Skador av hasch och marijuana - Statens folkhälsoinstitut

Skador av hasch och marijuana - Statens folkhälsoinstitut Skador av hasch och marijuana - Statens folkhälsoinstitut

13.10.2013 Views

Schwartz ungdomar (se kapitel 15) var långtidsanvändare med hög dosering. Pojkarna hade minnes störningar minst sex veckor, möjligen längre tid, efter avslutat missbruk. 2) Kan de kognitiva skadorna bli bestående? Så vitt jag vet finns det bara en undersökning som vid testningen definitivt passerat den längsta tid det kan ta för THC att lämna kroppen. Det är Solowijs undersökning av långtidsberoendes förmåga att – i genomsnitt fyra år efter avslutat missbruk – klara ett känsligt test på ”förmåga att fokusera uppmärk samhet och sortera bort icke-relevant information”. Försökspersonerna hade en mycket måttligt men bestående sänkt funktion. Ett par forskargrupper har visat att cannabisrökning under graviditet kan ge kognitiva skador på barnet som har visat sig vara bestående i mer än decennielånga uppföljningar (se kapitel 17). Det verkar som att det växande fostret och den växande människan i de yngre tonåren (som vi kommer att visa i tonårsavsnittet) är de mest sårbara för denna typ av påverkan. Kliniska iakttagelser relaterade till forskningsresultat Thomas Lundqvist har i en doktorsavhandling (1995a) ägnat sig åt de kognitiva skador som uppstår vid långvarig cannabisrökning. Han presenterar en modell för indelning av dessa kognitiva funktioner, en modell som han under flera år använt för att organisera kliniska iakttagelser av kognitiva funktioner hos 400 långvariga cannabismissbrukare som sökt vård vid en öppenvårdsmottagning. Alla dessa kliniska iakttagelser ger en mycket informativ illustration och komplettering till de ovan refererade vetenskapliga studierna. I en mindre studie (som refereras i nästa avsnitt) belyser han de kroniska missbrukarnas störda omvärldsupplevelse. När Lundqvists sätter sina kliniska iakttagelser kring de kognitiva störningarna i relation till vetenskapliga studier leder det fram till såväl en behandlingsmodell för cannabismissbrukare som flera intressanta hypoteser och tankefigurer kring cannabis direkta inverkan på hjärnans olika strukturer och funktioner. Dessa delar av avhandlingen ligger dock utanför syftet med den här skriften. Enbart det förhållandet att flera tusen cannabismissbrukare sökt hjälp vid det behandlingscentrum där Lundqvist arbetar är värt att notera. Trots att de funktioner som behövs för att bedöma behovet av att avbryta missbruket försämras är det många som vill försöka förändra sin livssituation. Det är ett uttryck för att cannabismissbrukaren lider av beroendet och funktionsinskränkningarna. s k a d o r av h a s c h o c h m a r i J u a n a 71

Lundqvist delar in de kognitiva funktioner som försämras under cannabispåverkan på följande sätt: Verbal förmåga Att ha ett ordförråd som motsvarar ens ålder, att finna ord för att kunna uttrycka sig, att förstå andra samt ha förmåga till abstrakt tänkande. Logisk–analytisk förmåga Förmåga till analys och logiska slutsatser, förmåga att förstå orsakssammanhang samt att kunna bedöma sig själv på ett kritiskt, logiskt sätt. Psykisk rörlighet (psychomotility) Förmåga att upprätthålla uppmärksamhet, att kunna växla grad och fokus för uppmärksamhet. Förmåga att förstå andra ståndpunkter, ändra ståndpunkt samt viss flexibilitet över huvud taget när det gäller synsätt och tolkning av samhälleliga företeelser. Minne • Korttidsminne/arbetsminne: Förmåga att minnas det nyss inträffade/ kommunicerade, vilket är en förutsättning för integration av inte bara det nyss kommunicerade utan för integration och bearbetning av en rad kognitiva processer och en förutsättning för en någorlunda adekvat tidsuppfattning. • Långtidsminne består dels av ”episodiskt minne” som gör det möjligt att minnas inträffade händelser och deras tidsmässiga sammanhang, dels av ”semantiskt minne” som handlar mer om det vi kallar kunskaper, till exempel olika fakta och olika fenomens inbördes relation. Förmåga till analys och syntes Baserar sig på en förmåga att kombinera de övriga funktionerna. Ger möjlighet till syntes, sortering och organisation av psykiskt material. Psykospatial förmåga Ger möjlighet att orientera sig själv, andra människor och fenomen i tid och rum, vilket är en förutsättning för tidsmässig organisation men utgör också en av förutsättningarna för att kunna orientera sig socialt. Gestaltminne (holistiskt minne) Ger oss möjlighet att förstå och forma mönster; inte bara att förstå att det finns ett sammanhang utan också hur sammanhangen är uppbyggda. Håller till exempel ihop människa – namn – social roll. 72 s k a d o r av h a s c h o c h m a r i J u a n a

Schwartz ungdomar (se kapitel 15) var långtidsanvändare med hög dosering.<br />

Pojkarna hade minnes störningar minst sex veckor, möjligen längre tid, efter <strong>av</strong>slutat<br />

missbruk.<br />

2) Kan de kognitiva skadorna bli bestående?<br />

Så vitt jag vet finns det bara en undersökning som vid testningen definitivt passerat<br />

den längsta tid det kan ta för THC att lämna kroppen. Det är Solowijs undersökning<br />

<strong>av</strong> långtidsberoendes förmåga att – i genomsnitt fyra år efter <strong>av</strong>slutat missbruk<br />

– klara ett känsligt test på ”förmåga att fokusera uppmärk samhet <strong>och</strong> sortera bort<br />

icke-relevant information”. Försökspersonerna hade en mycket måttligt men bestående<br />

sänkt funktion.<br />

Ett par forskargrupper har visat att cannabisrökning under gr<strong>av</strong>iditet kan ge<br />

kognitiva skador på barnet som har visat sig vara bestående i mer än decennielånga<br />

uppföljningar (se kapitel 17).<br />

Det verkar som att det växande fostret <strong>och</strong> den växande människan i de yngre<br />

tonåren (som vi kommer att visa i tonårs<strong>av</strong>snittet) är de mest sårbara för denna typ<br />

<strong>av</strong> påverkan.<br />

Kliniska iakttagelser relaterade till forskningsresultat<br />

Thomas Lundqvist har i en doktors<strong>av</strong>handling (1995a) ägnat sig åt de kognitiva<br />

skador som uppstår vid långvarig cannabisrökning. Han presenterar en modell för<br />

indelning <strong>av</strong> dessa kognitiva funktioner, en modell som han under flera år använt för<br />

att organisera kliniska iakttagelser <strong>av</strong> kognitiva funktioner hos 400 långvariga cannabismissbrukare<br />

som sökt vård vid en öppenvårdsmottagning. Alla dessa kliniska<br />

iakttagelser ger en mycket informativ illustration <strong>och</strong> komplettering till de ovan<br />

refererade vetenskapliga studierna. I en mindre studie (som refereras i nästa <strong>av</strong>snitt)<br />

belyser han de kroniska missbrukarnas störda omvärldsupplevelse.<br />

När Lundqvists sätter sina kliniska iakttagelser kring de kognitiva störningarna i<br />

relation till vetenskapliga studier leder det fram till såväl en behandlingsmodell för<br />

cannabismissbrukare som flera intressanta hypoteser <strong>och</strong> tankefigurer kring cannabis<br />

direkta inverkan på hjärnans olika strukturer <strong>och</strong> funktioner. Dessa delar <strong>av</strong><br />

<strong>av</strong>handlingen ligger dock utanför syftet med den här skriften.<br />

Enbart det förhållandet att flera tusen cannabismissbrukare sökt hjälp vid det<br />

behandlingscentrum där Lundqvist arbetar är värt att notera. Trots att de funktioner<br />

som behövs för att bedöma behovet <strong>av</strong> att <strong>av</strong>bryta missbruket försämras är det<br />

många som vill försöka förändra sin livssituation. Det är ett uttryck för att cannabismissbrukaren<br />

lider <strong>av</strong> beroendet <strong>och</strong> funktionsinskränkningarna.<br />

s k a d o r <strong>av</strong> h a s c h o c h m a r i J u a n a 71

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!