Skador av hasch och marijuana - Statens folkhälsoinstitut

Skador av hasch och marijuana - Statens folkhälsoinstitut Skador av hasch och marijuana - Statens folkhälsoinstitut

13.10.2013 Views

Del 4. Fysiska skadeverkningar 17. Cannabis och graviditet Sammanfattning av kapitel 17 THC (se kapitel 2) hör till de substanser som passerar över från moderns blodomlopp till fostrets blodomlopp, vilket innebär att THC kan utöva skadliga effekter direkt på fostret under graviditeten. Vanemässigt cannabismissbruk under graviditeten medför risk för påverkan på fostret med följder som minskad födelsevikt och kortare kroppslängd vid födelsen. När det gäller risken för egentliga fosterskador har risken för några sällsynta barncancerformer uppmärksammats. Senare har man påvisat cannabisrökningens roll för en form av hjärtmissbildning som ökar i USA. Missbildningar på grund av kromosomskador som framkallats av cannabis verkar dock kunna uteslutas. De mest oroande vetenskapliga fynden gäller – inte oväntat – skador på barnets centrala nervsystem. I en mycket långsiktig kanadensisk undersökning har man funnit att barn till cannabisrökande mödrar har fått skador på kognitiva funktioner som visat sig först från fyra års ålder. Skälet till att skadorna visat sig så sent antas vara att det gäller så kallade exekutiva kognitiva funktioner som tas i anspråk först i 4–6-årsåldern. En ytterligare långsiktig undersökning visar på liknande samband mellan exponering under fosterlivet och relativt sena beteendestörningar (vid sex respektive tio års ålder). Påverkan på intelligensen har numer också kunnat påvisas i denna typ av undersökningar. THC hör till de substanser som passerar över från moderns blod till fostrets blodomlopp. Det innebär att THC kan utöva skadliga effekter direkt på fostret under graviditeten. (THC passerar också över till det späda barnet via bröstmjölk vid amning.) I djurförsök har man påvisat en rad mycket allvarliga effekter på graviditeten och ungar födda av honor som under graviditeten tillförts cannabis eller THC, fynd som naturligtvis väckt frågor om riskerna för det mänskliga fostret om modern rökt hasch eller marijuana under graviditeten (Abel, 1985). Forskarna står här inför de vanliga problemen att finna en pålitlig design, bland annat med jämförbara kontrollgrupper. Dessutom är det vid denna typ av forskning s k a d o r av h a s c h o c h m a r i J u a n a 97

speciellt svårt att finna former för att utesluta andra faktorer som kan förklara en uppkommen skada, till exempel andra droger (inklusive alkohol och tobak), brister i näringstillförseln och infektioner under graviditeten. Till detta kommer problemet att hitta lämpliga mätmetoder som är tillräckligt känsliga så att även subtila skador upptäcks. De tänkbara och misstänkta skadliga effekterna kan delas in på följande sätt: • påverkan på födelsevikt, längd med mera (liknande de effekter tobaksrökning under graviditet kan ge) • ökad risk för missbildningar • påverkan på fostrets centrala nervsystem • övrig påverkan på fostret. Påverkan på födelsevikt med mera Fram till mitten av 1980-talet rådde osäkerhet inom det här området. Tidigare studier gav växlande resultat och var inte alltid tillräckligt noggrant genomförda. En rad senare studier har visat att cannabisrökning under graviditet är statistiskt relaterat till en genomsnittligt lägre födelsevikt (Hatch & Bracken, 1986; Zuckerman, et al., 1989) och kortare kroppslängd (Zuckerman, et al., 1989; Tennes, et al., 1985). Det har dock rapporterats resultat från en multicenterstudie som i vissa avseenden ifrågasätter såväl effekten av både kokain och marijuana på födelsevikten (Shiono, et al., 1995). I denna undersökning finner man inget signifikant samband mellan marijuanarökning under graviditeten och lägre födelsevikt hos barnet. Undersöker man enbart sambandet mellan de mödrar som visat sig ha marijuana i blodet under graviditeten och barnens födelsevikt finns dock en tydlig tendens som pekar i samma riktning som de ovan nämnda undersökningarna. Den samlade bilden är – när hänsyn också tas till undersökningarnas kvalitet, sätt att fastställa pågående missbruk och urval av undersökta gravida kvinnor – att i varje fall vanemässigt cannabisbruk under graviditeten riskerar att påverka graviditeten och fostret med minskad vikt och kortare kroppslängd vid födelsen som följd. Vilken betydelse detta har för barnens fortsatta utveckling vet man dock inte. Det centrala är att man visat att THC genom påverkan på moderns hormonsystem (och förkortat havandeskap) eller genom direkt toxisk påverkan ger en så tydlig och mätbar effekt på fostrets utveckling. Ökad risk för missbildningar Med missbildningar avses här sådan anatomisk felutveckling av kroppsdelar eller inre organ som kan iakttas med blotta ögat eller påvisas med traditionella undersökningsmetoder inom röntgenologi eller laboratoriediagnostik (för att fastställa funktionsrubbning). 98 s k a d o r av h a s c h o c h m a r i J u a n a

Del 4. Fysiska skadeverkningar<br />

17. Cannabis <strong>och</strong> gr<strong>av</strong>iditet<br />

Sammanfattning <strong>av</strong> kapitel 17<br />

THC (se kapitel 2) hör till de substanser som passerar över från moderns<br />

blodomlopp till fostrets blodomlopp, vilket innebär att THC kan utöva skadliga<br />

effekter direkt på fostret under gr<strong>av</strong>iditeten.<br />

Vanemässigt cannabismissbruk under gr<strong>av</strong>iditeten medför risk för påverkan<br />

på fostret med följder som minskad födelsevikt <strong>och</strong> kortare kroppslängd<br />

vid födelsen.<br />

När det gäller risken för egentliga fosterskador har risken för några<br />

sällsynta barncancerformer uppmärksammats. Senare har man påvisat<br />

cannabisrökningens roll för en form <strong>av</strong> hjärtmissbildning som ökar i USA.<br />

Missbildningar på grund <strong>av</strong> kromosomskador som framkallats <strong>av</strong> cannabis<br />

verkar dock kunna uteslutas.<br />

De mest oroande vetenskapliga fynden gäller – inte oväntat – skador på<br />

barnets centrala nervsystem. I en mycket långsiktig kanadensisk undersökning<br />

har man funnit att barn till cannabisrökande mödrar har fått skador<br />

på kognitiva funktioner som visat sig först från fyra års ålder. Skälet till att<br />

skadorna visat sig så sent antas vara att det gäller så kallade exekutiva kognitiva<br />

funktioner som tas i anspråk först i 4–6-årsåldern.<br />

En ytterligare långsiktig undersökning visar på liknande samband mellan<br />

exponering under fosterlivet <strong>och</strong> relativt sena beteendestörningar (vid sex<br />

respektive tio års ålder). Påverkan på intelligensen har numer också kunnat<br />

påvisas i denna typ <strong>av</strong> undersökningar.<br />

THC hör till de substanser som passerar över från moderns blod till fostrets blodomlopp.<br />

Det innebär att THC kan utöva skadliga effekter direkt på fostret under<br />

gr<strong>av</strong>iditeten. (THC passerar också över till det späda barnet via bröstmjölk vid<br />

amning.) I djurförsök har man påvisat en rad mycket allvarliga effekter på gr<strong>av</strong>iditeten<br />

<strong>och</strong> ungar födda <strong>av</strong> honor som under gr<strong>av</strong>iditeten tillförts cannabis eller THC,<br />

fynd som naturligtvis väckt frågor om riskerna för det mänskliga fostret om modern<br />

rökt <strong>hasch</strong> eller <strong>marijuana</strong> under gr<strong>av</strong>iditeten (Abel, 1985).<br />

Forskarna står här inför de vanliga problemen att finna en pålitlig design, bland<br />

annat med jämförbara kontrollgrupper. Dessutom är det vid denna typ <strong>av</strong> forskning<br />

s k a d o r <strong>av</strong> h a s c h o c h m a r i J u a n a 97

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!