Skador av hasch och marijuana - Statens folkhälsoinstitut
Skador av hasch och marijuana - Statens folkhälsoinstitut
Skador av hasch och marijuana - Statens folkhälsoinstitut
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
självmordsförsök ingår dessutom på listan <strong>av</strong> kriterier för egentlig depression <strong>och</strong> är<br />
alltså ibland ett <strong>av</strong> flera depressionssymtom. Själv mordsbeteende förekommer dock<br />
vid flera andra sjukdomar – t.ex. psykoser <strong>och</strong> ångesttillstånd – men också utan att<br />
ackompanjera någon sjukdom.<br />
depression<br />
Som tidigare nämnts i översikten till detta <strong>av</strong>snitt finns det en hög grad <strong>av</strong> samsjuklighet<br />
mellan cannabismissbruk <strong>och</strong> affektiva sjukdomar. För depressioner (major<br />
depression/egentlig depression) anges följande i den stora NESARC-studien: Bland<br />
cannabismissbrukare som varit beroende under minst ett år har 18 procent en<br />
depression, vilket är tre gånger så stor andel som bland icke-missbrukare (Stinson<br />
et al 2006).<br />
Fram till 2000-talet har forskarvärlden visat ett ljumt intresse för samsjuklighet<br />
mellan cannabismissbruk <strong>och</strong> affektiva sjukdomar, även om interaktionens karaktär<br />
har ansetts viktig. Frågan om cannabismissbruk har kunnat orsaka depressioner<br />
har dock tagits upp då <strong>och</strong> då.<br />
H. Thomas (1993) tar i en känd översiktsartikel upp frågan om cannabismissbruk<br />
<strong>och</strong> depressiva reak tioner. Hans slutsats är att det inte går att finna vetenskapliga<br />
belägg för att cannabis orsakar depressioner <strong>av</strong> klinisk betydelse. Däremot anser<br />
han att det finns omfattande kliniska iakttagelser som visar att cannabismissbruk<br />
kan utlösa kortare dysforiska episoder.<br />
Weller <strong>och</strong> medarbetare (1989) jämförde missbrukare, brukare <strong>och</strong> icke-brukare<br />
<strong>av</strong> cannabis i ett öppenvårdsmaterial <strong>och</strong> fann att <strong>av</strong> missbrukarna hade 55 procent<br />
en klinisk depression enligt DSM-III-kriterier. De kunde inte <strong>av</strong>göra om det fanns<br />
ett orsakssamband. Cannabismissbrukarna hade också en högre frekvens <strong>av</strong> andra<br />
problem – <strong>av</strong> vilka en del har en känd relation till depression – såsom samtidigt<br />
missbruk <strong>av</strong> alkohol eller lugnande medel. Cannabismissbrukarna hade också en<br />
familjebakgrund med betydligt högre frekvens <strong>av</strong> drogmissbruk, alkoholmissbruk,<br />
kriminalitet <strong>och</strong> självmord. I Rowes et al. (1995) undersökning visade man på ett<br />
samband mellan <strong>marijuana</strong>rökning <strong>och</strong> depression hos kvinnor, men inte heller i den<br />
studien kontrollerade man samtidigt för andra depressionsframkallande faktorer.<br />
Senare undersökningar<br />
Under 2000-talets första år publicerades de tre <strong>av</strong> de viktigaste studierna. Bovasso<br />
(2001) genomförde en studie i <strong>av</strong>sikt att i första hand belysa följande frågor:<br />
1. I vilken grad utgör cannabismissbruk en riskfaktor för utveckling <strong>av</strong><br />
depressiva symtom?<br />
2. I vilken grad tenderar deprimerade att självmedicinera med cannabis?<br />
Undersökningen utgick från data som samlades in första gången 1980 inom ramen<br />
för en stor psykiatrisk kartläggning <strong>av</strong> en utvald representativ andel <strong>av</strong> den vuxna<br />
befolkningen inom ett område i USA. En population på 1 920 personer i alla åldrar<br />
s k a d o r <strong>av</strong> h a s c h o c h m a r i J u a n a 55
Change language