Skador av hasch och marijuana - Statens folkhälsoinstitut
Skador av hasch och marijuana - Statens folkhälsoinstitut Skador av hasch och marijuana - Statens folkhälsoinstitut
Det sammanfattade intrycket är, utifrån kliniska observationer, att tonåringar som använder cannabis ”sover bort” sina tonår. Ofta utvecklas de inte i samma takt som sina jämnåriga, utan förblir barnsliga och osjälvständiga. Det är också intressant att notera att det som fick Richard Schwartz och hans medarbetare att ta initiativ till en studie över cannabis inverkan på korttidsminnet hos ungdomar var just upprepade kliniska erfarenheter av att cannabisberoende ungdomar som togs in i ett behandlingsprogram hade mycket svårt att minnas informationer och instruktioner under de första 3–4 veckorna. tidiga vetenskapliga studier I inledningskapitlet till sin stora studie Living High sammanfattar Hendin och medarbetare sina fynd vid tidigare genomförda studier av cannabisrökande tonåringar: In all of its functions marijuana served to detach these adolescents from the problems of the real world – from their anger and unhappiness with their parents and from the need to work and compete to achieve success … Fantasies of being destined for a special fate, to become rich without work, and to excel at a sport they scarcely played were typical of the parody of success, achievement, and confidence that marijuana sustained in some of the young men … The young female marijuana abusers, although not usually expecting particular greatness, nevertheless maintained a magical belief that good things would happen to them: College acceptance while flunking out of high school, for happiness in love while dating unresponsive or abusive young men. For all these adolescents, marijuana helped sustain in an unrealistic way the desire for power, control, achievement and emotional fullness (Hendin, et al., 1987, sid. 14). Maj Britt Holmbergs avhandling The prognosis of drug abuse in a sixteen-year-old population (1981) omfattade drygt 1 000 elever i årskurs 9. Av dessa använde 14 procent cannabis (huvudsakligen). Vid en elvaårsuppföljning fann hon följande: • 5–8 gånger förhöjd dödlighet bland de som missbrukat vid intervjutillfället i årskurs 9. • Missbrukarna (tillsammans med de som gått i specialklass eller som avbrutit skolgången i förtid) hade jämfört med genomsnittet ökad medicinsk och social belastning under barndom och uppväxt. • 10 procent av narkotikaanvändarna fick en psykosdiagnos under den elvaåriga uppföljningen. • De 2,4 procent som uppgav högfrekvent användning av narkotika (dominerat av cannabis) hade större risk för utveckling av egentlig narkomani jämfört med övriga missbrukare. s k a d o r av h a s c h o c h m a r i J u a n a 85
Den mest omfattande och ingående longitudinella studien av unga cannabisrökare från denna tid har utförts av Michael Newcomb och Peter Bentler (1988). I sin huvudrapport har författarna koncentrerat sig på vilka effekter cannabisbruk har på inträdet i det tidiga vuxenlivet. Man studerade konsekvenserna av alkoholbruk/missbruk, marijuanamissbruk och missbruk av andra illegala droger. I många avseenden hade de tre grupperna av droger liknande effekter. Man fann bland annat: • Cannabisrökning ökade risken för försämrad mental funktion i ung vuxenålder. Man uppmätte högre grad av ”psykotisism” och en lägre förmåga att genomföra välövervägda planeringar. ”Den här effekten … antyder att droganvändning i tonåren stör organiserade kognitiva funktioner och ger en ökad oreda i tankarna under de unga vuxenåren.” • Endast bruk av tunga droger hade ett samband med ökade självmordstankar i ung vuxenålder. Se dock tidigare avsnitt angående risken för övergång från cannabis till tunga droger. • Rökning av cannabis under tonåren hade ett tydligt samband med flera negativa psykosociala faktorer under tonårstiden men framför allt under tidigt vuxenliv. Missbrukarna hade i denna undersökning, liksom i exempelvis Kandels undersökning (1986), högre frekvens av studieavbrott. Väl inne i vuxenlivet uppvisar missbrukaren en lägre stabilitet på arbetsmarknaden, det vill säga har svårare att behålla ett arbete. • Vidare uppvisade missbrukaren en signifikant högre tendens att misslyckas i äktenskapet, uttryckt i högre skilsmässofrekvens. • Till sist ser man också hur missbrukaren utvecklar ett sämre socialt nätverk än ickemissbrukaren under dessa unga vuxenår. Newcomb och Bentler (1988) drar slutsatsen att deras stora studie i flera avseenden har gett stöd åt Baumrinds och Moselles teorier att missbruk (bland annat av cannabis) under tonårstiden gör tonåringen sämre rustad att integreras i vuxenvärlden. vetenskapliga studier från 2000-talet I en översikt understryker W. Hall (2006) att den unge missbrukaren löper en extra stor risk att bli beroende (se kapitel 5) en risk som är större ju tidigare debuten sker. Att vara beroende ökar i sin tur risken främst för följande skadeverkningar: övergång till andra illegala droger (se gatewaydiskussionen ovan), låga skolprestationer, inklusive stor frånvaro och tidiga skolavbrott (Lynskey M., Hall W. 2000) och att drabbas av psykotiska symtom. 86 s k a d o r av h a s c h o c h m a r i J u a n a
- Page 35 and 36: 7. Cannabisutlöst konfusion (delir
- Page 37 and 38: 8. Cannabisutlöst psykos Sammanfat
- Page 39 and 40: porter talar om vanerökare som eft
- Page 41 and 42: 9. Cannabisrökning, schizofreni oc
- Page 43 and 44: • Förändringskoppling. Orsaken
- Page 45 and 46: Översikterna: Louise Arsenault och
- Page 47 and 48: Samtliga författare av översikter
- Page 49 and 50: Det viktiga för de kliniskt verksa
- Page 51 and 52: psykotiska symtom har troligen aldr
- Page 53 and 54: ade i allmänhet inte professionell
- Page 55 and 56: 11. Affektiva sjukdomar: Depression
- Page 57 and 58: återundersöktes 1995, vilket var
- Page 59 and 60: cannabis och självmordshandlingar
- Page 61 and 62: ökte cannabis. Man fann att det va
- Page 63 and 64: sig också finna vissa belägg för
- Page 65 and 66: och ångesttillstånd, utan även s
- Page 67 and 68: Del 3. Vissa psykologiska och psyko
- Page 69 and 70: Soueif, 1976). Även om dessa studi
- Page 71 and 72: Block et al. (1990) visar att inten
- Page 73 and 74: Lundqvist delar in de kognitiva fun
- Page 75 and 76: Vilken betydelse har de kognitiva s
- Page 77 and 78: 15. Cannabisrökning under tonåren
- Page 79 and 80: I det följande kommer fyra aspekte
- Page 81 and 82: mellan 1 och 9 gånger hade 16 proc
- Page 83 and 84: cannabisrökande tvillingen löpte
- Page 85: ling. Men även om den beskrivna in
- Page 89 and 90: 16. Cannabis och bilkörning Samman
- Page 91 and 92: undersökningar i simulator En samm
- Page 93 and 94: utan intresse för bedömning av ak
- Page 95 and 96: len rekryterades) såsom trötthet,
- Page 97 and 98: Om man ska dra några försiktiga s
- Page 99 and 100: speciellt svårt att finna former f
- Page 101 and 102: annat genom sin långsiktighet är
- Page 103 and 104: 18. Cannabis påverkan på andnings
- Page 105 and 106: W. C. Tan et al har nyligen (2009)
- Page 107 and 108: 19. Cannabis och hjärt-kärlsystem
- Page 109 and 110: troligen underdiagnostiserat. Ett s
- Page 111 and 112: 21. Cannabis effekter på immunsyst
- Page 113 and 114: Referenser Inledning Lundqvist T, E
- Page 115 and 116: Wylie AS, Scott RTA, Burnett SJ. Ps
- Page 117 and 118: Breakey WR, Goodell H, Lorenz PC, M
- Page 119 and 120: Hall W, Solowij N, Lemon J. The hea
- Page 121 and 122: Ramström J. De glömda narkotikami
- Page 123 and 124: Boulougouris JC, Liakos A, Stefanis
- Page 125 and 126: Strakowski S, DelBello MP, Fleck DE
- Page 127 and 128: Soueif MI. Differential association
- Page 129 and 130: Lundqvist T. Cognitive dysfunctions
- Page 131 and 132: Kane CJ, Tutt DC, Bauer LA. Cannabi
- Page 133 and 134: Williams LJ, Correa A, Rasmussen S.
- Page 135 and 136: Ordförklaringar a b c Abstinens F
Den mest omfattande <strong>och</strong> ingående longitudinella studien <strong>av</strong> unga cannabisrökare<br />
från denna tid har utförts <strong>av</strong> Michael Newcomb <strong>och</strong> Peter Bentler (1988). I sin<br />
huvudrapport har författarna koncentrerat sig på vilka effekter cannabisbruk har<br />
på inträdet i det tidiga vuxenlivet. Man studerade konsekvenserna <strong>av</strong> alkoholbruk/missbruk,<br />
<strong>marijuana</strong>missbruk <strong>och</strong> missbruk <strong>av</strong> andra illegala droger. I många <strong>av</strong>seenden<br />
hade de tre grupperna <strong>av</strong> droger liknande effekter.<br />
Man fann bland annat:<br />
• Cannabisrökning ökade risken för försämrad mental funktion i ung<br />
vuxenålder. Man uppmätte högre grad <strong>av</strong> ”psykotisism” <strong>och</strong> en lägre<br />
förmåga att genomföra välövervägda planeringar. ”Den här effekten …<br />
antyder att droganvändning i tonåren stör organiserade kognitiva funktioner<br />
<strong>och</strong> ger en ökad oreda i tankarna under de unga vuxenåren.”<br />
• Endast bruk <strong>av</strong> tunga droger hade ett samband med ökade självmordstankar<br />
i ung vuxenålder. Se dock tidigare <strong>av</strong>snitt angående risken för<br />
övergång från cannabis till tunga droger.<br />
• Rökning <strong>av</strong> cannabis under tonåren hade ett tydligt samband med flera<br />
negativa psykosociala faktorer under tonårstiden men framför allt<br />
under tidigt vuxenliv. Missbrukarna hade i denna undersökning, liksom<br />
i exempelvis Kandels undersökning (1986), högre frekvens <strong>av</strong> studie<strong>av</strong>brott.<br />
Väl inne i vuxenlivet uppvisar missbrukaren en lägre stabilitet på<br />
arbetsmarknaden, det vill säga har svårare att behålla ett arbete.<br />
• Vidare uppvisade missbrukaren en signifikant högre tendens att misslyckas<br />
i äktenskapet, uttryckt i högre skilsmässofrekvens.<br />
• Till sist ser man också hur missbrukaren utvecklar ett sämre socialt nätverk<br />
än ickemissbrukaren under dessa unga vuxenår.<br />
Newcomb <strong>och</strong> Bentler (1988) drar slutsatsen att deras stora studie i flera <strong>av</strong>seenden<br />
har gett stöd åt Baumrinds <strong>och</strong> Moselles teorier att missbruk (bland annat <strong>av</strong> cannabis)<br />
under tonårstiden gör tonåringen sämre rustad att integreras i vuxenvärlden.<br />
vetenskapliga studier från 2000-talet<br />
I en översikt understryker W. Hall (2006) att den unge missbrukaren löper en extra<br />
stor risk att bli beroende (se kapitel 5) en risk som är större ju tidigare debuten sker.<br />
Att vara beroende ökar i sin tur risken främst för följande skadeverkningar: övergång<br />
till andra illegala droger (se gatewaydiskussionen ovan), låga skolprestationer,<br />
inklusive stor frånvaro <strong>och</strong> tidiga skol<strong>av</strong>brott (Lynskey M., Hall W. 2000) <strong>och</strong> att<br />
drabbas <strong>av</strong> psykotiska symtom.<br />
86 s k a d o r <strong>av</strong> h a s c h o c h m a r i J u a n a
Change language