Skador av hasch och marijuana - Statens folkhälsoinstitut
Skador av hasch och marijuana - Statens folkhälsoinstitut
Skador av hasch och marijuana - Statens folkhälsoinstitut
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
sätt än cannabisberoende. Tillvänjningen till det betydligt dyrare heroinet går ofta<br />
snabbt, beroendet är starkt <strong>och</strong> dödligheten kraftigt förhöjd, främst på grund <strong>av</strong><br />
överdoser. Det är snarare en regel än undantag att den heroinberoende blir socialt<br />
utslagen. Såväl amfetamin- som kokainmissbruk (inte minst i form <strong>av</strong> ”crack”) har<br />
också stark <strong>och</strong> snabb beroendeutveckling, medför risk för en rad psykiska bieffekter<br />
<strong>och</strong> innebär hög dödlighet. Vid övergång till intr<strong>av</strong>enöst missbruk tillkommer<br />
också risken för hiv-smitta. Trots att cannabis inte är en dödlig drog är det dock<br />
missvisande att kalla den ”lätt” <strong>och</strong> andra för ”tunga”. Det ger fel signaler till unga.<br />
Hela den här rapporten handlar om skadeverkningar som helt eller delvis orsakas<br />
<strong>av</strong> cannabis.<br />
De mest omfattande tidiga studierna inom det här området har gjorts <strong>av</strong> Denise<br />
Kandel <strong>och</strong> hennes forskargrupp. De visade tidigt hur amerikanska ungdomar tenderade<br />
att genomgå en följd <strong>av</strong> allt starkare droger. En mycket hög andel <strong>av</strong> de<br />
undersökta följde det stegvisa förloppet <strong>och</strong> endast få bröt den förväntade stegvisa<br />
ordningsföljden/hierarkin. Forskarna urskiljde fyra steg: 1) öl <strong>och</strong> vin 2) cigaretter<br />
eller starksprit 3) <strong>marijuana</strong> <strong>och</strong> 4) andra illegala droger (Kandel, 1989). De fann<br />
också att ju tidigare ett missbruk initierades, desto längre i hierarkin gick individen.<br />
Ju intensivare missbruket var på ett visst steg, desto större var risken för en fortsättning<br />
till nästa steg. Även nordisk forskning har funnit liknande tendenser. (Aas &<br />
Pedersen, 1993) Golub <strong>och</strong> Johnson (1994) har i ett arbete visat hur alkohol har<br />
minskat i betydelse som inkörsport till tyngre droger, medan <strong>marijuana</strong> har ökat<br />
i betydelse. Detta anses framför allt hänga samman med att <strong>marijuana</strong>rökningen<br />
kraftigt ökade i USA fram till början på 2000-talet. Yamaguchi <strong>och</strong> Kandel (1984)<br />
har också visat hur utomordentligt ovanligt det är att mer <strong>av</strong>ancerade narkotikamissbrukare<br />
inte har gått vägen över <strong>marijuana</strong>. Samtidigt bör man påminna om att<br />
det bara är en liten del <strong>av</strong> de som röker cannabis som över huvud taget prövar <strong>och</strong><br />
ännu färre som fortsätter med andra illegala droger.<br />
Cannabis verkar alltså vara en nödvändig förutsättning för övergång till tyngre<br />
droger, men är cannabis också en inkörsport till tyngre droger i den meningen att<br />
cannabismissbruket är orsak till missbruket <strong>av</strong> heroin, kokain eller amfetamin?<br />
Mycket möda har lagts ned på att försöka besvara den frågan. Eftersom de allra<br />
flesta som röker cannabis inte blir missbrukare <strong>av</strong> tung narkotika finns det inget<br />
enkelt orsakssamband. Det man finner i olika undersökningar är att cannabis bara<br />
är en <strong>av</strong> de faktorer som tycks bidra till övergång till tyngre narkotikamissbruk.<br />
En rad andra negativa sociala <strong>och</strong> psykologiska bakgrundsfaktorer har också stor<br />
betydelse.<br />
Kandel <strong>och</strong> hennes medarbetare (1986) visade ett direkt samband mellan å ena<br />
sidan intensiteten i cannabismissbruk <strong>och</strong> å andra sidan risken för övergång till<br />
andra illegala droger. Av de i undersökningsgruppen som hade använt <strong>marijuana</strong><br />
mer än 1 000 gånger under sin livstid hade 90 procent också prövat tung narkotika.<br />
Av de som hade använt <strong>marijuana</strong> mellan 100 <strong>och</strong> 1 000 gånger hade 79 procent<br />
använt tunga droger <strong>och</strong> <strong>av</strong> de som hade använt <strong>marijuana</strong> färre än 100 gånger, men<br />
mer än 10, hade 51 procent använt tunga droger. Av de som hade använt <strong>marijuana</strong><br />
s k a d o r <strong>av</strong> h a s c h o c h m a r i J u a n a 79
Change language