Skador av hasch och marijuana - Statens folkhälsoinstitut

depressiva symtom inte var uttryck för toxiska reaktioner på grund av cannabisberusning
(i ruset ingår inte sällan, speciellt vid högre doser, dysfori och ångest, och
nedstämdhet/depressivitet är ett inte ovanligt abstinenssymtom). Gruppen bedömde
att depressions studierna var svagare än psykosstudierna.
Louisa Degenhardt, Wayne Hall och Michael Lynskey (2003) finner i en översikt
att endast intensivt cannabismissbruk kan ge en ökad risk för depression senare i
livet, även om riskökningen inte är så stor. Man påpekar att det är ont om kohortstudier
som omfattar vuxna medan det finns fler som belyser ungdomsåren. Man tar
också upp behovet av ärftlighetsforskning inom området.
Degenhardt et al (2003) tar upp andra tänkbara vägar som cannabis kan framkalla
depressioner. Ur de studier gruppen tagit del av, inte minst Ferguson et al, och
från andra källor har man fått en bild av att det inte främst är genom neurofysiologisk
påverkan som cannabis orsakar depressioner. Själv medicineringshypotesen har
avvisats i flera av studierna. Degenhardt med flera har slagits av hur de psykosociala
problem som cannabismissbruket orsakar – dåliga skolresultat, arbetslöshet, kriminalitet
– i många avseenden sammanfaller med de faktorer som brukar kunna ligga
bakom psykiatriska besvär som depressioner och självmordshandlingar. Med detta
sätt att se kan man säga att cannabispåverkan medieras av de psykosociala problemen
som sedan orsakar depressiva besvär. Huruvida detta är den domi nerande
vägen åtminstone hos unga får kommande studier visa.
När det gäller vilken effekt cannabis har på en befintlig depression så talar de
flesta iakttagelser och studier för att om det har någon effekt så är den att den deprimerade
blir ångestfull och mer dysforisk (Degenhardt et al, 2003; Mikkel Arendt et
al, 2007). En studie fann ”ingen effekt alls” hos vanerökare, men däremot försämring
genom ökad dysfori hos nybörjare (Degenhardt et al 2003).
Sammanfattningsvis:
• Studier visar att det finns ett orsakssamband mellan cannabisrökning och
depression. Sambandet är modest och förutsätter ett intensivt och troligen
ett ganska långvarigt intag av cannabis.
• Åtminstone en välgjord undersökning av unga visar ett måttligt men tydligt
samband.
• Det är osäkert hur sambandet ser ut – om cannabis orsakar depression via
neurofysiologisk påverkan eller om effekten ”medieras” via psykosociala
stressfaktorer som framkallas av cannabis.
• Det vanligaste när redan deprimerade röker är att besvären tilltar i form
av ångest och dysfori.
• Självmedicineringsteorin avvisas av flera forskare. Det är dock inte otroligt
att vissa under gynnsamma omständigheter kan få en tillfällig dämpning
av en depression vid användning av cannabis med låg koncentration
av THC (Ashton et al, 2005).
s k a d o r av h a s c h o c h m a r i J u a n a 57