Skador av hasch och marijuana - Statens folkhälsoinstitut

undersökningar i simulator
En sammanfattande bedömning av denna typ av undersökningar genomförda fram
till 1980-talets mitt ingår i Moskowitzs forskningsgenomgång. Studier med bilsimulatorer
visar försämrad förmåga både att direkt kontrollera bilen och att rätt
uppfatta syn- och hörselintryck som har betydelse för körningen. I en undersökning
där Moskowitz också deltog infördes ett plötsligt hinder med risk för kollision.
Vid högre THC-doser kunde flera försökspersoner inte undvika en krasch (Smiley,
1986).
Flygsimulatorer anses vara ett av de känsligaste instrumenten för laboratoriestudier
av människans förhållande till komplicerade maskiner och påverkan av olika
droger. I vissa avseenden är naturligtvis flygning en mer komplicerad uppgift än
bilkörning, men eftersom laboratoriesituationen i flera avseenden sannolikt ger en
underskattning (se nedan) av drogens effekter, jämfört med situationen i verkligheten,
bör resultaten av flygsimulatorundersökningarna ses som viktiga bidrag till
förståelsen av riskerna vid bilkörning. Givetvis genomförs undersökningarna med
vana flygplanspiloter.
Janowsky och medarbetare (1976) – också omnämnd av Moskowitz – prövade
cannabispåverkade piloters förmåga att genomföra olika sekvenser av åtgärder som
är typiska för instrumentflygning. Trots att piloterna endast tillfördes en låg dos
THC (8 mg) uppvisade de tydliga funktionsförsämringar. Dessa verkade framför
allt bero på det försämrade korttidsminnet. Leirer och medarbetare (1991) genomförde
en välkänd flygsimulatorstudie där de använde högre – men fortfarande
mycket måttliga – doser THC (20 mg). De hade nio försökspersoner, alla vana flygare,
och en kontrollgrupp. De nio försökspiloterna uppvisade försämringar i en
rad avseenden, både vid start, flygning och landning. Man fann också måttliga men
signifikanta (och i en verklig situation riskabla) brister så länge som 24 timmar efter
cannabistillförseln. Detta var flera timmar efter att THC fanns i mätbara koncentrationer
i blodet. Ingen av piloterna kände dock av att de var påverkade och endast en
uppfattade att en sänkt funktion kvarstod efter 24 timmar. Forskargruppen ansåg
att trots att det är betydligt mer komplicerat att hantera ett flygplan än en bil så kan
en liknande situation – med kvardröjande effekt 24 timmar efter rökning – uppstå
också i en biltrafiksituation. Ett exempel kan vara om det uppstår en extrem situation
med svåra trafik- eller väderförhållanden.
Kommentar till de äldre undersökningarna: Moskowitz (1985) drog bland annat
slutsatsen att i stort sett vid alla ovan refererade undersökningar har man använt
jämförelsevis låga doser av THC, vilket innebär att effekten av mer ”realistiska”
doser kan vara avsevärt större.
undersökningar i samband med bilkörning på provbana och i trafik
I tre undersökningar (Hansteen, 1976; Klonoff, 1974; Attwood, et al., 1981) med
bilkörning på bana utan trafik registrerades lätta till måttliga försämringar av körförmågan.
I en av studierna undersöktes också körning i trafik med osäkert utfall. I
samtliga fall användes dock låga eller mycket låga doser av THC.
90 s k a d o r av h a s c h o c h m a r i J u a n a