />
mål, utvärdering, uppföljning <strong>och</strong> dokum<strong>en</strong>tation bidrog till de stora skillnaderna mellan<br />
<strong>och</strong> inom skolorna. Jämställdhetsaspekterna var inte särskilt uttalade. Skolverket följde<br />
upp granskning<strong>en</strong> med ett material riktat direkt till rektor med syftet att ge instrum<strong>en</strong>t för<br />
kvalitetsförbättring av undervisning<strong>en</strong> (18, 32).<br />
En kartläggning av förekomst av kränkande handlingar som publicerades 2002 av<br />
Skolverket visade att diskriminering på grund av sexuell läggning förekom främst i<br />
årskurs åtta i grundskolan, m<strong>en</strong> äv<strong>en</strong> i gymnasieskolan g<strong>en</strong>om t.ex. homosexuellt relaterade<br />
skällsord <strong>och</strong> ryktesspridning (33).<br />
Effekter av verksamhet<strong>en</strong><br />
En effekt av Skolverkets insatser är att frågorna om sex <strong>och</strong> samlevnad uppmärksammats<br />
<strong>och</strong> diskuterats av både skolor, huvudmän <strong>och</strong> stat<strong>en</strong>. I <strong>en</strong> undersökning några år efter<br />
1999 års kvalitetsgranskning hade 84 proc<strong>en</strong>t av skolorna uppmärksammat jämställdhet<br />
i sina lokala styrdokum<strong>en</strong>t. Sex- <strong>och</strong> samlevnadsfrågorna omnämndes däremot inte alls<br />
i fyra av tio skolors lokala styrdokum<strong>en</strong>t (32).<br />
Utvecklingsbehov <strong>och</strong> förslag<br />
Vid överläggningar mellan Stat<strong>en</strong>s folkhälsoinstitut (FHI) <strong>och</strong> Skolverket höst<strong>en</strong> 2004<br />
framförde FHI önskemål om att Skolverket gör <strong>en</strong> kvalitetssäkring av sex- <strong>och</strong> samlevnadsundervisning<strong>en</strong><br />
i skolorna. FHI anser att indikatorer för detta bör utvecklas <strong>och</strong> följas<br />
fortlöpande. Enligt Skolverket är det dock inte är aktuellt med <strong>en</strong> granskning av sex- <strong>och</strong><br />
samlevnadsundervisning<strong>en</strong>. Däremot sammanställer Skolverket befintliga indikatorer <strong>och</strong><br />
ska på regering<strong>en</strong>s uppdrag äv<strong>en</strong> utveckla metoder för att bedöma hälsokonsekv<strong>en</strong>ser av<br />
Skolverkets insatser inom det egna ansvarsområdet, bl.a. inom det folkhälsopolitiska<br />
målområdet 8. Uppdraget ska redovisas i december 2006 .<br />
Myndighet<strong>en</strong> för skolutveckling<br />
Insatser som påverkar bestämningsfaktorerna<br />
Myndighet<strong>en</strong> för skolutveckling ansvarar för stödjande insatser <strong>och</strong> försöker bidra till att<br />
fördjupa kvalitetsarbetet inom sex- <strong>och</strong> samlevnadsundervisning<strong>en</strong>. Inga medel finns dock<br />
avsatta för detta. I <strong>en</strong> fallstudie som Myndighet<strong>en</strong> g<strong>en</strong>omfört kring de ämnesövergripande<br />
kunskapsområd<strong>en</strong>a – däribland jämställdhet, <strong>sexualitet</strong> <strong>och</strong> samlevnad – verkar framför<br />
allt gymnasiet ha svårt att integrera de ämnesövergripande kunskapsområd<strong>en</strong>a i sina olika<br />
ämn<strong>en</strong>. Insatserna under höst<strong>en</strong> 2004 inrymdes inom regeringsuppdraget kring film<strong>en</strong><br />
”Hip, Hip, Hora”. Kvalitetsarbetet stöds också g<strong>en</strong>om <strong>en</strong> speciell webbplats <strong>och</strong> inom projektet<br />
”Hälsofrämjande skola/hälsofrämjande skolutveckling”.<br />
Idag finns barn i förskola <strong>och</strong> skola som lever med två homosexuella föräldrar. Detta<br />
behöver man inom förskola <strong>och</strong> skola förstå <strong>och</strong> förhålla sig till för att kunna vara ett stöd<br />
för de barn <strong>och</strong> familjer som man möter. Myndighet<strong>en</strong> ingår i <strong>en</strong> bred arbetsgrupp med<br />
myndigheter, frivilligorganisationer <strong>och</strong> fackliga förbund för att skapa bättre arbetsmiljö i<br />
skolan <strong>och</strong> motverka all diskriminering (32).
Effekter av verksamhet<strong>en</strong><br />
Allt fler skolor har numera ”Livskunskap” som fristå<strong>en</strong>de kurser. Ofta är detta ett sätt att<br />
inom gymnasiet anordna samtal kring exist<strong>en</strong>tiella frågor som rör allt från social kompet<strong>en</strong>s,<br />
kärlek, relationer <strong>och</strong> alkohol till frågor om elevernas framtid. Flera gymnasieskolor<br />
ser livskunskap som ett sätt att också skapa <strong>god</strong>a relationer mellan elever <strong>och</strong> få <strong>en</strong> förståelse<br />
mellan olika kulturer. Studier från andra länder visar att kombination<strong>en</strong> av <strong>god</strong> sexualundervisning<br />
i skolan <strong>och</strong> ungdomsvänlig service, t.ex. i form av lättillgänglig sjukvård<br />
med möjlighet till testning <strong>och</strong> rådgivning, ger <strong>god</strong>a STI-prev<strong>en</strong>tiva effekter (5).<br />
Utvecklingsbehov <strong>och</strong> förslag<br />
Skolan konkurrerar idag med krafter som har oändligt mycket mer resurser. Skolan kan<br />
erbjuda eleverna <strong>en</strong> mötesplats för reflektion <strong>och</strong> samtal, m<strong>en</strong> många lärare är osäkra på<br />
samtalsmetodik. År 2002 höll Skolverket tillsammans med RFSU <strong>och</strong> FHI <strong>en</strong> tvådagarskonfer<strong>en</strong>s<br />
om arbetet med <strong>sexualitet</strong> <strong>och</strong> samlevnad i skolan utifrån perspektiv<strong>en</strong> kön,<br />
klass <strong>och</strong> etnicitet. Myndighet<strong>en</strong> för skolutveckling önskar fler konfer<strong>en</strong>ser på detta tema,<br />
m<strong>en</strong> saknar mer resurser för kvalitetsutveckling av sex- <strong>och</strong> samlevnadsundervisning<strong>en</strong><br />
(främst på gymnasiet) <strong>och</strong> fortbildning av lärare (32). FHI anser att det är önskvärt att<br />
sådana resurser tillförs samt att metodutveckling av jämställdhetsarbetet i skolor fortsätter.<br />
Dessutom har FHI ett önskemål till Högskoleverket om att <strong>en</strong> obligatorisk kurs i ämnesområdet<br />
<strong>sexualitet</strong> <strong>och</strong> samlevnad införs i lärarutbildning<strong>en</strong>.<br />
Folkhälsopolitik<br />
trygg <strong>och</strong> <strong>säker</strong> <strong>sexualitet</strong> <strong>och</strong> <strong>en</strong> <strong>god</strong> <strong>reproduktiv</strong> <strong>hälsa</strong> 21<br />
Mål <strong>och</strong> inriktning<br />
Vid FN:s befolkningskonfer<strong>en</strong>s i Kairo 1994 <strong>en</strong>ades värld<strong>en</strong>s länder om <strong>en</strong> handlingsplan<br />
för <strong>reproduktiv</strong> <strong>hälsa</strong> med ett brett hälsofrämjande <strong>och</strong> socialt perspektiv (34). Kvinnors<br />
ställning skulle stärkas g<strong>en</strong>om tillgång till utbildning, sexualupplysning, prev<strong>en</strong>tivmedel,<br />
säkra aborter samt hälso- <strong>och</strong> sjukvård under graviditet <strong>och</strong> förlossning. Under 2004 har<br />
WHO varit aktivt inom området sexuell <strong>och</strong> <strong>reproduktiv</strong> <strong>hälsa</strong> <strong>och</strong> rättigheter (SRHR) <strong>och</strong><br />
organisation<strong>en</strong>s första globala strategi för <strong>reproduktiv</strong> <strong>hälsa</strong> antogs under året av<br />
Världshälsoförsamling<strong>en</strong>. Insatser inom SRHR-området är avgörande för att kunna minska<br />
mödradödlighet<strong>en</strong> <strong>och</strong> spridning<strong>en</strong> av hiv/aids (7, 34, 35).
22 målområde 8<br />
Begreppet <strong>reproduktiv</strong> <strong>hälsa</strong> kan i <strong>en</strong>lighet med WHO:s definition (36)<br />
beskrivas som:<br />
• möjlighet till ett tillfredsställande <strong>och</strong> tryggt sexualliv utan oro för sjukdom<br />
• förmåga till fortplantning<br />
• frihet att planera sitt barnafödande<br />
• tillgång till effektiva <strong>och</strong> acceptabla metoder för familjeplanering<br />
• tillgång till <strong>en</strong> <strong>god</strong> hälso- <strong>och</strong> sjukvård så att kvinnor kan g<strong>en</strong>omgå<br />
graviditet <strong>och</strong> förlossning i trygghet <strong>och</strong> så att föräldrar ges bästa möjlighet<br />
att få friska barn.<br />
Två delmål föreslås för bestämningsfaktorn oskyddat sex inom folkhälsopolitik<strong>en</strong>: ”oönskade<br />
graviditeter/aborter bland kvinnor i åldersgrupp<strong>en</strong>
trygg <strong>och</strong> <strong>säker</strong> <strong>sexualitet</strong> <strong>och</strong> <strong>en</strong> <strong>god</strong> <strong>reproduktiv</strong> <strong>hälsa</strong> 23<br />
vuxna samt hivsmittade <strong>och</strong> deras anhöriga. Ekonomiskt stöd ges årlig<strong>en</strong> till nationella<br />
organisationer såsom RFSU, RFSL, Noaks Ark, RFHP <strong>och</strong> invandrarnas egna organisationer<br />
(38).<br />
Regioner <strong>och</strong> landsting utanför storstadsområd<strong>en</strong>a tilldelas årliga anslag för interv<strong>en</strong>tionsprojekt,<br />
både inom landsting<strong>en</strong>s eg<strong>en</strong> verksamhet <strong>och</strong> för samarbete med RFSU <strong>och</strong><br />
RFSL. FHI stödjer utvecklingsprojekt som syftar till att utarbeta regionala/lokala handlingsplaner<br />
för hiv/STI-prev<strong>en</strong>tion. FHI har medverkat till ett kvalitetssäkringsprogram<br />
för ungdomsmottagningarna. Metodutvecklingsstöd har äv<strong>en</strong> getts till ungdomsmottagningarna<br />
i syfte att öka tillgänglighet<strong>en</strong> för pojkar <strong>och</strong> unga män (38).<br />
Hälsan <strong>och</strong> självkänslan hos unga HBT-personer är sämre än bland jämnåriga heterosexuella.<br />
Flertalet insatser inriktade på HBT-personer har ett tydligt g<strong>en</strong>usperspektiv<br />
g<strong>en</strong>om id<strong>en</strong>titetsstärkande insatser för att stärka unga personers id<strong>en</strong>titet oavsett kön, könsid<strong>en</strong>titet<br />
<strong>och</strong> sexuell läggning (38).<br />
Information via olika media är <strong>en</strong> metod för att upprätthålla <strong>en</strong> hög kunskapsnivå i<br />
befolkning<strong>en</strong> samt påminna om vikt<strong>en</strong> av att använda kondom. Folkhälsoinstitutets ungdomstidning<br />
”Glöd” fungerar som ett stöd <strong>och</strong> komplem<strong>en</strong>t till sex- <strong>och</strong> samlevnadsundervisning<strong>en</strong><br />
i skolan. Information via uppsökande verksamhet på festivaler <strong>och</strong> olika ungdomsställ<strong>en</strong><br />
är <strong>en</strong> annan metod att nå ungdomar <strong>och</strong> unga vuxna (38).<br />
Effekter av verksamhet<strong>en</strong><br />
Utredning<strong>en</strong> av Samhällets insatser mot hiv/STI konstaterar att FHI i förhållandevis stor<br />
utsträckning har utvärderat större projekt/insatser som bedrivits i eg<strong>en</strong> regi eller av annan<br />
med stöd från institutet. Effektutvärderingar över längre tid har dock inte g<strong>en</strong>omförts.<br />
Uppföljning<strong>en</strong> har försvårats av att handlingsplan<strong>en</strong> inte är antag<strong>en</strong> av regering<strong>en</strong>. FHI:s<br />
bedömning är att d<strong>en</strong> nationella samordningsgrupp<strong>en</strong> har bidragit till att prev<strong>en</strong>tiva åtgärder<br />
<strong>och</strong> insatser inom ram<strong>en</strong> för hiv/aids-anslaget kunnat förankras hos deltagande myndigheter<br />
<strong>och</strong> organisationer samt att nya insatser har effektiviserats. Stat<strong>en</strong>s särskilda ekonomiska<br />
satsningar på hiv-STI-arbete har medfört att det bedrivs ett omfattande <strong>och</strong><br />
kvalificerat prev<strong>en</strong>tivt arbete både nationellt <strong>och</strong> lokalt. Framför allt har stödet till frivilligorganisationerna<br />
haft stor betydelse för regionalt <strong>och</strong> lokalt arbete (39, 40).<br />
Utvecklingsbehov <strong>och</strong> förslag<br />
Ett förslag till ny handlingsplan för samhällets insatser mot hiv/STI pres<strong>en</strong>terades i ett<br />
betänkande 2004 (5). FHI har i sitt yttrande framhållit vikt<strong>en</strong> av <strong>en</strong> kraftfull handlingsplan<br />
med tydliga mål utifrån ett brett folkhälsoperspektiv. Mer kunskap behövs om hur tonåringar<br />
bedömer <strong>och</strong> hanterar risker med sexuell samvaro, hur de definierar ”<strong>säker</strong> sex” samt<br />
om vilka insatser som är effektiva, vilka målgrupper man bör rikta sig till <strong>och</strong> vilk<strong>en</strong> pedagogik<br />
som bör användas för kunskapsspridning <strong>och</strong> massmediala insatser samt i det individuella<br />
mötet. FHI har finansierat <strong>och</strong>/eller initierat studier i syfte att ta fram metoder för<br />
hiv/STI- förebyggande insatser, varav flertalet visat sig vara verkningsfulla. En viktig<br />
framtida uppgift är att hitta former för att effektivisera spridning av dessa metoder <strong>och</strong><br />
strategier. En ökning av rapporterade hiv/STI-fall har skett bland sv<strong>en</strong>skar som vistats<br />
utomlands. FHI har därför inlett ett int<strong>en</strong>sivt utvecklingsarbete med strategier <strong>och</strong> metoder
24 målområde 8<br />
för att nå utlandsres<strong>en</strong>ärer <strong>och</strong> öka kondomanvändning<strong>en</strong> vid tillfälliga kontakter både i<br />
Sverige <strong>och</strong> utomlands (38).<br />
Hälso- <strong>och</strong> sjukvårdspolitik<br />
Mål <strong>och</strong> inriktning<br />
Beträffande internationellt sammanhang, se avsnittet Folkhälsopolitik – Mål <strong>och</strong> inriktning.<br />
Det övergripande målet för mödrahälsovård<strong>en</strong> är <strong>en</strong> <strong>god</strong> <strong>reproduktiv</strong> <strong>och</strong> sexuell <strong>hälsa</strong><br />
för hela befolkning<strong>en</strong> (41).<br />
Socialstyrels<strong>en</strong> fick 1997 tillsynsansvaret för skolhälsovård<strong>en</strong> <strong>och</strong> riktlinjer för skolhälsovård<strong>en</strong><br />
publicerades 2004. Socialstyrels<strong>en</strong> anser att det är särskilt viktigt att skolhälsovård<strong>en</strong><br />
är tydlig i det hälsoprev<strong>en</strong>tiva arbetet. Till prioriterade arbetsområd<strong>en</strong> hör elever i<br />
behov av särskilt stöd samt livsstilsrelaterade hälsorisker (42).<br />
D<strong>en</strong> nationella aktör som har huvudansvar för dessa insatser inom hälso- <strong>och</strong> sjukvårdspolitik<strong>en</strong><br />
är Socialstyrels<strong>en</strong>.<br />
Socialstyrels<strong>en</strong><br />
Insatser som påverkar bestämningsfaktorerna<br />
Socialstyrels<strong>en</strong>s ansvar består främst av insatser inom mödrahälsovård<strong>en</strong>, som har ett samlat<br />
ansvar för hälsovård för kvinnor under hela d<strong>en</strong> fertila period<strong>en</strong>, för ungdomsverksamhet<br />
<strong>och</strong> äv<strong>en</strong> för män, särskilt vad gäller prev<strong>en</strong>tivmedelsrådgivning, föräldrautbildning<br />
<strong>och</strong> STI-förebyggande arbete. För att uppfylla mål<strong>en</strong> bör mödrahälsovård<strong>en</strong> bl.a. ge råd<br />
<strong>och</strong> information om prev<strong>en</strong>tivmedel <strong>och</strong> aborter, övervaka graviditeter, samt g<strong>en</strong>om information,<br />
utbildning <strong>och</strong> rådgivning medverka till <strong>en</strong> positiv syn på <strong>sexualitet</strong> <strong>och</strong> ett planerat<br />
<strong>och</strong> ansvarsfullt föräldraskap (41). Vid Epidemiologiskt C<strong>en</strong>trum förs statistik över<br />
bl.a. graviditeter, aborter, födslar <strong>och</strong> folk<strong>hälsa</strong>ns utveckling (42).<br />
Effekter av verksamhet<strong>en</strong><br />
Underlag för bedömning av effekterna finns inte tillgängliga.<br />
Utvecklingsbehov <strong>och</strong> förslag<br />
Undersökningar visar att kunskap<strong>en</strong> om homo-, bisexuella <strong>och</strong> transpersoners situation<br />
ofta är begränsad. Inom hälso- <strong>och</strong> sjukvård samt socialtjänst är grupp<strong>en</strong> ofta osynliggjord<br />
p.g.a. okunskap <strong>och</strong> fördomar, vilket kan leda till svårigheter att möta deras behov (21).<br />
Stöd till utökade utbildningsinsatser inom sådana verksamheter är önskvärt.
2.5 Insatser på regional <strong>och</strong> lokal nivå<br />
Aktörer <strong>och</strong> verksamhetsområd<strong>en</strong><br />
trygg <strong>och</strong> <strong>säker</strong> <strong>sexualitet</strong> <strong>och</strong> <strong>en</strong> <strong>god</strong> <strong>reproduktiv</strong> <strong>hälsa</strong> 25<br />
De aktörer som medverkar i g<strong>en</strong>omförandet av insatser för prev<strong>en</strong>tion av oskyddat sex<br />
bland ungdomar är landsting/regioner, kommuner <strong>och</strong> frivilligorganisationer.<br />
Landsting/regioner<br />
Verksamhetsområd<strong>en</strong><br />
Berörda verksamhetsområd<strong>en</strong> är främst samhällsmedicinska <strong>en</strong>heter, ungdomsmottagningar<br />
<strong>och</strong> mödrahälsovård<strong>en</strong>. Äv<strong>en</strong> inom hälso- <strong>och</strong> sjukvård<strong>en</strong> kan prev<strong>en</strong>tiva insatser<br />
göras.<br />
Insatser som påverkar bestämningsfaktorerna<br />
Individ<strong>en</strong>s bete<strong>en</strong>de kan påverkas g<strong>en</strong>om politiskt antagna insatser för att förändra attityder.<br />
Landsting<strong>en</strong>s samhällsmedicinska <strong>en</strong>heter ger stöd till lokala insatser, m<strong>en</strong> resurserna<br />
varierar. Behovet av att förebygga oskyddat sex är störst i storstadsregionerna, som får ett<br />
särskilt hiv/aids-anslag från finansdepartem<strong>en</strong>tet. I Stockholms läns landsting finns sedan<br />
många år LAFA (Landstinget förebygger AIDS). FHI beviljar årlig<strong>en</strong> ekonomiskt stöd till<br />
landsting<strong>en</strong>s hiv/STI-förebyggande insatser utanför storstadsregionerna, t.ex. för metodutveckling<br />
av sex- <strong>och</strong> samlevnadsundervisning<strong>en</strong> i grundskolan <strong>och</strong> gymnasiet (38).<br />
Subv<strong>en</strong>tion av kondomer för ungdomar är <strong>en</strong> annan viktig insats.<br />
När nuvarande abortlag trädde i kraft 1975 byggdes ungdomsmottagningar upp i samverkan<br />
mellan mödravård <strong>och</strong> socialtjänst, först med abortförebyggande inriktning, s<strong>en</strong>are<br />
tillkom STI-prev<strong>en</strong>tion. Verksamhet<strong>en</strong> är frivillig för landsting <strong>och</strong> kommuner <strong>och</strong> mål<br />
<strong>och</strong> resurstilldelning varierar mycket. Från 1997 till 2005 har antalet mottagningar som är<br />
medlemmar i För<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> för Sveriges Ungdomsmottagningar (FSUM) ökat från 201 till<br />
215 (25). De flesta (45 %) drivs i samverkan mellan landsting <strong>och</strong> kommun. Landsting<strong>en</strong><br />
står <strong>en</strong>samma för 37 proc<strong>en</strong>t av mottagningarna <strong>och</strong> kommunerna för 14 proc<strong>en</strong>t. Tre proc<strong>en</strong>t<br />
är privata eller har <strong>en</strong> stiftelse som huvudman (25). FSUM har utarbetat ett policyprogram,<br />
som utgår från <strong>en</strong> helhetssyn på d<strong>en</strong> unga människan. Det övergripande målet är<br />
att främja fysisk <strong>och</strong> psykisk <strong>hälsa</strong>, stärka ungdomars id<strong>en</strong>titetsutveckling <strong>och</strong> förmåga att<br />
hantera sin <strong>sexualitet</strong> samt förebygga oönskade graviditeter <strong>och</strong> STI. Ett mål är att alla<br />
ungdomar ska ha tillgång till <strong>en</strong> ungdomsmottagning. Baskompet<strong>en</strong>s är <strong>en</strong>ligt FSUM:s<br />
policyprogram minst <strong>en</strong> barnmorska, <strong>en</strong> kurator <strong>och</strong>/eller psykolog samt läkare. Många<br />
mottagningar uppfyller dock idag inte dessa krav (25). Endast tio proc<strong>en</strong>t av besökarna är<br />
pojkar.
26 målområde 8<br />
Effekter av verksamhet<strong>en</strong><br />
I rapport<strong>en</strong> ”Ungdomsmottagningarnas kontakter med pojkar” konstaterade Socialstyrels<strong>en</strong><br />
att det är viktigt att attrahera pojkar i större utsträckning än idag, t.ex. g<strong>en</strong>om både manlig<br />
<strong>och</strong> kvinnlig personal vid ungdomsmottagningarna samt vissa mottagningstider bara för<br />
pojkar. Samarbetet mellan skolan, barn- <strong>och</strong> ungdomspsykiatrin <strong>och</strong> socialtjänst<strong>en</strong> <strong>och</strong><br />
ungdomsmottagningar konstaterades vara viktigt. Lokala mål behövs för verksamhet<strong>en</strong><br />
med ungdomsmottagningar <strong>och</strong> kvalitetsfrågorna behöver få <strong>en</strong> större tyngd (43).<br />
I utvärdering<strong>en</strong> av ett projekt som syftade till att tidigt fånga upp ungdomar i riskzon<strong>en</strong><br />
för STI-smitta, framgår att antalet besökande på ungdomsmottagning<strong>en</strong>, främst pojkar,<br />
ökat kontinuerligt under de tre försöksår<strong>en</strong> <strong>och</strong> att fler klamydiafall diagnostiserats inom<br />
projektet. Drygt <strong>en</strong> tredjedel av alla besök<strong>en</strong> utgjordes av nybesök, vilket visar att interv<strong>en</strong>tion<strong>en</strong><br />
nått ut till allt fler ungdomar. I samarbete med Västra Götalandsregion<strong>en</strong> har ett<br />
kvalitetssäkringsprogram för ungdomsmottagningar tagits fram, vilket lyfter fram bestämningsfaktorer<br />
<strong>och</strong> viktiga indikatorer för <strong>en</strong> kvalitetsmässigt <strong>god</strong> verksamhet (38).<br />
Utvecklingsbehov <strong>och</strong> förslag<br />
De flesta landsting har idag i ett pressat ekonomiskt läge <strong>och</strong> det är inte troligt att det<br />
nyskapande hiv/STI-förebyggande arbete, som inte ingår i ordinarie verksamhet, kan prioriteras.<br />
Framförallt hotas landsting<strong>en</strong>s samarbete med frivilligorganisationerna, vilket är<br />
nästan helt bero<strong>en</strong>de av det ekonomiska stödet från FHI. Utan det särskilda hiv/aids-anslaget,<br />
som FHI disponerar, skulle landsting<strong>en</strong>s hivförebyggande arbete ha nedprioriterats. Detta<br />
ekonomiska stöd behövs äv<strong>en</strong> fortsättningsvis.<br />
FHI föreslår att ungdomsmottagningarna ges de resurser som krävs för att nå målet i<br />
FSUM:s policyprogram samt att d<strong>en</strong>na verksamhet utvärderas <strong>och</strong> kvalitetssäkras.<br />
Kommuner<br />
Verksamhetsområd<strong>en</strong><br />
Berörda verksamhetsområd<strong>en</strong> inom kommunerna för bestämningsfaktorn oskyddat sex är<br />
främst skolor <strong>och</strong> ungdomsmottagningar. Beträffande skolornas sex- <strong>och</strong> samlevnadsundervisning,<br />
se bestämningsfaktorn Oskyddat sex, Utbildningspolitik. Beträffande ungdomsmottagningar,<br />
se Landsting/regioner (ovan).<br />
Insatser som påverkar bestämningsfaktorerna<br />
I kommun<strong>en</strong>kät<strong>en</strong> 2004 från FHI ställdes frågan ”Har kommun<strong>en</strong> valt att i sitt folkhälsoarbete<br />
prioritera något/några av d<strong>en</strong> nationella folkhälsopolitik<strong>en</strong>s målområd<strong>en</strong>?” Av de 239<br />
kommuner <strong>och</strong> 41 stadsdelar som svarade, rapporterade 19,4 proc<strong>en</strong>t att de hade valt<br />
målområde 8 som ett av sina prioriterade områd<strong>en</strong> för sitt folkhälsoarbete. Äv<strong>en</strong> kommunledningarna<br />
i Göteborg <strong>och</strong> Malmö prioriterar målområde 8, som annars prioriteras i<br />
högre omfattning av medelstora städer, landsbygds- <strong>och</strong> glesbygdskommuner än av förorter,<br />
större städer, industrikommuner <strong>och</strong> övriga kommuner.
Effekter av verksamhet<strong>en</strong><br />
Se Effekter av verksamhet<strong>en</strong> under Landsting/regioner ovan.<br />
trygg <strong>och</strong> <strong>säker</strong> <strong>sexualitet</strong> <strong>och</strong> <strong>en</strong> <strong>god</strong> <strong>reproduktiv</strong> <strong>hälsa</strong> 27<br />
Utvecklingsbehov <strong>och</strong> förslag<br />
Se Utvecklingsbehov <strong>och</strong> förslag under Landsting/regioner ovan.<br />
Frivilligorganisationer<br />
Insatser som påverkar bestämningsfaktorerna<br />
Flera frivilligorganisationer medverkar i prev<strong>en</strong>tion av oskyddat sex. RFSU (Riksförbundet<br />
för sexuell upplysning) fortsätter alltsedan start<strong>en</strong> 1933 arbetet för ett samhälleligt<br />
skyddsnät i Sverige bestå<strong>en</strong>de av upplysning, undervisning, information, rådgivning <strong>och</strong><br />
tillgång till säkra prev<strong>en</strong>tivmedel, akut-p-piller samt abort på kvinnans begäran (44).<br />
RFSL (Riksförbundet för sexuellt likaberättigade) har utvecklat gruppverksamheter som<br />
är inriktade på unga homo-, bisexuella <strong>och</strong> transpersoner (HBT). En annan verksamhet<br />
som får stöd är Linje 59 som är <strong>en</strong> stödlinje för unga HBT-personer (38). Det Kurdiska<br />
Kvinnoförbundet <strong>och</strong> Portugisiska Invandrarkvinnor gör stora insatser, t.ex. projektet<br />
“Kvinnans <strong>hälsa</strong>” (38).<br />
Effekter av verksamhet<strong>en</strong><br />
Enligt RFSU:s hemsida (www.rfsu.se) beror dag<strong>en</strong>s öpp<strong>en</strong>het i sexuella frågor till stor del<br />
på för<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>s arbete. RFSU:s <strong>och</strong> RFSL:s krav har flera gånger lett till lagändringar.<br />
Utvecklingsbehov <strong>och</strong> förslag<br />
FHI föreslår att samhället äv<strong>en</strong> fortsättningsvis ger ekonomiskt stöd till för<strong>en</strong>ingar som<br />
dessa samt att effekterna följs upp.
28 målområde 8<br />
3. Tidigt omhändertagande vid abort<br />
3.1 Sambandet mellan tidigt omhändertagande vid<br />
abort <strong>och</strong> <strong>hälsa</strong><br />
En viktig förutsättning för kvinnors <strong>reproduktiv</strong>a <strong>hälsa</strong> är d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska lag<strong>en</strong> som ger kvinnan<br />
rätt till fri abort. Alla abortsökande kvinnor har äv<strong>en</strong> rätt till ett professionellt, medicinskt<br />
<strong>säker</strong>t <strong>och</strong> psykosocialt gott omhändertagande. D<strong>en</strong> gällande abortlag<strong>en</strong> ger kvinnan<br />
rätt att g<strong>en</strong>omgå abort t.o.m. utgång<strong>en</strong> av d<strong>en</strong> 18:e graviditetsveckan, om abort<strong>en</strong> inte<br />
kan antas medföra allvarlig fara för kvinnans liv eller <strong>hälsa</strong> (14, 45). För att minska risk<strong>en</strong><br />
för komplikationer bör abort<strong>en</strong> göras tidigt i graviditet<strong>en</strong>. Sedan 1992 har kvinnan rätt att<br />
välja abortmetod. Kirurgisk abort innebär ett instrum<strong>en</strong>tellt ingrepp <strong>och</strong> medför <strong>en</strong> högre<br />
risk för komplikationer. Medicinsk abort innebär att kvinnan intar läkemedel innehållande<br />
hormoner <strong>och</strong> d<strong>en</strong>na metod kan <strong>en</strong>dast g<strong>en</strong>omföras t.o.m. graviditetsvecka 9. Det medför<br />
att kvinnan därefter inte längre har ett fritt val mellan de två abortmetoderna.
3.2 Utveckling av bestämningsfaktorn i olika grupper<br />
Utveckling<strong>en</strong> av bestämningsfaktorn Tidigt omhändertagande vid abort följs i åldrarna<br />
15-44 år via indikatorn ”Proc<strong>en</strong>tuell fördelning av verkställda aborter efter graviditet<strong>en</strong>s<br />
längd”.<br />
Verkställda aborter efter graviditet<strong>en</strong>s längd<br />
En påtaglig förändring i <strong>och</strong> med abortlag<strong>en</strong> 1975 var att aborterna kom att utföras allt tidigare<br />
i graviditet<strong>en</strong>. Före lagändring<strong>en</strong> hade närmare hälft<strong>en</strong> av alla aborter skett efter 12:e<br />
veckan, vilket ofta innebar ett mer omfattande <strong>och</strong> riskfyllt ingrepp.<br />
År 2004 utfördes 34 454 aborter i Sverige på kvinnor i alla åldrar. Figur 6 visar <strong>en</strong> tidsserie<br />
för d<strong>en</strong> proc<strong>en</strong>tuella fördelning<strong>en</strong> av dessa aborter efter graviditet<strong>en</strong>s längd i veckor.<br />
Andel<strong>en</strong> tidiga aborter utförda i graviditetsvecka 4-7 har ökat betydligt år<strong>en</strong> 1990-2004<br />
<strong>och</strong> andel<strong>en</strong> s<strong>en</strong>a aborter har minskat. D<strong>en</strong> andel aborter i riket som år 2004 utfördes under<br />
graviditetsvecka 4-9, dvs. när kvinnan kan välja mellan kirurgisk <strong>och</strong> medicinsk abort, var<br />
82 proc<strong>en</strong>t. Regionala variationer finns dock.<br />
Proc<strong>en</strong>t<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
trygg <strong>och</strong> <strong>säker</strong> <strong>sexualitet</strong> <strong>och</strong> <strong>en</strong> <strong>god</strong> <strong>reproduktiv</strong> <strong>hälsa</strong> 29<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003<br />
Graviditetsvecka 4–7 Graviditetsvecka 8–9 Övriga graviditetsveckor<br />
Figur 6. Proc<strong>en</strong>tuell fördelning av utförda aborter i Sverige efter graviditet<strong>en</strong>s längd år 1975-2003, kvinnor i alla<br />
åldrar. Summan av proc<strong>en</strong>ttal<strong>en</strong> för de tre linjerna är för varje år 100 proc<strong>en</strong>t. Källa: Socialstyrels<strong>en</strong>, EpC.
30 målområde 8<br />
3.3 Förklaringar till utveckling<strong>en</strong><br />
Abortlagstiftning<br />
D<strong>en</strong> främsta bakomliggande orsak<strong>en</strong> till att bestämningsfaktorn har utvecklats så positivt<br />
under många år är att kvinnan har rätt till fri abort sedan 1975 (45, 46). Lag<strong>en</strong> förutsätter<br />
att alla abortsökande kvinnor ska ha rätt till ett professionellt, <strong>säker</strong>t <strong>och</strong> skyndsamt<br />
omhändertagande i samband med ingreppet. I samband med att lag<strong>en</strong> infördes tillfördes<br />
hälso- <strong>och</strong> sjukvård<strong>en</strong> äv<strong>en</strong> utökade resurser för abortsjukvård<strong>en</strong>. Äv<strong>en</strong> rätt<strong>en</strong> att välja<br />
abortmetod kan ha bidragit till ökning<strong>en</strong> av andel<strong>en</strong> tidiga aborter.<br />
Väntetider<br />
En förklaring till att de tidiga aborterna har ökat <strong>och</strong> de s<strong>en</strong>a aborterna minskat i de flesta<br />
län<strong>en</strong> kan vara kortare väntetider. De flesta kvinnor som söker abort bestämmer sig tidigt<br />
<strong>och</strong> önskar få ingreppet gjort så snabbt som möjligt (47). För att minska risk<strong>en</strong> för komplikationer<br />
<strong>och</strong> för att verkställa kvinnornas abortbeslut är det av stor vikt att ingreppet<br />
g<strong>en</strong>omförs utan dröjsmål. Hälso- <strong>och</strong> sjukvård<strong>en</strong>s organisation har stor betydelse för d<strong>en</strong><br />
långsiktiga hälsoutveckling<strong>en</strong>. Se äv<strong>en</strong> målområde 6.
3.4 Insatser på internationell <strong>och</strong> nationell nivå<br />
Hälso- <strong>och</strong> sjukvårdspolitik<br />
trygg <strong>och</strong> <strong>säker</strong> <strong>sexualitet</strong> <strong>och</strong> <strong>en</strong> <strong>god</strong> <strong>reproduktiv</strong> <strong>hälsa</strong> 31<br />
Mål <strong>och</strong> inriktning<br />
I handlingsplan<strong>en</strong> från Kairokonfer<strong>en</strong>s<strong>en</strong> 1994 rekomm<strong>en</strong>deras att alla kvinnor ska få tillgång<br />
till vård vid abort – både vid legala aborter <strong>och</strong> vid komplikationer i samband med<br />
illegala aborter (7, 8, 34, 36). Se äv<strong>en</strong> bestämningsfaktorn Oskyddat sex, Utbildningspolitik.<br />
Det övergripande målet för hälso- <strong>och</strong> sjukvård<strong>en</strong> är <strong>en</strong>ligt 2 § hälso- <strong>och</strong> sjukvårdslag<strong>en</strong><br />
(48) <strong>en</strong> <strong>god</strong> <strong>hälsa</strong> <strong>och</strong> <strong>en</strong> vård på lika villkor för hela befolkning<strong>en</strong>. Politikområdet<br />
Hälso- <strong>och</strong> sjukvårdspolitik har som mål att vård<strong>en</strong>s kvalitet <strong>och</strong> tillgänglighet ska förbättras<br />
(49). Följande delmål föreslås här: ”Abortsökande kvinnor skall ges ett tidigt omhändertagande<br />
<strong>och</strong> möjlighet att välja abortmetod”.<br />
Enligt ”Mål för folk<strong>hälsa</strong>n” (37) ska ett hälsofrämjande <strong>och</strong> sjukdomsförebyggande perspektiv<br />
g<strong>en</strong>omsyra hela hälso- <strong>och</strong> sjukvård<strong>en</strong>. Av budgetproposition<strong>en</strong> för 2005 (35) framgår<br />
att <strong>en</strong> särskild utredare har tillsatts (dir. 2003:134) för att utreda förutsättningarna för<br />
<strong>och</strong> konsekv<strong>en</strong>serna av att utländska kvinnor, som inte är bosatta i Sverige <strong>och</strong> inte är asylsökande,<br />
får rätt till abort i Sverige under förutsättning att de själva står för kostnaderna.<br />
D<strong>en</strong> nationella aktör som har huvudansvaret för tidig diagnos <strong>och</strong> abortverksamhet<br />
inom hälso- <strong>och</strong> sjukvårdspolitik<strong>en</strong> är Socialstyrels<strong>en</strong>.<br />
Socialstyrels<strong>en</strong><br />
Insatser som påverkar bestämningsfaktorerna<br />
De styrmedel som används för att påverka bestämningsfaktorn är främst lagstiftning.<br />
Abortlag<strong>en</strong> har nämnts ovan. År 2004 utkom Socialstyrels<strong>en</strong> med nya föreskrifter <strong>och</strong> allmänna<br />
råd om abort, avse<strong>en</strong>de g<strong>en</strong>omförandet, stödsamtal, s<strong>en</strong>a aborter, kvinnor under 18<br />
år <strong>och</strong> utländska kvinnor (46).<br />
Effekter av verksamhet<strong>en</strong><br />
Effekt<strong>en</strong> av d<strong>en</strong> ändrade abortlagstiftning<strong>en</strong> 1975 har varit mycket <strong>god</strong>. Andel<strong>en</strong> aborter<br />
utförda efter graviditetsvecka sju har sjunkit successivt under många år.<br />
Utvecklingsbehov <strong>och</strong> förslag<br />
En utmaning för framtid<strong>en</strong> är insatser som minskar regionala skillnader i väntetid så att<br />
alla kvinnor kan välja metod <strong>och</strong> abort<strong>en</strong> görs så tidigt i graviditet<strong>en</strong> som möjligt. Rutiner<br />
för adekvat stöd till mann<strong>en</strong> bör äv<strong>en</strong> utvecklas liksom särskilda stödinsatser för riskutsatta<br />
kvinnor i syfte att förebygga nya aborter.
32 målområde 8<br />
3.5 Insatser på regional <strong>och</strong> lokal nivå<br />
Aktörer <strong>och</strong> verksamhetsområd<strong>en</strong><br />
De aktörer som medverkar i g<strong>en</strong>omförandet av insatser för prev<strong>en</strong>tion av s<strong>en</strong>a aborter är<br />
landsting/regioner, kommuner <strong>och</strong> frivilligorganisationer. Aktuella verksamhetsområd<strong>en</strong><br />
är hälso- <strong>och</strong> sjukvård<strong>en</strong> samt ungdomsmottagningar.<br />
Landsting/regioner<br />
Insatser som påverkar bestämningsfaktorerna<br />
Aborterna utförs inom hälso- <strong>och</strong> sjukvård<strong>en</strong> i respektive landsting/regioner vid sjukhus<strong>en</strong>s<br />
kvinnokliniker eller vid kliniker som har särskilt tillstånd från Socialstyrels<strong>en</strong>.<br />
Ungdomsmottagningarna har förutom sina prev<strong>en</strong>tiva insatser <strong>en</strong> viktig roll som <strong>en</strong> ar<strong>en</strong>a<br />
dit ungdomar kan vända sig för graviditetstest, abortrådgivning <strong>och</strong> stödjande insatser.<br />
Effekter av verksamhet<strong>en</strong><br />
Se Effekter av verksamhet<strong>en</strong> under Socialstyrels<strong>en</strong>, avsnitt 3.4.<br />
Utvecklingsbehov <strong>och</strong> förslag<br />
Se Utvecklingsbehov <strong>och</strong> förslag under Socialstyrels<strong>en</strong>, avsnitt 3.4.<br />
Kommuner<br />
Insatser som påverkar bestämningsfaktorerna<br />
Skolhälsovård<strong>en</strong> <strong>och</strong> ungdomsmottagningarna är viktiga aktörer, se Landsting/regioner.<br />
Effekter av verksamhet<strong>en</strong><br />
Se bestämningsfaktorn Oskyddat sex, Landsting/regioner, Effekter av verksamhet<strong>en</strong>.<br />
Utvecklingsbehov <strong>och</strong> förslag<br />
Se bestämningsfaktorn Oskyddat sex, Landsting/regioner, Utvecklingsbehov <strong>och</strong> förslag.
4. Sexuellt våld <strong>och</strong> tvång<br />
4.1 Sambandet mellan sexuellt våld/tvång <strong>och</strong> <strong>hälsa</strong><br />
Definitioner<br />
trygg <strong>och</strong> <strong>säker</strong> <strong>sexualitet</strong> <strong>och</strong> <strong>en</strong> <strong>god</strong> <strong>reproduktiv</strong> <strong>hälsa</strong> 33<br />
Sexuellt tvång innebär <strong>en</strong>ligt ”Sex i Sverige” att människor tvingas till sexuella<br />
handlingar, med våld eller på annat sätt (1). Med sexuellt våld m<strong>en</strong>as i ”Slag<strong>en</strong><br />
dam” att <strong>en</strong> man har tvingat eller försökt tvinga <strong>en</strong> kvinna till någon sexuell<br />
aktivitet eller har tagit sexuellt på h<strong>en</strong>ne mot h<strong>en</strong>nes vilja g<strong>en</strong>om att hota, hålla<br />
fast eller göra illa kvinnan på annat sätt. Könsrelaterat våld kan <strong>en</strong>ligt Slag<strong>en</strong><br />
dam ses som ett kontinuum där hot, våld <strong>och</strong> sexuella övergrepp är handlingar<br />
som inte kan r<strong>en</strong>odlas från varandra, utan gränserna är flytande mellan dem<br />
(50). I Nord<strong>en</strong> används begreppet sexualiserat våld inom g<strong>en</strong>usforskning<strong>en</strong> för<br />
att beteckna f<strong>en</strong>om<strong>en</strong> såsom sexuella trakasserier, kvinnomisshandel, våldtäkt,<br />
sexuellt utnyttjande av barn, våldspornografi <strong>och</strong> prostitution (51). Sexuella<br />
trakasserier definieras <strong>en</strong>ligt Jämställdhetslag<strong>en</strong> som ”alla bete<strong>en</strong>d<strong>en</strong> på arbetsmarknad<strong>en</strong><br />
som uppfattas som obehagliga eller kränkande, allt ifrån uttaland<strong>en</strong>,<br />
beröring, bruk av pornografiska bilder till sådant ofredande som är straffbart<br />
<strong>en</strong>ligt Brottsbalk<strong>en</strong>” (52).<br />
Begreppet våld mot kvinnor är ett samlingsbegrepp för fysisk <strong>och</strong> psykisk<br />
misshandel, sexualbrott, hot <strong>och</strong> ofredand<strong>en</strong> mot kvinnor (53). Begreppet<br />
mäns våld mot kvinnor är tydligt <strong>och</strong> vanligt m<strong>en</strong> exkluderar våld inom samkönade<br />
förhålland<strong>en</strong>, <strong>en</strong> dold <strong>och</strong> ofta osynliggjord grupp. Kvinnomisshandel<br />
definieras <strong>en</strong>ligt Folkhälsovet<strong>en</strong>skapligt lexikon (52) som ”brott där <strong>en</strong> kvinna<br />
utsatts för misshandel av sin make, fästman, sammanbo<strong>en</strong>de eller pojkvän.<br />
Det kan vara frågan om pågå<strong>en</strong>de eller tidigare relationer eller sådana som<br />
håller på att brytas upp. Misshandeln skall ha haft ett direkt samband med<br />
kvinnans <strong>och</strong> mann<strong>en</strong>s emotionella eller sexuella relation”.<br />
I Sveriges officiella kriminalstatistik, publicerad av BRÅ, används<br />
begrepp<strong>en</strong> sexualbrott (våldtäkter, sexuellt tvång m.m.) <strong>och</strong> kvinnomisshandel.<br />
Sexualbrott<strong>en</strong> indelas <strong>en</strong>ligt lagbok<strong>en</strong>s 6:e kapitel i de tre stora kategorierna<br />
våldtäkter, sexuellt tvång/utnyttjande mm <strong>och</strong> sexuellt ofredande (blottning<br />
m.m.). Dessutom finns i Sveriges officiella kriminalstatistik två kategorier med<br />
få anmälda brott: koppleri <strong>och</strong> förförelse av ungdom samt de tre nya brottskategorierna<br />
sexköpsbrott (fr.o.m. 1999), barnpornografibrott (fr.o.m. 2000)
34 målområde 8<br />
<strong>och</strong> människohandel för sexuella ändamål (trafficking, fr.o.m. 2003) (54). Med<br />
trafficking avses här internationell handel med människor (framför allt kvinnor<br />
<strong>och</strong> flickor) för sexuellt utnyttjande i prostitution, bordellverksamhet <strong>och</strong><br />
framställning av pornografi (51, 55).<br />
En trygg <strong>sexualitet</strong>, fri från fördomar, diskriminering, tvång <strong>och</strong> våld, är hälsosam. Syn<strong>en</strong><br />
på <strong>sexualitet</strong><strong>en</strong> i samhället är därför viktig. D<strong>en</strong> kan medföra att människor som är homoeller<br />
bisexuella utsätts för fördomar <strong>och</strong> diskriminering – med o<strong>hälsa</strong> som följd. D<strong>en</strong> är<br />
också väs<strong>en</strong>tlig för kvinnors <strong>hälsa</strong>. En förnedrande syn på kvinnors <strong>sexualitet</strong> bidrar till<br />
sexuellt tvång <strong>och</strong> våld <strong>och</strong> därmed o<strong>hälsa</strong> (37).<br />
Kontinuumbegreppet (se Definitioner) knyter samman uttryck för sexism med kriminella<br />
våldshandlingar på samma skala (50). En könsmaktsförståelse av mäns våld mot<br />
kvinnor finns i dag inskriv<strong>en</strong> i många dokum<strong>en</strong>t från FN, EU <strong>och</strong> Europarådet. Under<br />
s<strong>en</strong>are år har det alltmer uppmärksammats att flickor ofta utsätts för sexuella trakasserier<br />
av pojkar i skolan i form av ”runda” ord, ovälkomna komm<strong>en</strong>tarer om utse<strong>en</strong>de <strong>och</strong> tafsande<br />
(51). Trafficking <strong>och</strong> prostitution av kvinnor <strong>och</strong> flickor har under s<strong>en</strong>are år uppmärksammats<br />
som allvarliga jämställdhetsproblem. Folkhälsokonsekv<strong>en</strong>serna är i hög grad<br />
okända (51, 55).<br />
Konsekv<strong>en</strong>serna av sexualiserat våld är fysiska, psykiska <strong>och</strong> <strong>reproduktiv</strong>a hälsoproblem<br />
(50, 51, 56). Fysiska konsekv<strong>en</strong>ser kan vara t.ex. blåmärk<strong>en</strong>, frakturer, brännskador,<br />
skallskador, syn- <strong>och</strong> hörselskador, kronisk smärta, underlivsinfektioner, högt blodtryck,<br />
hjärtsjukdom, självmord eller död (56, 57). De psykiska krisreaktionerna liknar dem vid<br />
posttraumatisk stress (51). Sexuellt våld/tvång påverkar ofta sexuallivet negativt. Kvinnor<br />
som har utsatts för sexuellt tvång av d<strong>en</strong> egna partnern har i högre grad sexuella problem<br />
än de som har tvingats av <strong>en</strong> okänd person (1, 49). Misshandlade kvinnor känner ofta skuld<br />
<strong>och</strong> skam över att de inte bryter sig ur d<strong>en</strong> destruktiva relation<strong>en</strong> <strong>och</strong> är rädda för repressalier<br />
från d<strong>en</strong> misshandlande partnern. Våldet <strong>och</strong> hotet om våld är <strong>en</strong> djup integritetskränkning<br />
som smular sönder självkänslan <strong>och</strong> många kvinnor g<strong>en</strong>omgår <strong>en</strong> nedbrytande process<br />
(58).<br />
Sexuella övergrepp i barn/ungdomsår<strong>en</strong> är förknippade med självskadande handlingar,<br />
samt extremt sexuellt risktagande. Av <strong>en</strong>kätundersökning<strong>en</strong> SAM 73-90 framgår att barn<br />
som har utsatts för sexuella övergrepp s<strong>en</strong>are ofta får hälsoproblem. Bland flickor är psykosomatiska<br />
problem, ätstörningar, självmordsförsök eller annat självskadande bete<strong>en</strong>de<br />
vanligt. Äv<strong>en</strong> bland pojkar är självskadebete<strong>en</strong>de vanligt. Båda kön<strong>en</strong> har <strong>en</strong> högre frekv<strong>en</strong>s<br />
av skolk <strong>och</strong> narkotikaerfar<strong>en</strong>het jämfört med barn som inte utsatts för övergrepp (9).<br />
Sexualiserat våld bidrar till ohälsosam stress hos kvinnor <strong>och</strong> barn. Många skolbarn upplever<br />
oro <strong>och</strong> lättare psykiska problem p.g.a. våld i hemmet mot mor <strong>och</strong>/eller barn (1, 4).
4.2 Utveckling av bestämningsfaktorn i olika grupper<br />
Utveckling<strong>en</strong> av bestämningsfaktorn ”Sexuellt våld <strong>och</strong> tvång” följs via indikatorerna<br />
”Anmälda sexualbrott (alla åldrar), antal/100 000 invånare” <strong>och</strong> ”Anmälda våldtäktsbrott<br />
mot personer>15 år, antal/100 000 invånare”. Här redovisas d<strong>en</strong> officiella statistik över<br />
sexualbrott som publiceras av BRÅ. Sexualbrott <strong>och</strong> kvinnomisshandel överlappar delvis<br />
varandra i brottsstatistik<strong>en</strong>, m<strong>en</strong> statistik<strong>en</strong> över kvinnomisshandel redovisas inte här.<br />
Anmälda sexualbrott, antal/100 000 invånare<br />
Sedan 1975 har det totala antalet polisanmälda sexualbrott nästan fyrdubblats. Mellan år<strong>en</strong><br />
2001 <strong>och</strong> 2003 ökade antalet polisanmälda sexualbrott (exkl. barnpornografi, sexköp <strong>och</strong><br />
trafficking) med elva proc<strong>en</strong>t <strong>och</strong> våldtäktsbrott<strong>en</strong> med 23 proc<strong>en</strong>t. Under 2003 ökade<br />
särskilt våldtäkterna mot personer under 15 år. Blottning var d<strong>en</strong> största kategorin av polisanmält<br />
sexuellt ofredande fram till slutet av 1980-talet, därefter ökade ”annat sexuellt<br />
ofredande” kraftigt fram till år 2003 (figur 7). Ofredandet bestod under 1980-talet mest av<br />
verbala angrepp, sexuella åtbörder, telefonsamtal eller brev med sexuellt innehåll, m<strong>en</strong><br />
under 1990-talet blev äv<strong>en</strong> ofredande i form av sexuella trakasserier vanligare. Mellan<br />
1980 <strong>och</strong> 1993 femdubblades anmälda fall av ”sexuellt tvång, utnyttjande mm”, till stor<br />
del med barn under 15 år som brottsoffer (59).<br />
Antal per 100 000 invånare<br />
50<br />
45<br />
40<br />
35<br />
30<br />
25<br />
20<br />
15<br />
0<br />
5<br />
trygg <strong>och</strong> <strong>säker</strong> <strong>sexualitet</strong> <strong>och</strong> <strong>en</strong> <strong>god</strong> <strong>reproduktiv</strong> <strong>hälsa</strong> 35<br />
1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003<br />
Våldtäkt inkl. grov<br />
Sexuellt tvång, utnyttjande m.m.<br />
Sexuellt ofredande (ej blottning)<br />
Blottning<br />
Figur 7. Polisanmälda sexualbrott 1975-2003 mot personer i alla åldrar, fördelade på de fyra största kategorierna av<br />
sexualbrott. Antal per 100 000 invånare. Källa: Sveriges officiella kriminalstatistik, Brottsförebyggande rådet.
36 målområde 8<br />
Tabell 1 visar hur de polisanmälda sexualbrott<strong>en</strong> i Sverige fördelade sig år 2003 på olika<br />
brottskategorier. Könet på förövare <strong>och</strong> brottsoffer registreras inte vid sexualbrott <strong>och</strong> <strong>en</strong><br />
åldersgräns finns vid 15 år bara för våldtäkter, sexuellt tvång <strong>och</strong> sexuellt ofredande (ej<br />
blottning). Mörkertalet är stort för sexualbrott<strong>en</strong>.<br />
Tabell 1. Polisanmälda sexualbrott i Sverige år 2003 fördelade på brottstyp.<br />
Typ av sexualbrott Antal Andel<br />
Sexuellt ofredande (ej blottning) 4 039 37%<br />
Våldtäkt inkl. grov 2 565 24%<br />
Sexuellt tvång, utnyttjande m.m. 1 956 18%<br />
Blottning 1 491 14%<br />
Barnpornografi, sexköp, trafficking 673 6%<br />
Koppleri <strong>och</strong> förförelse av ungdom 91 1%<br />
Summa 10 815 100%<br />
Källa: Sveriges officiella kriminalstatistik, Brottsförebyggande rådet.<br />
Anmälda våldtäktsbrott mot personer över 15 år<br />
Det totala antalet polisanmälda våldtäktsbrott i riket har ökat kontinuerligt från 350 våldtäkter<br />
år 1950 till 2 565 år 2003 (varav 466 mot barn), <strong>och</strong> de utgjorde år 2003 <strong>en</strong> fjärdedel<br />
av sexualbrott<strong>en</strong>. Våldtäktsbrott<strong>en</strong> delas in i fullbordade våldtäkter (inomhus eller utomhus)<br />
<strong>och</strong> försök till våldtäkt (inomhus eller utomhus). ”Fullbordade våldtäkter inomhus” är<br />
d<strong>en</strong> största kategorin <strong>och</strong> står äv<strong>en</strong> för d<strong>en</strong> största ökning<strong>en</strong> (59). Figur 8 visar hur andel<strong>en</strong><br />
polisanmälda våldtäktsbrott mot personer >15 år har ökat under de s<strong>en</strong>aste dec<strong>en</strong>nierna<br />
<strong>och</strong> att andel<strong>en</strong> anmälda våldtäkter inomhus har ökat snabbare än våldtäkterna utomhus.<br />
Regionala variationer förekommer.
Antal per 100 000 invånare<br />
18<br />
16<br />
14<br />
12<br />
10<br />
8<br />
6<br />
4<br />
2<br />
0<br />
Inomhus Utomhus<br />
trygg <strong>och</strong> <strong>säker</strong> <strong>sexualitet</strong> <strong>och</strong> <strong>en</strong> <strong>god</strong> <strong>reproduktiv</strong> <strong>hälsa</strong> 37<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003<br />
Figur 8. Polisanmälda våldtäktsbrott 1975-2003 mot personer >15 år, antal per 100 000 invånare. Källa: Sveriges<br />
officiella kriminalstatistik, Brottsförebyggande rådet.<br />
Riskutsatta grupper<br />
Sexuellt våld förekommer i alla samhällsskikt, m<strong>en</strong> vissa grupper är särskilt riskutsatta.<br />
Bland de tio proc<strong>en</strong>t av alla kvinnor som har haft 15 eller fler samlagspartners är det vanligare<br />
att någon gång ha blivit sexuellt tvingad (1). Andra riskgrupper är t.ex. invandrarflickor<br />
från vissa kulturer (51). Vissa kvinnor med utländsk bakgrund har kommit till Sverige<br />
för att gifta sig i ett äkt<strong>en</strong>skap arrangerat av släkt<strong>en</strong>. De är ofta mycket unga, har bristfällig<br />
skolutbildning <strong>och</strong> många får inte tillåtelse av mann<strong>en</strong> att delta i sv<strong>en</strong>skundervisning (60).<br />
Det fåtal män <strong>och</strong> kvinnor som uppger ett dåligt hälsotillstånd har i högre grad än andra<br />
tvingats sexuellt någon gång (1). Missbrukande kvinnor eller psykiskt sjuka är i högre<br />
grad utsatta för sexuella övergrepp, särskilt de med borderlinepersonlighet, självdestruktivt<br />
bete<strong>en</strong>de eller kronisk psykisk sjukdom (51, 61). Mer kunskap behövs om omfattning<strong>en</strong><br />
av våld <strong>och</strong> kränkningar mot äldre <strong>och</strong> funktionshindrade (61). Personer med rörelsehinder,<br />
synskador, utvecklingsstörning eller talsvårigheter kan vara särskilt utsatta (51).<br />
Gräns<strong>en</strong> mellan sexualbrott <strong>och</strong> kvinnomisshandel är flytande. Kriminalstatistik<strong>en</strong><br />
indikerar att fysiskt våld mot kvinnor är vanligast i nära relationer. Under 1990-talet blev<br />
varje år mellan 27 <strong>och</strong> 42 kvinnor offer för dödligt våld <strong>och</strong> i hälft<strong>en</strong> av dessa fall var gärningsmann<strong>en</strong><br />
<strong>en</strong> man som de haft <strong>en</strong> nära relation till (62). År 2001 publicerades ”Slag<strong>en</strong><br />
dam”, d<strong>en</strong> första omfattande studi<strong>en</strong> i Sverige över förekomst<strong>en</strong> av fysiskt <strong>och</strong> sexuellt<br />
våld mot kvinnor från män i nära relationer (50). I d<strong>en</strong>na studie påvisas starka samband<br />
mellan att mann<strong>en</strong> utövar ett kontrollerande bete<strong>en</strong>de mot kvinnan <strong>och</strong> att han utsätter<br />
h<strong>en</strong>ne för hot om våld, fysiskt eller sexuellt våld. Exempelvis kan han förbjuda h<strong>en</strong>ne att<br />
träffa släkt/vänner, förstöra h<strong>en</strong>nes saker eller hota med att skada sig själv om hon lämnar
38 målområde 8<br />
honom. Sådan maktutövning är inte brottslig, m<strong>en</strong> kan allvarligt kränka kvinnans integritet<br />
<strong>och</strong> självkänsla (50, 51, 60).<br />
Kunskap<strong>en</strong> om sexuella övergrepp vid partnerrelaterat våld inom samkönade förhålland<strong>en</strong><br />
är begränsad <strong>och</strong> mörkertalet sannolikt mycket stort. Studier visar att homo- <strong>och</strong><br />
bisexuella män löper <strong>en</strong> väs<strong>en</strong>tligt högre risk för våld än heterosexuella. Äv<strong>en</strong> lesbisk partnermisshandel<br />
förekommer (61). Situation<strong>en</strong> för <strong>en</strong> lesbisk kvinna som blir utsatt för våld<br />
i sin relation kan upplevas särskilt utsatt <strong>och</strong> <strong>en</strong>sam (51).
4.3 Förklaringar till utveckling<strong>en</strong><br />
trygg <strong>och</strong> <strong>säker</strong> <strong>sexualitet</strong> <strong>och</strong> <strong>en</strong> <strong>god</strong> <strong>reproduktiv</strong> <strong>hälsa</strong> 39<br />
D<strong>en</strong> ökade förekomst<strong>en</strong> av sexuellt våld i brottsstatistik<strong>en</strong> kan bero på flera faktorer, t.ex.<br />
attitydförändringar <strong>och</strong> d<strong>en</strong> ökande konsumtion<strong>en</strong> av alkohol. En ökad anmälningsb<strong>en</strong>äg<strong>en</strong>het<br />
har trolig<strong>en</strong> stor betydelse äv<strong>en</strong> om mörkertalet är stort.<br />
Ökad anmälningsb<strong>en</strong>äg<strong>en</strong>het<br />
Utveckling<strong>en</strong> av anmälda brott mot person, såsom misshandel <strong>och</strong> sexualbrott, påverkas<br />
av <strong>en</strong> ökad b<strong>en</strong>äg<strong>en</strong>het att anmäla dessa brott. Mörkertal<strong>en</strong> är stora beträffande sexualiserat<br />
våld <strong>och</strong> d<strong>en</strong> verkliga våldsbrottslighet<strong>en</strong> har uppskattats till minst tre gånger så stor<br />
som d<strong>en</strong> polisrapporterade (63). Andra undersökningar visar att 5-10 proc<strong>en</strong>t av dem som<br />
uppger att de blivit utsatta för sexuella övergrepp gör <strong>en</strong> polisanmälan. Grova brott, brott<br />
av obekant gärningsman <strong>och</strong> brott på allmän plats anmäls i högre grad än mindre grova<br />
brott som begås i det privata (59). Ett anmält brott kan drabba ett eller flera brottsoffer <strong>och</strong><br />
det kan vara <strong>en</strong> eller flera gärningsmän. Det förekommer äv<strong>en</strong> att <strong>en</strong> person vid ett tillfälle<br />
polisanmäler många våldtäktsbrott som <strong>en</strong> person har begått under flera år, t.ex. år 1993 i<br />
Figur 8 (59).<br />
Det har diskuterats om ökning<strong>en</strong> i kriminalstatistik<strong>en</strong> av misshandel mot kvinnor inom<br />
nära relationer under 1990-talet speglar <strong>en</strong> faktisk ökning eller <strong>en</strong> ökad anmälningsb<strong>en</strong>äg<strong>en</strong>het.<br />
Invandrarkvinnor anmäler allt fler våldsbrott. BRÅ:s statistiska analyser med hjälp<br />
av SCB-intervjuer om utsatthet för brott (oavsett om polisanmälan gjorts eller inte) talar<br />
för att våldet mot kvinnor i nära relationer har ökat under 1990-talet, m<strong>en</strong> att d<strong>en</strong> faktiska<br />
ökning<strong>en</strong> är mindre än vad kriminalstatistik<strong>en</strong> visar (53, 64). Utbildningsinsatser inom<br />
polis<strong>en</strong>, hälso- <strong>och</strong> sjukvård<strong>en</strong> <strong>och</strong> socialtjänst<strong>en</strong> kan ha bidragit till fler anmälningar.<br />
Parrelaterat våld<br />
En definitionsförändring kan ha skett av begreppet våldtäkt, särskilt inom <strong>en</strong> sexuell relation.<br />
Tidigare fanns inte begreppet våldtäkt inom äkt<strong>en</strong>skapet. Sexuellt våld är svårt att<br />
särskilja från annat våld, utövas oftast inom hemmets väggar <strong>och</strong> förblir som brott ofta<br />
dolt. Orsakerna till detta är komplexa (61). Vid <strong>en</strong> granskning av motiv<strong>en</strong> bakom d<strong>en</strong> polisanmälda<br />
misshandeln återkommer faktorer som gärningsmann<strong>en</strong>s svartsjuka <strong>och</strong> konflikter<br />
i samband med separation eller skilsmässa. Dessa faktorer finns med i ca <strong>en</strong> fjärdedel<br />
av brott<strong>en</strong> (53). Att alltfler byter partner kan tänkas bidra. Andel<strong>en</strong> nyskilda kvinnor har<br />
inte förändrats mycket efter <strong>en</strong> kraftig ökning under 1960-70-tal<strong>en</strong> (65), m<strong>en</strong> separerande<br />
personer utan gem<strong>en</strong>samma barn kommer inte med i skilsmässostatistik<strong>en</strong>.<br />
Alkoholkonsumtion<br />
Alkohol finns ofta med i bild<strong>en</strong> vid kvinnomisshandel (53). D<strong>en</strong> ökande konsumtion<strong>en</strong> av<br />
alkohol kan vara <strong>en</strong> bidragande orsak till ökad förekomst av sexuellt våld/tvång.
40 målområde 8<br />
4.4 Insatser på internationell <strong>och</strong> nationell nivå<br />
Utbildningspolitik<br />
Mål <strong>och</strong> inriktning<br />
För <strong>en</strong> beskrivning av det internationella sammanhanget <strong>och</strong> målet för politikområdet, se<br />
under rubrik<strong>en</strong> Oskyddat sex, Utbildningspolitik. Där framgår också politik<strong>en</strong>s inriktning.<br />
Av budgetproposition<strong>en</strong> för 2005 framgår äv<strong>en</strong> att inom utbildningspolitik<strong>en</strong> betonas<br />
skolans värdegrund <strong>och</strong> frågorna om demokrati, jämställdhet <strong>och</strong> mänskliga rättigheter i<br />
skolan. Kränkningar på grund av kön <strong>och</strong> sexuell läggning ska uppmärksammas <strong>och</strong> beaktas<br />
mera i skolornas värdegrundsarbete. Diskrimineringsskyddet för stud<strong>en</strong>ter i högskolan<br />
har stärkts g<strong>en</strong>om lag<strong>en</strong> (2001:1286) om likabehandling av stud<strong>en</strong>ter i högskolan, som<br />
syftar till att skydda stud<strong>en</strong>ter <strong>och</strong> sökande till högskolan mot trakasserier <strong>och</strong> diskriminering<br />
på grund av könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning <strong>och</strong><br />
funktionshinder (35).<br />
De nationella aktörer som har huvudansvar för dessa insatser inom utbildningspolitik<strong>en</strong><br />
är Skolverket <strong>och</strong> Myndighet<strong>en</strong> för skolutveckling.<br />
Skolverket<br />
Insatser som påverkar bestämningsfaktorerna<br />
Vid Skolverkets granskning 1999 av kränkande behandling <strong>och</strong> verkets kartläggning 2002<br />
av förekomst<strong>en</strong> av rasism, etnisk diskriminering, sexuella trakasserier, homofobi <strong>och</strong><br />
könsrelaterad mobbning påvisades brister i skyddet mot diskriminering <strong>och</strong> annan kränkande<br />
behandling i skolan. En utredning resulterade i betänkandet ”Skolans ansvar för<br />
kränkningar av elever” (SOU 2004:50) (35).<br />
Effekter av verksamhet<strong>en</strong><br />
Se Insatser ovan.<br />
Utvecklingsbehov <strong>och</strong> förslag<br />
I utredning<strong>en</strong> ”Slag i luft<strong>en</strong>” föreslås att Stat<strong>en</strong>s skolverk ska utarbeta policydokum<strong>en</strong>t <strong>och</strong><br />
handlingsplaner mot pojkars våld mot flickor, speciellt när det gäller kränkningar på grund<br />
av kön. Man ska särskilt prioritera frågor om våldsutövande <strong>och</strong> våldsutsatthet i skola <strong>och</strong><br />
förskola samt utreda förekomst<strong>en</strong> av våld. Stat<strong>en</strong>s skolverk ska också utreda möjlighet<strong>en</strong><br />
att i läroplan<strong>en</strong> införa ämnesområdet mäns <strong>och</strong> pojkars våld mot kvinnor <strong>och</strong> flickor (66).<br />
Kunskap behöver spridas till berörda aktörer om att sexuella trakasserier i skolan bör<br />
motarbetas mycket mer aktivt, både i lag <strong>och</strong> i verksamhet<strong>en</strong> (67). Skolorna bör också<br />
utarbeta handlingsplaner för att förebygga <strong>och</strong> hantera sådana situationer.
Myndighet<strong>en</strong> för skolutveckling<br />
Insatser som påverkar bestämningsfaktorerna<br />
Myndighet<strong>en</strong> för skolutveckling fick vår<strong>en</strong> 2004 ett regeringsuppdrag kring film<strong>en</strong> ”Hip,<br />
Hip, Hora” <strong>och</strong> utvecklar stödmaterial för jämställdhetsarbete i skolor i nära samarbete<br />
med Sv<strong>en</strong>ska Filminstitutet. Myndighet<strong>en</strong> utkom 2003 med ett stödmaterial om jämställdhet<br />
kallat ”Hur är det ställt? Tack, ojämnt!” Under 2004 utbildades också g<strong>en</strong>uspedagoger<br />
via Värdegrundsc<strong>en</strong>trum i Umeå på uppdrag av Myndighet<strong>en</strong> för skolutveckling. Höst<strong>en</strong><br />
2003 utkom ett stödmaterial om hedersrelaterat våld kallat ”Starkare än du tror”, där myndighet<strong>en</strong><br />
tar upp skolornas insatser mot hedersrelaterat våld, könsstympning <strong>och</strong> missbruk.<br />
Tillsammans med Socialstyrels<strong>en</strong> har myndighet<strong>en</strong> ett uppdrag om kompet<strong>en</strong>sutveckling<br />
av skolpersonal kring könsstympning (32).<br />
Effekter av verksamhet<strong>en</strong><br />
Alla kommuner har inte anammat erbjudandet om utbildning av g<strong>en</strong>uspedagoger (se<br />
ovan). Underlag för övrig bedömning av effekter saknas.<br />
Utvecklingsbehov <strong>och</strong> förslag<br />
Både lärare <strong>och</strong> elever uttrycker <strong>en</strong> vilja att jämställdhetsperspektivet i högre utsträckning<br />
ska påverka d<strong>en</strong> ordinarie undervisning<strong>en</strong>s innehåll <strong>och</strong> arbetsformer. Jämställdhetsarbete<br />
handlar ofta om att stärka flickor m<strong>en</strong> riktar sig inte lika självklart till pojkar. Myndighet<strong>en</strong><br />
för skolutveckling anser att jämställdhetsarbetet i skolan är ett stort <strong>och</strong> brett fält som kräver<br />
långsiktighet för att ge framgång (32). Invandrarflickors villkor behöver uppmärksammas<br />
där det kan bli <strong>en</strong> kollision mellan syn<strong>en</strong> på manligt <strong>och</strong> kvinnligt i hemlandet <strong>och</strong> i<br />
Sverige (51).<br />
Hälso- <strong>och</strong> sjukvårdspolitik<br />
trygg <strong>och</strong> <strong>säker</strong> <strong>sexualitet</strong> <strong>och</strong> <strong>en</strong> <strong>god</strong> <strong>reproduktiv</strong> <strong>hälsa</strong> 41<br />
Mål <strong>och</strong> inriktning<br />
För <strong>en</strong> beskrivning av det internationellt sammanhanget se rubrik<strong>en</strong> Oskyddat sex, Hälso<strong>och</strong><br />
sjukvårdspolitik.<br />
WHO konstaterar 1997 i rapport<strong>en</strong> ”Viol<strong>en</strong>ce against wom<strong>en</strong>: a priority health issue”<br />
att våldet är ett allvarligt hot mot kvinnors <strong>hälsa</strong> <strong>och</strong> välbefinnande. I ett globalt perspektiv<br />
skördar våldet uppskattningsvis fler offer än trafikolyckor <strong>och</strong> malaria tillsammans (60).<br />
Regering<strong>en</strong> anser i budgetproposition<strong>en</strong> för 2005 att insatser för att bekämpa hot <strong>och</strong><br />
våld mot kvinnor måste utvecklas <strong>och</strong> förstärkas. År 2004 utökades det statliga anslaget<br />
till organisationer som arbetar för att motverka våld mot kvinnor <strong>och</strong> barn samt medel för<br />
andra insatser i syfte att motverka våld mot kvinnor. Mera p<strong>en</strong>gar gavs till kvinno- <strong>och</strong><br />
mansjourer. Ytterligare insatser behövs för dubbelt utsatta kvinnor, t.ex. med missbruksproblem<br />
eller funktionshinder (35). Ett förbud mot diskriminering som har samband med<br />
<strong>en</strong> persons sexuella läggning har föreslagits i departem<strong>en</strong>tspromemorian Ds 2004:20. I juni<br />
2004 överlämnades ett betänkande ”Sexuell exploatering av barn i Sverige” (SOU 2004:71)
42 målområde 8<br />
med <strong>en</strong> kunskapssammanställning samt förslag till åtgärder för att motverka att många barn<br />
<strong>och</strong> unga utsätts för sexuell exploatering, samt stödja <strong>och</strong> hjälpa utsatta barn (35).<br />
D<strong>en</strong> nationella aktör som har huvudansvar för insatser mot sexuellt våld/tvång inom<br />
hälso- <strong>och</strong> sjukvårdspolitik<strong>en</strong> är Socialstyrels<strong>en</strong>.<br />
Socialstyrels<strong>en</strong><br />
Insatser som påverkar bestämningsfaktorerna<br />
Sedan 2003 har Socialstyrels<strong>en</strong> ett regeringsuppdrag att vidareutveckla <strong>och</strong> sprida metoder<br />
samt initiera projekt som syftar till att förebygga kvinnlig könsstympning. Ett omfattande<br />
utbildningsmaterial är framtaget för socialtjänst samt hälso- <strong>och</strong> sjukvård. Detta arbete<br />
utvecklas till att äv<strong>en</strong> omfatta bl.a. polis, rättsväs<strong>en</strong>de samt skola. På området ”Ungdomar<br />
som riskerar att utsättas för s.k. hedersrelaterat våld” arbetar Socialstyrels<strong>en</strong> med två regeringsuppdrag.<br />
Det <strong>en</strong>a gäller <strong>en</strong> lägesrapport om länsstyrelsernas insatser <strong>och</strong> <strong>en</strong> bedömning<br />
av behovet av insatser fram till juli 2006. Det andra är att utreda utformning<strong>en</strong> av ett nationellt<br />
konsultativt stöd, riktat till personer som träffar dessa ungdomar (42).<br />
Under 2002 avslutades det s.k. Kvinnofridsuppdraget. Det övergripande syftet var att<br />
minska partnerrelaterat våld g<strong>en</strong>om att skapa stödjande strukturer <strong>och</strong> stödja kunskapsutveckling<strong>en</strong>.<br />
Arbetet resulterade bl.a. i d<strong>en</strong> s.k. Kvinnofridsportal<strong>en</strong> (www.kvinnofrid.se)<br />
<strong>och</strong> stöd till utveckling av kvinnojourernas verksamhet. Socialstyrels<strong>en</strong>s samverkar bl.a.<br />
med olika frivilligorganisationer som motverkar sexualiserat våld mot kvinnor (42).<br />
Socialstyrels<strong>en</strong> pres<strong>en</strong>terade under 2004 <strong>en</strong> kartläggning av prostitution<strong>en</strong>s omfattning<br />
<strong>och</strong> utveckling i Sverige, <strong>en</strong> uppföljning av 2000 års kartläggning (35).<br />
Effekter av verksamhet<strong>en</strong><br />
Socialstyrels<strong>en</strong> rapporterar att det finns flera indikatorer på att kommunernas arbete kring<br />
problematik<strong>en</strong> mäns våld mot kvinnor utvecklas i positiv riktning (35). Projektet<br />
”Myndighetssamarbete vid kvinnomisshandel” bedrevs i samverkan mellan Socialstyrels<strong>en</strong><br />
<strong>och</strong> länsstyrelserna i fem län. En slutrapport överlämnades 1991 till regering<strong>en</strong><br />
(Dnr S95/4288/Jäm). Projektet har haft positiva effekter <strong>och</strong> i många fall har bestå<strong>en</strong>de<br />
samverkansformer utvecklats.<br />
Socialstyrels<strong>en</strong> har g<strong>en</strong>omfört ett projekt för att få kunskaper om nyttan med scre<strong>en</strong>ing<br />
av våld mot kvinnor samt id<strong>en</strong>tifiera förutsättningar <strong>och</strong> hinder för detta arbete. Kvinnor<br />
vid mödravårds- <strong>och</strong> ungdomsmottagningar i tre län (Dalarna, Stockholm <strong>och</strong> Skåne) har<br />
rutinmässigt tillfrågats om utsatthet för våld. Resultat<strong>en</strong> visar att scre<strong>en</strong>ing kan bidra till<br />
att våldsutsatta kvinnor får hjälp <strong>och</strong> stöd. Olika behandlingsprogram för män som utövar<br />
våld mot kvinnor diskuterades på <strong>en</strong> forskarkonfer<strong>en</strong>s år 2000. Det är svårt att se några<br />
säkra effekter av programm<strong>en</strong>, m<strong>en</strong> det ansågs vara viktigt att ha specifika målsättningar<br />
<strong>och</strong> det är nödvändigt att äv<strong>en</strong> inbegripa kvinnorna <strong>och</strong> deras behov i programm<strong>en</strong> (66).<br />
I Slag i luft<strong>en</strong> framförs kritik mot Socialstyrels<strong>en</strong>. Utredning<strong>en</strong> ställer sig kritisk till det<br />
sätt som våldet hanteras <strong>och</strong> förstås på. Socialstyrels<strong>en</strong> går i polemik med <strong>en</strong> könsmaktsförståelse<br />
av mäns våld mot kvinnor <strong>och</strong> förespråkar i stället <strong>en</strong> ekologisk modell, som<br />
bygger på <strong>en</strong> kombination av förståelser, där könsmakt är <strong>en</strong> av flera. Utredning<strong>en</strong> är
exempelvis kritisk till att samarbetssamtal föreslås i relationer där mann<strong>en</strong> utövar våld mot<br />
kvinnan (66).<br />
Utvecklingsbehov <strong>och</strong> förslag<br />
I utredning<strong>en</strong> Slag i luft<strong>en</strong> föreslås att Socialstyrels<strong>en</strong> i samråd med Rikskvinnoc<strong>en</strong>trum<br />
ska kartlägga hur arbetet med mäns våld mot kvinnor bedrivs inom hälso- <strong>och</strong> sjukvård<strong>en</strong><br />
samt utarbeta allmänna råd när det gäller våldsutsatta kvinnor. Socialstyrels<strong>en</strong> ska äv<strong>en</strong><br />
tillse att samarbetssamtal (<strong>och</strong> medling) inte används inom socialtjänst<strong>en</strong> när mann<strong>en</strong><br />
utövat våld mot kvinnan <strong>och</strong>/eller barn<strong>en</strong> (66).<br />
FHI anser att insatser som visat sig framgångsrika bör fortsätta <strong>och</strong> vidareutvecklas.<br />
Fortsatt utveckling <strong>och</strong> utbyggnad av ungdomsmottagningar <strong>och</strong> familjerådgivning bör ske.<br />
Jämställdhetspolitik<br />
trygg <strong>och</strong> <strong>säker</strong> <strong>sexualitet</strong> <strong>och</strong> <strong>en</strong> <strong>god</strong> <strong>reproduktiv</strong> <strong>hälsa</strong> 43<br />
Mål <strong>och</strong> inriktning<br />
Vid FN:s kvinnokonfer<strong>en</strong>s i Peking 1995 följde man upp handlingsplan<strong>en</strong> med särskild<br />
betoning på jämställdhet samt kvinnors sexuella <strong>och</strong> <strong>reproduktiv</strong>a rättigheter, dvs. kvinnors<br />
rätt att ”utan tvång, våld eller diskriminering” bestämma över sin eg<strong>en</strong> <strong>sexualitet</strong> (7,<br />
8). EU-projektet ”Wom<strong>en</strong> to the Top” ska utveckla metoder <strong>och</strong> verktyg för att uppnå <strong>en</strong><br />
jämnare könsfördelning på ledande poster i olika företag, <strong>och</strong> är delvis <strong>en</strong> fortsättning av<br />
”Jämnt på topp<strong>en</strong>”, som avslutades 2004 (35).<br />
Målet för d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska jämställdhetspolitik<strong>en</strong> är att kvinnor <strong>och</strong> män ska ha samma<br />
möjligheter, rättigheter <strong>och</strong> skyldigheter inom livets alla områd<strong>en</strong>, vilket innebär <strong>en</strong> jämn<br />
fördelning av makt <strong>och</strong> inflytande, samma möjligheter till ekonomiskt obero<strong>en</strong>de, lika<br />
villkor <strong>och</strong> förutsättningar i fråga om företagande, arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter<br />
i arbetet. Målet innebär också lika tillgång till utbildning <strong>och</strong> möjligheter till<br />
utveckling av personliga ambitioner, intress<strong>en</strong> <strong>och</strong> talanger, delat ansvar för hem <strong>och</strong> barn<br />
samt frihet från könsrelaterat våld (35). Politik<strong>en</strong>s inriktning beskrivs under JämO:s insatser<br />
under nästa rubrik.<br />
Nationella aktörer med ansvar för att förebygga sexuellt våld <strong>och</strong> tvång inom jämställdhetspolitik<strong>en</strong><br />
är Jämställdhetsombudsmann<strong>en</strong> (JämO) <strong>och</strong> Rikskvinnoc<strong>en</strong>trum.<br />
Jämställdhetsombudsmann<strong>en</strong> (JämO)<br />
Insatser som påverkar bestämningsfaktorerna<br />
I Regering<strong>en</strong>s skrivelse ”Jämt <strong>och</strong> ständigt” (skr. 2002/03:140) anges fem fokusområd<strong>en</strong><br />
för jämställdhetspolitik<strong>en</strong>: 1. repres<strong>en</strong>tation; jämn fördelning av makt <strong>och</strong> inflytande 2.<br />
lika lön för lika <strong>och</strong> likvärdigt arbete 3. mäns våld mot kvinnor; prostitution <strong>och</strong> handel<br />
med kvinnor för sexuella ändamål 4. män <strong>och</strong> jämställdhet samt 5. sexualisering<strong>en</strong> av det<br />
off<strong>en</strong>tliga rummet (68).<br />
En särskild utredning har följt upp <strong>och</strong> ur ett könsmaktsperspektiv utvärderat de uppdrag<br />
som gavs i samband med proposition<strong>en</strong> Kvinnofrid (prop. 1997/98:55). Utredning<strong>en</strong>
44 målområde 8<br />
är ett viktigt underlag för fortsatta övervägand<strong>en</strong> om bl.a. hur kommunernas arbete mot<br />
mäns våld mot kvinnor kan stimuleras <strong>och</strong> int<strong>en</strong>sifieras. En särskild utredare (Dir.<br />
2004:18) ska lämna förslag på mål <strong>och</strong> resultatindikatorer för jämställdhetspolitik<strong>en</strong>, analysera<br />
det off<strong>en</strong>tligas roll <strong>och</strong> uppgifter inom området samt lämna förslag till d<strong>en</strong> framtida<br />
organisation<strong>en</strong> <strong>och</strong> inriktning<strong>en</strong> på jämställdhetsarbetet (35).<br />
Stat<strong>en</strong> stöder kvinnojourer <strong>och</strong> andra organisationer som arbetar för att motverka våld<br />
mot kvinnor, främst kvinnojourernas två riksorganisationer. Medel har avsatts för inrättande<br />
av skyddat bo<strong>en</strong>de för flickor som riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld. Andra<br />
åtgärder syftar till att höja kunskap<strong>en</strong> <strong>och</strong> medvet<strong>en</strong>het<strong>en</strong> om detta problem (35).<br />
Effekter av verksamhet<strong>en</strong><br />
Väs<strong>en</strong>tliga framsteg har gjorts för att implem<strong>en</strong>tera handlingsplan<strong>en</strong> från Peking.<br />
Regering<strong>en</strong>s insatser mot mäns våld mot kvinnor har int<strong>en</strong>sifierats. Sexköpslag<strong>en</strong> har<br />
inneburit minskad prostitution <strong>och</strong> fungerar som ett hinder för människohandel för sexuella<br />
ändamål till Sverige.<br />
När det gäller kvinnors möjligheter till makt <strong>och</strong> inflytande g<strong>en</strong>om ledande positioner<br />
<strong>och</strong> styrelseposter går utveckling<strong>en</strong> framåt i d<strong>en</strong> off<strong>en</strong>tliga sektorn, vilket redovisas i Jämt<br />
<strong>och</strong> ständigt. Målet att kvinnor <strong>och</strong> män ska ha samma möjligheter till ekonomiskt obero<strong>en</strong>de<br />
är dock inte uppnått. Kvinnor har g<strong>en</strong>erellt sett sämre ekonomiska villkor än män <strong>och</strong><br />
deras villkor skiftar också mera mellan olika sked<strong>en</strong> i livet. Skillnaderna är större mellan<br />
sammanbo<strong>en</strong>de än <strong>en</strong>samstå<strong>en</strong>de kvinnor <strong>och</strong> män (35).<br />
Utvecklingsbehov <strong>och</strong> förslag<br />
I utredning<strong>en</strong> ”Slag i luft<strong>en</strong>” (66) föreslås <strong>en</strong> nationell expertgrupp, som ska utforma <strong>en</strong><br />
nationell handlingsplan mot mäns våld mot kvinnor <strong>och</strong> barn samt utarbeta <strong>en</strong> modell för<br />
kommunala handlingsplaner. Det föreslås äv<strong>en</strong> att varje berörd nationell myndighet, t.ex<br />
Socialstyrels<strong>en</strong>, BRÅ <strong>och</strong> Skolverket, inrättar <strong>en</strong> special<strong>en</strong>het för mäns våld mot kvinnor<br />
<strong>och</strong> barn på d<strong>en</strong> egna myndighet<strong>en</strong>. Förslag<strong>en</strong> går ut på att utveckla <strong>en</strong> könsmaktsförståelse<br />
av mäns våld mot kvinnor <strong>och</strong> barn samt att institutionalisera <strong>och</strong> systematisera arbetet,<br />
skapa tillräckliga resurser <strong>och</strong> initiera mer forskning inom området.<br />
FHI anser att fortsatt ekonomiskt stöd bör ges till landets kvinnojourer. En aktiv nationell<br />
alkoholpolitik kan förmodlig<strong>en</strong> bidra till att minska våldet.<br />
Trots strävan efter jämställdhet mellan kvinnor <strong>och</strong> män finns traditionella manlighetsideal<br />
<strong>och</strong> <strong>en</strong> maktobalans mellan kön<strong>en</strong> kvar i samhället. I medierna förmedlas till pojkar<br />
<strong>och</strong> unga män att manlighet är förknippad med makt, råhet <strong>och</strong> fysisk styrka. Det saknas<br />
naturliga sammanhang där män samtalar om relationer, manlighet, självbilder, livskriser<br />
etc. Unga män måste få tillfälle att reflektera över sin manlighet <strong>och</strong> öva upp sin empatiska<br />
förmåga. För att kunna förebygga mäns våld mot kvinnor måste maktfördelning<strong>en</strong> mellan<br />
kvinnor <strong>och</strong> män i samhället diskuteras <strong>och</strong> förändras (61). Möjlighet<strong>en</strong> att utveckla indikatorer<br />
för diskriminering på grund av sexuell läggning bör också diskuteras.
Rikskvinnoc<strong>en</strong>trum<br />
Insatser som påverkar bestämningsfaktorerna<br />
Sedan tillkomst<strong>en</strong> av Rikskvinnoc<strong>en</strong>trum i Uppsala har regering<strong>en</strong> lämnat stöd till verksamhet<strong>en</strong>.<br />
Ett förslag har utretts om <strong>en</strong> ombildning av Rikskvinnoc<strong>en</strong>trum till ett nationellt<br />
institut, som ska utveckla metoder för omhändertagande <strong>och</strong> behandling samt fungera som<br />
ett kunskaps- <strong>och</strong> resursorgan när det gäller mäns våld mot kvinnor, sexuella övergrepp<br />
<strong>och</strong> våldtäkt. Institutet ska initiera forskning <strong>och</strong> peka på forskningsbehov. Betänkandet<br />
överlämnades till regering<strong>en</strong> i november 2004. Ett förslag finns äv<strong>en</strong> om att inrätta <strong>en</strong><br />
nationell kristelefon för kvinnor som utsatts för mäns våld (35, 66).<br />
Effekter av verksamhet<strong>en</strong><br />
Socialstyrels<strong>en</strong> har i ett regeringsuppdrag utvärderat <strong>och</strong> analyserat Rikskvinnoc<strong>en</strong>trums<br />
erfar<strong>en</strong>heter av sitt arbete med våldsutsatta kvinnor. Utvärdering<strong>en</strong> visar att Rikskvinnoc<strong>en</strong>trum<br />
haft betydelse när det gäller att skapa medvet<strong>en</strong>het <strong>och</strong> intresse för frågan om hur<br />
man omhändertar misshandlade kvinnor inom hälso- <strong>och</strong> sjukvård<strong>en</strong>. Man har främst nått<br />
ut till de <strong>en</strong>heter som har ansvar för d<strong>en</strong> akuta vård<strong>en</strong> av misshandlade kvinnor.<br />
Socialstyrels<strong>en</strong> anser att primärvård<strong>en</strong> bör göras mer delaktig (66).<br />
Utvecklingsbehov <strong>och</strong> förslag<br />
FHI anser att Rikskvinnoc<strong>en</strong>trum bör ombildas till ett nationellt institut <strong>en</strong>ligt förslaget.<br />
Kriminalpolitik<br />
trygg <strong>och</strong> <strong>säker</strong> <strong>sexualitet</strong> <strong>och</strong> <strong>en</strong> <strong>god</strong> <strong>reproduktiv</strong> <strong>hälsa</strong> 45<br />
Mål <strong>och</strong> inriktning<br />
De nordiska <strong>och</strong> baltiska ministrarna för jämställdhet samt justitie- <strong>och</strong> inrikesministrarna<br />
<strong>en</strong>ades år 2003 om ett fortsatt samarbete i kamp<strong>en</strong> mot handeln med kvinnor <strong>och</strong> barn.<br />
Information<strong>en</strong> till polismyndigheterna om misstänkt människohandel för sexuellt ändamål<br />
ökade under 2003. Det förekommer uppgifter om att Sverige används som transitland för<br />
kvinnor som utnyttjas som prostituerade i bl.a. Norge <strong>och</strong> Danmark. Polis <strong>och</strong> åklagare har<br />
svårt att säkra tillräcklig bevisning. D<strong>en</strong> 1 juli 2004 trädde <strong>en</strong> ny lagstiftning i kraft om <strong>en</strong><br />
utvidgning av det straffrättsliga skyddet mot människohandel, tillträde till FN-protokollet<br />
mot människohandel samt g<strong>en</strong>omförande av EU:s rambeslut mot människohandel (35).<br />
Målet för kriminalpolitik<strong>en</strong> är att minska brottslighet<strong>en</strong> <strong>och</strong> att öka människors trygghet.<br />
Målet för verksamhetsområdet Brottsförebyggande arbete är att brott ska förebyggas (35).<br />
Av budgetproposition<strong>en</strong> för 2005 framgår att ett särskilt viktigt område för förebyggande<br />
insatser är våld mot kvinnor. Lagstiftning resulterade i utvidgade besöksförbudsregler<br />
2003. Strategin för bättre stöd till brottsoffer innebär utbildning av personal, samarbete<br />
i rättskedjan, kunskap g<strong>en</strong>om forskning <strong>och</strong> utveckling samt omfattande satsningar på<br />
målgrupperna kvinnor, barn <strong>och</strong> ungdomar (35). Flera förslag har getts om förbättrat stöd<br />
till våldsutsatta kvinnor, bl.a. ett tillägg i socialtjänstlag<strong>en</strong> som förtydligar socialtjänst<strong>en</strong>s<br />
ansvar. En utredning (dir. 2003:112) följer upp de myndighetsuppdrag<strong>en</strong> i Kvinnofridsreform<strong>en</strong>.<br />
I ett betänkande av 1998 års Sexualbrottskommitté (69) föreslogs att lagstift
46 målområde 8<br />
ning<strong>en</strong> om sexualbrott bör vara tydligare <strong>och</strong> begreppet våldtäkt diskuterades. Lag<strong>en</strong> ändrades<br />
vår<strong>en</strong> 2005.<br />
Nationella aktörer är främst Brottsförebyggande rådet.<br />
Brottsförebyggande rådet.<br />
Insatser som påverkar bestämningsfaktorerna<br />
I arbetet med att förebygga sexuellt våld <strong>och</strong> tvång redovisade Brottsförebyggande rådet<br />
(BRÅ) 2003 <strong>en</strong> uppföljning av lag<strong>en</strong> om besöksförbud. Enligt BRÅ borde polis<strong>en</strong> <strong>och</strong><br />
åklagarväs<strong>en</strong>det förbättra rutinerna i är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> om besöksförbud. (35).<br />
Effekter av verksamhet<strong>en</strong><br />
Såväl inom polis<strong>en</strong>s brottsförebyggande arbete som inom d<strong>en</strong> brottsutredande verksamhet<strong>en</strong><br />
har det under de s<strong>en</strong>aste år<strong>en</strong> skett <strong>en</strong> positiv utveckling när det gäller bl.a. kompet<strong>en</strong>s<br />
<strong>och</strong> arbetsmetoder. Utvärdering<strong>en</strong> av besöksförbud visar att kvinnor uppfattar <strong>en</strong> beviljad<br />
ansökan som mycket positiv. Besöksförbud kan ha <strong>en</strong> viss avskräckande effekt särskilt för<br />
de män som inte lagförts för brott tidigare. Fortfarande klaras dock för få brott upp (35).<br />
Utvecklingsbehov <strong>och</strong> förslag<br />
Regering<strong>en</strong> har gett Brottsförebyggande rådet i uppdrag att under <strong>en</strong> treårsperiod g<strong>en</strong>omföra<br />
ytterligare <strong>en</strong> utvärdering av tillämpning<strong>en</strong> av lagstiftning<strong>en</strong> om besöksförbud(35).<br />
Med ledning av d<strong>en</strong>na utvärdering bör ytterligare brottsförebyggande insatser planeras.
4.5 Insatser på regional <strong>och</strong> lokal nivå<br />
Aktörer <strong>och</strong> verksamhetsområd<strong>en</strong><br />
De aktörer som medverkar i g<strong>en</strong>omförandet av insatser för prev<strong>en</strong>tion av sexuellt<br />
våld/tvång är länsstyrelser, landsting/regioner, kommuner <strong>och</strong> frivilligorganisationer.<br />
Aktuella verksamhetsområd<strong>en</strong> för primärprev<strong>en</strong>tion kan vara länsstyrelser <strong>och</strong> frivilligorganisationer<br />
<strong>och</strong> för sekundärprev<strong>en</strong>tion hälso- <strong>och</strong> sjukvård<strong>en</strong>, socialtjänst<strong>en</strong> <strong>och</strong> kvinnohus.<br />
Äv<strong>en</strong> skola, barnomsorg <strong>och</strong> fritidsverksamhet kan via föräldrakontakter upptäcka<br />
utsatta kvinnor i ett tidigt skede <strong>och</strong> förmedla kontakt med hjälpinstanser.<br />
Länsstyrelser<br />
Insatser som påverkar bestämningsfaktorerna<br />
Projektet Myndighetssamarbete vid kvinnomisshandel (se ovan) bedrevs 1991 i samverkan<br />
mellan Socialstyrels<strong>en</strong> <strong>och</strong> länsstyrelserna i fem län: Blekinge, Södermanland,<br />
Skaraborg, Kopparberg <strong>och</strong> Stockholm. I Stockholms län har d<strong>en</strong>na samverkan bl.a. resulterat<br />
i brett upplagda informationskampanjer i länet, kallad Operation Kvinnofrid, där<br />
länsstyrels<strong>en</strong> spelar <strong>en</strong> c<strong>en</strong>tral roll (66). Det tvååriga projektet ”Jämnt på topp<strong>en</strong>” avslutades<br />
vår<strong>en</strong> 2004. Länsstyrelserna har inbjudit företag till seminarier om jämställdhet på<br />
ledande poster i företag<strong>en</strong>. Syftet har varit att höja medvetandet hos beslutsfattare om hur<br />
könsmaktsstruktur<strong>en</strong> påverkar val<strong>en</strong> till ledande poster <strong>och</strong> ge företag<strong>en</strong> verktyg för <strong>en</strong><br />
jämställd urvalsprocess (35).<br />
Effekter av verksamhet<strong>en</strong><br />
Underlag för bedömning av effekterna saknas.<br />
trygg <strong>och</strong> <strong>säker</strong> <strong>sexualitet</strong> <strong>och</strong> <strong>en</strong> <strong>god</strong> <strong>reproduktiv</strong> <strong>hälsa</strong> 47<br />
Utvecklingsbehov <strong>och</strong> förslag<br />
I Slag i luft<strong>en</strong> (66) föreslås att länsstyrelserna ökar sina insatser <strong>och</strong> g<strong>en</strong>omför frekv<strong>en</strong>ta<br />
<strong>och</strong> än mer ingå<strong>en</strong>de granskningar av kommunernas arbete, bl.a. när det gäller hur kommunernas<br />
handlingsplaner används, om det bedrivs fortbildning av personal<strong>en</strong> <strong>och</strong> om det<br />
avsätts resurser till området.<br />
Landsting/regioner<br />
Verksamhetsområd<strong>en</strong><br />
Aktuella Verksamhetsområd<strong>en</strong> för landsting<strong>en</strong> är samhällsmedicinska <strong>en</strong>heter samt hälso<strong>och</strong><br />
sjukvård<strong>en</strong> med mödrahälsovård<strong>en</strong>.<br />
Insatser som påverkar bestämningsfaktorerna<br />
Landsting<strong>en</strong>s samhällsmedicinska <strong>en</strong>heter ger kunskaps- <strong>och</strong> metodstöd till lokala aktörer.<br />
Landsting<strong>en</strong>s hälso- <strong>och</strong> sjukvårdspersonal har ansvar för att upptäcka <strong>och</strong> id<strong>en</strong>tifiera våld<br />
mot kvinnor, <strong>en</strong> grupp som ofta besöker hälso- <strong>och</strong> sjukvård<strong>en</strong>. Det är vanligt att kvinnor
48 målområde 8<br />
kommer upprepade gånger utan att d<strong>en</strong> bakomliggande orsak<strong>en</strong> avslöjas. Personal<strong>en</strong> har<br />
<strong>en</strong> unik möjlighet att hjälpa våldsutsatta kvinnor (50, 60).<br />
Projektet ”Frideborg” startades i Norrköping i samverkan mellan socialtjänst<strong>en</strong>, polis<strong>en</strong>,<br />
kriminalvård<strong>en</strong>, frivård<strong>en</strong>, landstinget samt brottsoffer- <strong>och</strong> kvinnojour. Syftet är att<br />
motverka mäns våld mot kvinnor g<strong>en</strong>om hjälp, stöd <strong>och</strong> samtal individuellt <strong>och</strong> i grupp.<br />
Huvudmän är kommun<strong>en</strong> (socialtjänst<strong>en</strong>) <strong>och</strong> kriminalvård<strong>en</strong>, som står för kostnaderna<br />
tillsammans med landstinget. Till Frideborg kan alla män, som upplever sig ha aggressions-<br />
<strong>och</strong> våldsproblem i relation till frun, flickvänn<strong>en</strong> eller sambon, söka sig. Kvinnorna<br />
kommer via socialtjänst<strong>en</strong>, landstinget, eller anhöriga. Modell<strong>en</strong> används äv<strong>en</strong> i<br />
Linköping <strong>och</strong> Mjölby (66).<br />
Effekter av verksamhet<strong>en</strong><br />
Utvecklingsbehov <strong>och</strong> förslag<br />
FHI anser att landsting<strong>en</strong>s roll i omhändertagandet av våldsutsatta kvinnor bör tydliggöras<br />
samt att scre<strong>en</strong>ing om utsatthet för våld bör ingå i d<strong>en</strong> ordinarie verksamhet<strong>en</strong> vid mödravårdsmottagningar<br />
(66). Se under Socialstyrels<strong>en</strong> (ovan).<br />
Kommuner<br />
Verksamhetsområd<strong>en</strong><br />
Aktuella verksamhetsområd<strong>en</strong> för kommunerna är främst skola, ungdomsmottagningar,<br />
socialtjänst<strong>en</strong> kvinnojourer, krisc<strong>en</strong>tra <strong>och</strong> stöd till frivilligorganisationer<br />
Insatser som påverkar bestämningsfaktorerna<br />
I samband med att Malmö stad antog ett handlingsprogram för arbetet med våldsutsatta<br />
kvinnor beslöt man att inrätta ett krisc<strong>en</strong>trum för professionellt stöd <strong>och</strong> skyddat bo<strong>en</strong>de.<br />
Krisc<strong>en</strong>trum i Malmö erbjuder också utbildning <strong>och</strong> handledning till olika yrkesgrupper<br />
som möter misshandlade kvinnor. Verksamhet<strong>en</strong> har gott samarbete med polis, socialtjänst,<br />
sjukvård <strong>och</strong> d<strong>en</strong> ideella kvinnojour<strong>en</strong> (61).<br />
Under s<strong>en</strong>are år har det bildats flera manliga nätverk för att markera mäns g<strong>en</strong>erella<br />
avståndstagande till våld. ”Manliga Nätverket” är <strong>en</strong> partipolitiskt <strong>och</strong> religiöst obund<strong>en</strong><br />
för<strong>en</strong>ing som bildades år 1993. Man anser att det är avgörande att männ<strong>en</strong> deltar i arbetet<br />
mot våld <strong>och</strong> för ökad jämställdhet. Män har <strong>en</strong> maktposition i samhället <strong>och</strong> våld är starkt<br />
förknippat med d<strong>en</strong> manliga kultur<strong>en</strong>. Nätverket vill bl.a. inspirera män att reflektera över<br />
sig själva som män <strong>och</strong> könsvarelser samt öka kunskaperna om hur bristande jämställdhet<br />
bidrar till att pojkar <strong>och</strong> män tar till våld (61).<br />
Flera kommuner har krisc<strong>en</strong>tra för män <strong>och</strong> erbjuder ett professionellt samtalsstöd för<br />
män som har svårt att kontrollera sin ilska. De drivs i stiftelseform eller i kommunal regi.<br />
Behandlingserfar<strong>en</strong>heter visar att våldet handlar om både makt <strong>och</strong> vanmakt (61).<br />
Effekter av verksamhet<strong>en</strong><br />
Enligt Slag i luft<strong>en</strong> visar länsstyrelsernas granskning 2002 av arbetet i 46 kommuner stora<br />
brister i handläggning<strong>en</strong> av kvinnovåldsär<strong>en</strong>d<strong>en</strong>. Kritik uttalades mot 33 proc<strong>en</strong>t av kom-
munerna, vilket var <strong>en</strong> förbättring i förhållande till <strong>en</strong> granskning 2001, då motsvarande<br />
siffra var 67 proc<strong>en</strong>t. Bristerna bestod i att kommunerna saknade handlingsplaner, rutiner<br />
<strong>och</strong> riktlinjer för att möta kvinnornas behov. Det yttersta ansvaret för våldsutsatta kvinnor<br />
lämnas ofta över på kvinnojourer. Enligt Slag i luft<strong>en</strong> får trolig<strong>en</strong> många kvinnor inte<br />
någon hjälp alls eftersom kvinnojourernas resurser är begränsade (66).<br />
Utvecklingsbehov <strong>och</strong> förslag<br />
I Slag i luft<strong>en</strong> föreslås att alla kommuner inrättar <strong>en</strong>heter med inriktning på mäns våld mot<br />
kvinnor <strong>och</strong> barn. Enheterna ska bestå av repres<strong>en</strong>tanter från berörda myndigheter <strong>och</strong> ska<br />
ansvara för arbetet med våldsutsatta kvinnor <strong>och</strong> barn samt våldsutövande män. Det framförs<br />
äv<strong>en</strong> ett förslag till skärpning av socialtjänstlag<strong>en</strong> från ”bör” till ”skall” i SFS<br />
2001:453, 5 kap. 11 § ”Socialnämnd<strong>en</strong> skall verka för att d<strong>en</strong> som utsatts för brott <strong>och</strong> d<strong>en</strong>nes<br />
anhöriga får stöd <strong>och</strong> hjälp. Socialnämnd<strong>en</strong> skall härvid särskilt beakta att kvinnor<br />
som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp i hemmet kan vara i behov av<br />
stöd <strong>och</strong> hjälp för att förändra sin situation.” (66). Mer forskning om könsrelaterat våld <strong>och</strong><br />
behandling av våldsamma män bör stimuleras.<br />
Frivilligorganisationer<br />
Insatser som påverkar bestämningsfaktorerna<br />
En stor del av arbetet för skydd, stöd <strong>och</strong> hjälp åt kvinnor som utsätts för våld görs ideellt<br />
inom lokala kvinno- <strong>och</strong> brottsofferjourer, som har jourtelefoner för stöd <strong>och</strong> rådgivning.<br />
Riksorganisationerna får statliga bidrag <strong>och</strong> de lokala jourerna får varierande kommunala<br />
bidrag. Det finns ca 150 kvinno-/tjejjourer i landet. Brottsofferjourernas Riksförbund<br />
organiserar ett hundratal lokala brottsofferjourer, där stöd till misshandlade kvinnor utgör<br />
<strong>en</strong> stor del av verksamhet<strong>en</strong> (61). År 1984 bildades ROKS (Riksorganisation<strong>en</strong> för kvinno-<br />
<strong>och</strong> tjejjourer i Sverige), som arbetar mot ”mäns sexualiserade våld mot kvinnor <strong>och</strong><br />
barn” <strong>och</strong> mot ”manlig dominans <strong>och</strong> överordning på alla samhällets nivåer”. Sedan 1996<br />
finns äv<strong>en</strong> SKR (Sveriges Kvinnojourers Riksförbund) (66).<br />
För<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> Kvinnors Nätverk arbetar mot kulturellt <strong>och</strong> sexuellt förtryck av invandrarkvinnor<br />
<strong>och</strong> ungdomar i Sverige. Nätverkets uppgift är att främja jämställda relationer<br />
mellan kvinnor <strong>och</strong> män samt stärka kvinnors ställning t.ex. g<strong>en</strong>om kunskapsspridning,<br />
samhällsdebatt <strong>och</strong> stödgrupper för våldsutsatta kvinnor <strong>och</strong> unga kvinnor som är i konflikt<br />
med sina familjer. Äv<strong>en</strong> RFSL (Riksförbundet för sexuellt likaberättigade) har kuratorsverksamhet<br />
för personer som har utsatts för sexuellt tvång <strong>och</strong> våld (61).<br />
Effekter av verksamhet<strong>en</strong><br />
Underlag för bedömning av effekterna saknas.<br />
trygg <strong>och</strong> <strong>säker</strong> <strong>sexualitet</strong> <strong>och</strong> <strong>en</strong> <strong>god</strong> <strong>reproduktiv</strong> <strong>hälsa</strong> 49<br />
Utvecklingsbehov/förslag<br />
FHI instämmer i förslaget från Slag i luft<strong>en</strong> (66) om <strong>en</strong> skärpning av Socialtjänstlag<strong>en</strong> om<br />
att socialnämnderna ska ha ett tydligare ansvar för våldsutsatta kvinnor <strong>och</strong> barn samt att<br />
kommunerna bör inrätta <strong>en</strong>heter för dem. De lokala kvinnojourerna bör perman<strong>en</strong>t ges<br />
statliga medel <strong>och</strong> kvinnojourernas riksorganisationer bör få fortsatt ekonomiskt stöd.
50 målområde 8<br />
Refer<strong>en</strong>ser<br />
1. Lewin B, Fugl-Meyer K, Helmius G, Lalos A, Månsson S. Sex i Sverige. Om sexuallivet<br />
i Sverige 1996. Folkhälsoinstitutet; 1998. 1998:11.<br />
2. Nationella folkhälsokommittén. Hälsa på lika villkor - andra steget mot nationella<br />
folkhälsomål. Stockholm: Socialdepartem<strong>en</strong>tet; 1999. SOU 1999:137.<br />
3. Nationella folkhälsokommittén. Hälsa på lika villkor – nationella mål för folk<strong>hälsa</strong>n.<br />
Stockholm: Socialdepartem<strong>en</strong>tet; 2000. SOU 2000:91.<br />
4. Nationella folkhälsokommittén. Hälsa på lika villkor - nationella mål för folk<strong>hälsa</strong>n.<br />
Bilagedel A. Stockholm: Socialdepartem<strong>en</strong>tet; 2000. SOU 2000:91.<br />
5. Hiv/aids-utredning<strong>en</strong>. Samhällets insatser mot hiv/STI – att möta förändring.<br />
Stockholm; 2004. SOU 2004:13.<br />
6. Moore S, Ros<strong>en</strong>thal D, Mitchell A. Youth, AIDS and sexually transmitted diseases.<br />
Adolesc<strong>en</strong>ce and Society. London & New York: Routledge; 1996.<br />
7. Socialstyrels<strong>en</strong>/EpC. Folkhälsorapport 2005. Stockholm: Socialstyrels<strong>en</strong>; 2005.<br />
8. Socialstyrels<strong>en</strong>/EpC. Reproduktiv <strong>hälsa</strong> ur ett folkhälsoperspektiv. Bakgrundsrapport<br />
till kapitel 6 i Folkhälsorapport 2005. Stockholm: Socialstyrels<strong>en</strong>; 2005. Hämtad från<br />
www.socialstyrels<strong>en</strong>.se.<br />
9. Forsberg M. Ungdomar <strong>och</strong> <strong>sexualitet</strong> – <strong>en</strong> kunskapsöversikt år 2000. Stockholm:<br />
Folkhälsoinstitutet; 2000. 2000:15.<br />
10. Herlitz C. Allmänhet<strong>en</strong> <strong>och</strong> hiv/aids. Kunskaper, attityder <strong>och</strong> bete<strong>en</strong>de 1987-2003.<br />
Stockholm: Stat<strong>en</strong>s folkhälsoinstitut; 2004. R2004:7.<br />
11. Darj E, Bondestam K. Ungdomars syn på kondomanvändning. Läkartidning<strong>en</strong><br />
2003;100(44):3510-2, 5-6.<br />
12. De Visser RO, Smith AMA. Predictors of heterosexual condom use: characteristics of<br />
the situation are more important than characteristics of the individual. Psychology,<br />
Health & Medicine 1999;4(3).<br />
13. Kvalem LI, Trae<strong>en</strong> B. Self-efficacy, scripts of love and int<strong>en</strong>tion to use condoms<br />
among norwegian adolesc<strong>en</strong>ts. Journal of Youth and Adolesc<strong>en</strong>ce 2000;29(3).<br />
14. Stat<strong>en</strong>s folkhälsoinstitut. Prev<strong>en</strong>tion av oönskade graviditeter. Förslag till nationell<br />
handlingsplan för prev<strong>en</strong>tion av oönskade graviditeter. För tidsperiod<strong>en</strong> 2002-2007.<br />
Stockholm: Stat<strong>en</strong>s folkhälsoinstitut; 2001. 2001:32.<br />
15. Costa FM, Jessor R, Fort<strong>en</strong>berry JD, Donovan JE. Psychosocial conv<strong>en</strong>tionality,<br />
health ori<strong>en</strong>tation, and contraceptive use in adolesc<strong>en</strong>ce. J Adolesc Health 1996;18<br />
(6):404-16.<br />
16. Edgardh K. Adolesc<strong>en</strong>t sexual health in Swed<strong>en</strong>. Sex Transm Infect 2002;78(5):352-<br />
6.<br />
17. Parsons JT, Halkitis PN, Bimbi D, Borkowski T. Perceptions of the b<strong>en</strong>efits and costs<br />
associated with condom use and unprotected sex among late adolesc<strong>en</strong>t college stud<strong>en</strong>ts.<br />
J Adolesc 2000;23(4):377-91.<br />
18. Skolverket. Nationella kvalitetsgranskningar 1999. Stockholm: Skolverket; 1999.<br />
Rapport nr 180.
trygg <strong>och</strong> <strong>säker</strong> <strong>sexualitet</strong> <strong>och</strong> <strong>en</strong> <strong>god</strong> <strong>reproduktiv</strong> <strong>hälsa</strong> 51<br />
19. DiC<strong>en</strong>so A, Guyatt G, Willan A, Griffith L. Interv<strong>en</strong>tions to reduce unint<strong>en</strong>ded<br />
pregnancies among adolesc<strong>en</strong>ts: systematic review of randomised controlled trials.<br />
Bmj 2002;324(7351):1426.<br />
20. Österman T, Carpelan L. Föreställningar - vanföreställningar. Allmänhet<strong>en</strong>s attityder<br />
till homo<strong>sexualitet</strong>. Stockholm: Stat<strong>en</strong>s folkhälsoinstitut; 2002. Rapport 2001:36.<br />
21. Tikkan<strong>en</strong> R. Risky business? En sociosexuell studie av män som har sex med män.<br />
Doktorsavhandling. Göteborg: Göteborgs universitet; 2003.<br />
22. C<strong>en</strong>tralförbundet för alkohol- <strong>och</strong> narkotikaupplysning. Skolelevers drogvanor 2004.<br />
Stockholm; 2004. Rapport nr 84.<br />
23. Tydén T. It will not happ<strong>en</strong> to me. Sexual Behaviour among High School Stud<strong>en</strong>ts and<br />
Evaluation of STD-Prev<strong>en</strong>tion Programmes. Uppsala: Institution<strong>en</strong> för folkhälso- <strong>och</strong><br />
vårdvet<strong>en</strong>skap, Uppsala universitet; 1996.<br />
24. Tydén T. Kvinnliga stud<strong>en</strong>ter <strong>och</strong> sex. En tioårsuppföljning av sexualvanor från 1989<br />
till 1999, attityder till pornografi samt sexuella trakasserier. Uppsala: Institution<strong>en</strong> för<br />
folkhälso- <strong>och</strong> vårdvet<strong>en</strong>skap, Uppsala universitet; 2000.<br />
25. Jarlbro G. Verksamhet<strong>en</strong> vid landets ungdomsmottagningar. Folkhälsoinstitutet;<br />
1998. Rapport 1998:17.<br />
26. Hamark B, Udd<strong>en</strong>berg N, Forssman L. The influ<strong>en</strong>ce of social class on parity and<br />
psychological reactions in wom<strong>en</strong> coming for induced abortion. Acta Obstet Gynecol<br />
Scand 1995;74(4):302-6.<br />
27. Skolverket. Förordning (SKOLFS 1994:1) om läroplan för det obligatoriska skolväs<strong>en</strong>det,<br />
förskoleklass<strong>en</strong> <strong>och</strong> fritidshemmet. Skolverket; 1994. Hämtad 2005-03-14<br />
från http://www.skolverket.se/pdf/skolfs1994-1s.pdf.<br />
28. Skolverket. Skolverkets insatser för att bidra till att nå det övergripande folkhälsomålet.<br />
Dnr 02-2004:2013. 2004-08-31; Stockholm: Skolverket; 2004.<br />
29. Skolverket. Kursplaner Grundskola: Biologi. 2000. Hämtad 2005-03-14 från<br />
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0405&infotyp=24&<br />
skolform=11&id=3879&extraId=2087.<br />
30. Skolverket. Kursplaner <strong>och</strong> betygskriterier 2000. Grundskolan. Västerås; 2000.<br />
31. Skolverket. Kursplaner <strong>och</strong> betygskriterier. 2004/05. Hämtad 2005-04-21 från<br />
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0405&infotyp=15&<br />
skolform=11&id=2087&extraId=.<br />
32. Myndighet<strong>en</strong> för skolutveckling. Redovisning av insatser från Myndighet<strong>en</strong> för skolutveckling<br />
för att nå de folkhälsopolitiska mål<strong>en</strong>. Dnr 2004: 473. 2004-08-31;<br />
Göteborg: Myndighet<strong>en</strong> för skolutveckling; 2004.<br />
33. Skolverket. Dnr 01-2001:2136. 2002-11-11; Stockholm: Skolverket; 2002.<br />
34. RFSU. Fokus Kairo. Tio år av kamp för sexuella <strong>och</strong> <strong>reproduktiv</strong>a rättigheter.<br />
Stockholm: RFSU; 2004.<br />
35. Regering<strong>en</strong>. Budgetproposition<strong>en</strong> för 2005. Prop. 2004/05:1. Stockholm: Finansdepartem<strong>en</strong>tet;<br />
2004.<br />
36. UNFPA (United Nations Population Fund). State of World Population 2004: The<br />
Cairo Cons<strong>en</strong>sus at T<strong>en</strong>: Population, Reproductive Health and The Global Effort to<br />
End Poverty. New York; 2004.
52 målområde 8<br />
37. Regering<strong>en</strong>. Mål för folk<strong>hälsa</strong>n. Stockholm: Regering<strong>en</strong>; 2002. Regering<strong>en</strong>s proposition<br />
2002/03:35.<br />
38. Stat<strong>en</strong>s folkhälsoinstitut. Årsredovisning 2004. Stockholm: FHI; 2005. R 2005:4.<br />
39. Jarlbro G. Var det värt alla p<strong>en</strong>garna? Utvärdering av hur det särskilda bidraget för<br />
HIV-förebyggande arbete använts. Stockholm: Folkhälsoinstitutet; 1995. Folkhälsoinstitutet<br />
utvärderar 4/1995. Rapport 1995:74.<br />
40. Herlitz C. Hivförebyggande arbete i storstadsregionerna 1998-99. Kartläggning <strong>och</strong><br />
analys av regionernas satsningar. Stockholm: Stat<strong>en</strong>s folkhälsoinstitut; 1999. R1999:20.<br />
41. Socialstyrels<strong>en</strong>. Hälsovård före, under <strong>och</strong> efter graviditet. Stockholm; 1996. SoS<br />
rapport 1996:7.<br />
42. Socialstyrels<strong>en</strong>. Socialstyrels<strong>en</strong>s folkhälsoarbete. Uppdraget <strong>och</strong> Socialstyrel<strong>en</strong>s roll.<br />
Dnr 00-5387/2004. 2004-12-22; Stockholm: Socialstyrels<strong>en</strong>; 2004.<br />
43. Socialstyrels<strong>en</strong>. Ungdomsmottagningarnas kontakter med pojkar. Stockholm: Socialstyrels<strong>en</strong>;<br />
2000. Hämtad 2005-04-12 från http://www.sos.se/fulltext/0077-007/0077-<br />
007.htm.<br />
44. RFSU. Idéprogram RFSU. 2003. Hämtad 2005-04-01 från http://www.rfsu.se/<br />
files/22700-22799/file_22754.pdf.<br />
45. Socialdepartem<strong>en</strong>tet Abortlag 1974:595.<br />
46. Socialstyrels<strong>en</strong>s författningssamling SOSFS 2004:4 (M) Socialstyrels<strong>en</strong>s föreskrifter<br />
<strong>och</strong> allmänna råd om abort.<br />
47. Kero A, Högberg U, Lalos A. Wellbeing and m<strong>en</strong>tal growth-long-term effects of legal<br />
abortion. Soc Sci Med 2004;58(12):2559-69.<br />
48. Socialdepartem<strong>en</strong>tet Hälso- <strong>och</strong> sjukvårdslag<strong>en</strong> 1982:763.<br />
49. Stat<strong>en</strong>s folkhälsoinstitut. Bilaga 8 till regeringsuppdrag att utveckla ett nationellt uppföljnings-<br />
<strong>och</strong> utvärderingssystem för det samlade folkhälsoarbetet. Målområde 8:<br />
<strong>Trygg</strong> <strong>och</strong> <strong>säker</strong> <strong>sexualitet</strong> <strong>och</strong> <strong>en</strong> <strong>god</strong> <strong>reproduktiv</strong> <strong>hälsa</strong>. Socialdepartem<strong>en</strong>tet; 2003.<br />
S2002/5085/FH, Dnr 02-0368.<br />
50. Lundgr<strong>en</strong> E, Heimers G, Westerstrand J, Kalliokoski AM. Slag<strong>en</strong> dam – Mäns våld<br />
mot kvinnor i jämställda Sverige – <strong>en</strong> omfångsundersökning. Stockholm: Brottsoffermyndighet<strong>en</strong>;<br />
2001. Fritzes Off<strong>en</strong>tliga Publikationer.<br />
51. Nationella folkhälsokommittén. Hälsa på lika villkor - nationella mål för folk<strong>hälsa</strong>n.<br />
Bilagedel B. Stockholm: Socialdepartem<strong>en</strong>tet; 2000. SOU 2000:91.<br />
52. Janlert U. Folkhälsovet<strong>en</strong>skapligt lexikon. Stockholm: Natur <strong>och</strong> Kultur; 2000.<br />
53. Brottsförebyggande rådet. Våld mot kvinnor i nära relationer. En kartläggning.<br />
Stockholm: BRÅ; 2002. Rapport 2002:14.<br />
54. Brottsförebyggande rådet. Statistik om brottslighet. Stockholm: BRÅ; 2005. Hämtad<br />
2005-01-18 från http://www2.bra.se/extra/page/?module_instance=5&action=page_<br />
show&id=1.<br />
55. Kvinnoforum. Rapport från ett seminarium: Sv<strong>en</strong>skt nätverksarbete kring trafficking<br />
med kvinnor <strong>och</strong> flickor. Kvinnoforum; 2004. Hämtad 2005-01-24 från http://www.<br />
qweb.kvinnoforum.se/papers/traffickingseminarium.html.
trygg <strong>och</strong> <strong>säker</strong> <strong>sexualitet</strong> <strong>och</strong> <strong>en</strong> <strong>god</strong> <strong>reproduktiv</strong> <strong>hälsa</strong> 53<br />
56. Sutherland C, Bybee D, Sullivan C. The long-term effects of battering on wom<strong>en</strong>’s<br />
health. Wom<strong>en</strong>s Health 1998;4(1):41-70.<br />
57. Schei B. Trapped in painful love. Physical and sexual abuse by spouse - a risk factor og<br />
gynaecological disorders and adverse perinatal outcomes. Akad. avh. Trondheim:<br />
Tapir; 1990.<br />
58. Lundgr<strong>en</strong> E. Våldets normaliseringsprocess, Två parter – två strategier. Stockholm:<br />
JämO; 1989. Rapport nr 14.<br />
59. Brottsförebyggande rådet. Brottsutveckling<strong>en</strong> i Sverige 2001-2003. Stockholm:<br />
BRÅ; 2004.<br />
60. Heimer G, Posse B. Våldsutsatta kvinnor – samhällets ansvar. Lund: Stud<strong>en</strong>tlitteratur;<br />
2003.<br />
61. Brottsförebyggande rådet. Att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer.<br />
Stockholm: BRÅ; 2002. Idéskrift nr 9. Rapport 2002:8.<br />
62. Brottsförebyggande rådet. Dödligt våld mot kvinnor i nära relationer. Stockholm:<br />
BRÅ; 2001. BRÅ-rapport 2001:11.<br />
63. Leander K, Danielsson M. Våld mot kvinnor: Ett socialt, kriminalpolitiskt, hälsoeller<br />
folkhälsoproblem? I: (red). Öoa, red. Kön <strong>och</strong> o<strong>hälsa</strong>. 1996. s. 149-68.<br />
64. Brottsförebyggande rådet. Sexualbrott. Stockholm: BRÅ; 2004.<br />
65. Statistiska c<strong>en</strong>tralbyrån. Befolkningsutveckling<strong>en</strong> i riket. År 1749-2004. SCB; 2005.<br />
Hämtad 2005-04-12 från http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/Visavar.asp?yp<br />
=iukwnw&xu=C2545001&omradekod=BE&huvudtabell=BefUtv1749&omradetext<br />
=Befolkning&tabelltext=Befolkningsutveckling<strong>en</strong>+i+riket%2E+%C5r&preskat=O<br />
&prodid=BE0101&deltabell=+&deltabellnamn=Befolkningsutveckling<strong>en</strong>+i+riket%<br />
2E+%C5r&innehall=Doda&starttid=1749&stopptid=2004&Fromwhere=M&lang=<br />
1&langdb=1.<br />
66. Utredning<strong>en</strong> om kvinnofridsuppdrag<strong>en</strong>. Slag i luft<strong>en</strong>. Stockholm; 2004. SOU<br />
2004:121.<br />
67. Regeringsuppdrag. Anne Hammarström. Redovisning av uppdraget att g<strong>en</strong>omföra <strong>en</strong><br />
analys av folkhälsopolitik<strong>en</strong>s bestämningsfaktorer ur ett jämställdhetsperspektiv.<br />
2005-01-31; Stockholm: Stat<strong>en</strong>s folkhälsoinstitut; 2005.<br />
68. Regering<strong>en</strong>. Jämt <strong>och</strong> ständigt – Regering<strong>en</strong>s jämställdhetspolitik med handlingsplan<br />
för mandatperiod<strong>en</strong>. Regering<strong>en</strong>s skrivelse 2002/03:140. 2003-05-28; Stockholm.<br />
69. 1998 års Sexualbrottskommitté. Sexualbrott<strong>en</strong>. Ett ökat skydd för d<strong>en</strong> sexuella<br />
integritet<strong>en</strong> <strong>och</strong> angränsande frågor. Stockholm; 2001. SOU 2001:14.
D<strong>en</strong> här rapport<strong>en</strong> innehåller underlagsmaterial till ett av de elva<br />
målområd<strong>en</strong> som redovisas i Folkhälsopolitisk rapport 2005.<br />
Underlagsmaterialet ger <strong>en</strong> fördjupning av vad som sägs i rapport<strong>en</strong>.<br />
I Folkhälsopolitisk rapport 2005 redovisar Stat<strong>en</strong>s folkhälsoinstitut<br />
det uppdrag institutet har av regering<strong>en</strong> att följa upp bestämningsfaktorerna<br />
för <strong>hälsa</strong>n <strong>och</strong> de insatser som har gjorts av olika<br />
aktörer för att påverka <strong>hälsa</strong>n i befolkning<strong>en</strong>. I rapport<strong>en</strong> redovisas<br />
också vad som behöver göras.<br />
Folkhälsopolitisk rapport 2005 är d<strong>en</strong> första rapport<strong>en</strong> i sitt slag<br />
<strong>och</strong> ska följas av <strong>en</strong> rapport vart fjärde år.<br />
Stat<strong>en</strong>s folkhälsoinstitut<br />
Distributionstjänst<br />
120 88 Stockholm<br />
Fax 08-449 88 11<br />
E-post fhi@strd.se<br />
Internet www.fhi.se<br />
Rapport R 2005:57<br />
ISSN 1651-8624<br />
ISBN 91-7257-411-9