Skador av hasch och marijuana - Statens folkhälsoinstitut
Skador av hasch och marijuana - Statens folkhälsoinstitut Skador av hasch och marijuana - Statens folkhälsoinstitut
Till riskerna för de unga med hög konsumtion kan också läggas en icke obetydlig risk för depressiva besvär men framför allt självmordshandlingar. (Se kapitel 11, ”Affektiva sjukdomar”.) Det är klart att mycket av dessa tidiga skadeverkningar, om missbruket finns kvar, förändras och fördjupas i sen adolescens och ger problem i övergången mellan barn och ung vuxen. Ett par exempel: vid fortsatt missbruk på hög nivå blir kopplingen mellan cannabis och annat illegalt missbruk ännu tydligare (Fergusson et al 2005). Vissa av dessa ungdomar har i senadolescensen både dragit på sig en hög totaldos av cannabis och utvecklat psykotiska symtom, två förelöpare för schizofreniform sjukdom (van Os et al 2002, samt kapitel 9, ”Cannabisrökning och schizofreni”). Se också Pattons förloppsstudie i detta avsnitt. cannabis påverkan på hormonsystemet under tonårstiden Som framgår av kapitel 20 kan cannabis påverka hormonbalansen hos både män och kvinnor. Denna påverkan av hormonbalansen som cannabis kan orsaka misstänks ha betydelse för en relativ sänkning av fertiliteten hos män. Det finns anledning att misstänka att en sådan hormonell påverkan kan ha större betydelse under puberteten än senare. Under 1970- och 1980-talen kom det enstaka rapporter om att den låga testosteronhalten också kunde ge andra symtom, bland annat ett enstaka fall av generell femininisering (Hollister 1986). Hos kvinnor påverkas menstruationscykeln, vilket tillsammans med fynd vid djurförsök anses tyda på att cannabis kan ge en relativ sänkning av fertiliteten också hos kvinnor. Sammanfattningsvis vet man att kontinuerlig cannabisrökning stör hormonbalansen, med bland annat sänkta testosteronhalter hos män/pojkar och påverkan på de hormoner som styr menstruationscykeln hos kvinnor/flickor. Hur detta påverkar tonåringarna vet vi inte säkert men man misstänker att det kan minska fertiliteten hos båda könen. Detta får i så fall främst betydelse för de som av andra skäl redan har en sänkt fertilitet. s k a d o r av h a s c h o c h m a r i J u a n a 87
16. Cannabis och bilkörning Sammanfattning av kapitel 16 Experimentella studier visar hur cannabisrökning har en negativ påverkan på en rad mentala funktioner (psykomotoriska och kognitiva) som är viktiga för bilkörning. Studier både i simulatorer och av körning på väg utan respektive med trafik visar hur cannabis redan i måttliga doser försämrar förmågan att köra bil. En rad välgjorda epidemiologiska studier har bekräftat de experimentella studierna. Bland annat har man i flera studier visat hur förares halt av THC i blodet har stått i direkt relation till risken att vålla en trafikolycka. Den som intagit cannabis löper 3–7 gånger större risk än den som är opåverkad att orsaka en olycka, visar en välkänd översikt över sådana studier Såväl experimentella undersökningar som epidemiologiska studier visar att cannabis i kombination med alkohol, genom synergism, ger en farlig påverkan på bilföraren. Vid försök att kartlägga de omständigheter som ökar sannolikheten för ”körning av motorfordon under cannabispåverkan” fann man bland annat följande faktorer: • cannabisberoende/cannabismissbruk • blandmissbruk • okunnighet om riskerna med cannabis i trafiken. inledning Vad som här sägs om bilkörning gäller naturligtvis också för framförande av buss, tåg och i ännu högre grad flygplan. Skötsel av maskiner/apparater i modern processindustri liksom utövandet av vissa arbetsmoment i andra yrkesroller (läkare, sjuksköterskor, flygledare med flera) ställer rimligen liknande krav på sina utövare. Inriktningen är här inte på de negativa effekter som dagligt eller nästan dagligt missbruk har på psykosocialt fungerande i allmänhet, utan främst på de omedelbara (och kvardröjande) effekter som cannabisruset har på mentala funktioner som är viktiga för bilkörningen, främst inom sfären kognitiva och psykomotoriska funktioner. Dessa effekter verkar vara ungefär desamma oavsett om cannabisrökaren är nybörjare eller vanerökare. För intensivrökaren tillkommer dessutom effekten av de i allmänhet betydligt högre doserna på grund av upprepad inlagring av THC vid fortsatt rökning. Vid avbrott kvarstår residualeffekter – speciellt på de kognitiva funktionerna – under betydligt längre tid för intensivrökaren. 88 s k a d o r av h a s c h o c h m a r i J u a n a
- Page 37 and 38: 8. Cannabisutlöst psykos Sammanfat
- Page 39 and 40: porter talar om vanerökare som eft
- Page 41 and 42: 9. Cannabisrökning, schizofreni oc
- Page 43 and 44: • Förändringskoppling. Orsaken
- Page 45 and 46: Översikterna: Louise Arsenault och
- Page 47 and 48: Samtliga författare av översikter
- Page 49 and 50: Det viktiga för de kliniskt verksa
- Page 51 and 52: psykotiska symtom har troligen aldr
- Page 53 and 54: ade i allmänhet inte professionell
- Page 55 and 56: 11. Affektiva sjukdomar: Depression
- Page 57 and 58: återundersöktes 1995, vilket var
- Page 59 and 60: cannabis och självmordshandlingar
- Page 61 and 62: ökte cannabis. Man fann att det va
- Page 63 and 64: sig också finna vissa belägg för
- Page 65 and 66: och ångesttillstånd, utan även s
- Page 67 and 68: Del 3. Vissa psykologiska och psyko
- Page 69 and 70: Soueif, 1976). Även om dessa studi
- Page 71 and 72: Block et al. (1990) visar att inten
- Page 73 and 74: Lundqvist delar in de kognitiva fun
- Page 75 and 76: Vilken betydelse har de kognitiva s
- Page 77 and 78: 15. Cannabisrökning under tonåren
- Page 79 and 80: I det följande kommer fyra aspekte
- Page 81 and 82: mellan 1 och 9 gånger hade 16 proc
- Page 83 and 84: cannabisrökande tvillingen löpte
- Page 85 and 86: ling. Men även om den beskrivna in
- Page 87: Den mest omfattande och ingående l
- Page 91 and 92: undersökningar i simulator En samm
- Page 93 and 94: utan intresse för bedömning av ak
- Page 95 and 96: len rekryterades) såsom trötthet,
- Page 97 and 98: Om man ska dra några försiktiga s
- Page 99 and 100: speciellt svårt att finna former f
- Page 101 and 102: annat genom sin långsiktighet är
- Page 103 and 104: 18. Cannabis påverkan på andnings
- Page 105 and 106: W. C. Tan et al har nyligen (2009)
- Page 107 and 108: 19. Cannabis och hjärt-kärlsystem
- Page 109 and 110: troligen underdiagnostiserat. Ett s
- Page 111 and 112: 21. Cannabis effekter på immunsyst
- Page 113 and 114: Referenser Inledning Lundqvist T, E
- Page 115 and 116: Wylie AS, Scott RTA, Burnett SJ. Ps
- Page 117 and 118: Breakey WR, Goodell H, Lorenz PC, M
- Page 119 and 120: Hall W, Solowij N, Lemon J. The hea
- Page 121 and 122: Ramström J. De glömda narkotikami
- Page 123 and 124: Boulougouris JC, Liakos A, Stefanis
- Page 125 and 126: Strakowski S, DelBello MP, Fleck DE
- Page 127 and 128: Soueif MI. Differential association
- Page 129 and 130: Lundqvist T. Cognitive dysfunctions
- Page 131 and 132: Kane CJ, Tutt DC, Bauer LA. Cannabi
- Page 133 and 134: Williams LJ, Correa A, Rasmussen S.
- Page 135 and 136: Ordförklaringar a b c Abstinens F
- Page 137 and 138: I K L Interaktion Här avses ömses
Till riskerna för de unga med hög konsumtion kan också läggas en icke obetydlig<br />
risk för depressiva besvär men framför allt självmordshandlingar. (Se kapitel 11,<br />
”Affektiva sjukdomar”.)<br />
Det är klart att mycket <strong>av</strong> dessa tidiga skadeverkningar, om missbruket finns kvar,<br />
förändras <strong>och</strong> fördjupas i sen adolescens <strong>och</strong> ger problem i övergången mellan barn<br />
<strong>och</strong> ung vuxen. Ett par exempel: vid fortsatt missbruk på hög nivå blir kopplingen<br />
mellan cannabis <strong>och</strong> annat illegalt missbruk ännu tydligare (Fergusson et al 2005).<br />
Vissa <strong>av</strong> dessa ungdomar har i senadolescensen både dragit på sig en hög totaldos<br />
<strong>av</strong> cannabis <strong>och</strong> utvecklat psykotiska symtom, två förelöpare för schizofreniform<br />
sjukdom (van Os et al 2002, samt kapitel 9, ”Cannabisrökning <strong>och</strong> schizofreni”). Se<br />
också Pattons förloppsstudie i detta <strong>av</strong>snitt.<br />
cannabis påverkan på hormonsystemet under tonårstiden<br />
Som framgår <strong>av</strong> kapitel 20 kan cannabis påverka hormonbalansen hos både män<br />
<strong>och</strong> kvinnor. Denna påverkan <strong>av</strong> hormonbalansen som cannabis kan orsaka misstänks<br />
ha betydelse för en relativ sänkning <strong>av</strong> fertiliteten hos män. Det finns anledning<br />
att misstänka att en sådan hormonell påverkan kan ha större betydelse under<br />
puberteten än senare. Under 1970- <strong>och</strong> 1980-talen kom det enstaka rapporter<br />
om att den låga testosteronhalten också kunde ge andra symtom, bland annat ett<br />
enstaka fall <strong>av</strong> generell femininisering (Hollister 1986).<br />
Hos kvinnor påverkas menstruationscykeln, vilket tillsammans med fynd vid<br />
djurförsök anses tyda på att cannabis kan ge en relativ sänkning <strong>av</strong> fertiliteten också<br />
hos kvinnor.<br />
Sammanfattningsvis vet man att kontinuerlig cannabisrökning stör hormonbalansen,<br />
med bland annat sänkta testosteronhalter hos män/pojkar <strong>och</strong> påverkan på<br />
de hormoner som styr menstruationscykeln hos kvinnor/flickor. Hur detta påverkar<br />
tonåringarna vet vi inte säkert men man misstänker att det kan minska fertiliteten<br />
hos båda könen. Detta får i så fall främst betydelse för de som <strong>av</strong> andra skäl redan<br />
har en sänkt fertilitet.<br />
s k a d o r <strong>av</strong> h a s c h o c h m a r i J u a n a 87
Change language