Skador av hasch och marijuana - Statens folkhälsoinstitut
Skador av hasch och marijuana - Statens folkhälsoinstitut Skador av hasch och marijuana - Statens folkhälsoinstitut
Andréasson et al. (1989) och Allebeck et al. (1993) har i ett par kompletterande undersökningar försökt och till stor del lyckats undanröja svagheterna i den ursprungliga undersökningen och stärka sina ursprungliga fynd. I den senare undersökningen gick man igenom journaluppgifter över 112 patienter i Stockholms län - med både diagnoserna schizofreni och cannabisberoende. Forskarna tittade bland annat på patienternas sjukdomsbild vid sjukdomsdebuten, tidsförhållandet mellan cannabismissbruket och insjuknandet samt eventuell förekomst av andra droger, framför allt amfetamin. I allt väsentligt styrkte fynden vid dessa undersökningar slutsatserna i den ursprungliga studien. Ett ytterligare stöd för en aspekt av undersökningen utgör den genomgång av 100 slumpvis utvalda journaler över patienter med schizofreni från åren 1973–1977. Man fann en hög grad av samstämmighet mellan olika regioner och sjukhus, en stabilitet över tid samt en hög grad av överensstämmelse med kriterierna för diagnosen schizofreni i DSM-IV (Dalman, et al., 2002). Den första analysen gjordes 15 år efter mönstringen. För att ytterligare stärka fynden och utvidga undersökningen genomfördes en uppföljande analys 27 år efter mönstringen. Forskargruppen bestod nu av svenska och engelska forskare (Zammit et al 2002). De kunde avfärda några av de framförda tveksamheterna genom att jämföra den grupp som insjuknade inom fem år efter mönstringen med de som insjuknade senare samt förnya analysen av de data som lämnades vid mönstringsintervjun – nu i ljuset av ytterligare tolv års forskning om olika bakgrundsfaktorers betydelse för utveckling av schizofreni. Risken för att insjukna i schizofreni var ungefär densamma för de som insjuknat inom fem år som för de som insjuknat senare. På så sätt kunde man avfärda misstanken att inte ha uppmärksammat personer i schizofren prodromalfas, alltså personer med tecken på ett kommande utbrott av schizofreni (som skulle tagit cannabis i självmedicineringssyfte). Man gjorde även en breddad kontroll av samvarierande faktorer. Inget av detta förändrade resultaten. Kohortstudier under 2000-talet Först under 2000-talet har det presenterats fler kohortstudier som kan komplettera och stödja den svenska och den svenskbrittiska studien av den svenska mönstringsårgången. Det har publicerats ett förvånande stort antal långsiktiga kohortstudier som undersöker om cannabis utlöser/orsakar schizofreni, annan psykos eller psykotiska symtom. Erfarna forskare har också i översiktsartiklar granskat de metodologiskt bästa av studierna. Av sju till nio översikter har jag valt ut fyra där man granskat ett urval av studierna, delvis samma studier i de olika översiktsartiklarna. Jag ska så koncentrerat som möjligt redogöra för deras slutsatser. En intressant iakttagelse är att man vid dessa studier fått ungefär samma riskökning oavsett vilken av de tre ”psykotiska” utfallen man inriktat sig på. Oavsett utfall löpte cannabisrökaren två till tre gånger högre risk att drabbas än icke-rökaren. Man fann också att riskökningen för utfallet schizofren sjukdom var direkt relaterad till totaldosen cannabis. s k a d o r av h a s c h o c h m a r i J u a n a 43
Översikterna: Louise Arsenault och medarbetare: Causal association between cannabis and psychosis: examination of the evidence (2004) (fyra studier). Slutsats:”Fall av psykossjukdomar skulle kunna förebyggas genom att avråda vulnerabla ungdomar från att använda cannabis. Det behövs mer forskning för att förstå genom vilka mekanismer cannabis orsakar psykoser.” Filip Smit och medarbetare: Cannabis use and the risk of later schizophrenia: a review (2004) (fem studier). Slutsats: ”Tidigare bruk av cannabis tycks vara en riskfaktor vid utveckling av schizofreni, särskilt hos vulnerabla personer, men även hos personer utan tidigare problem. Det ligger ett inneboende folkhälsobudskap i detta, men det är inte uppenbart hur det budskapet ska omsättas i praktisk handling.” Louisa Degenhardt and Wayne Hall: Is cannabis use a contributory cause of psychosis? (2006a, 2006b) (sex studier). Slutsats: ”Det är högst sannolikt att bruk av cannabis påskyndar eller framkallar schizofreni hos individer som är vulnerabla på grund av att de har nära anhöriga med schizofreni”. I ett ”companion paper” tillägger författarna: ”Vi bör avråda unga vuxna som söker behandling inom psykiatrisk vård från att använda cannabis, och informera dem om de sannolika riskerna för den psykiska hälsan som är förknippade med cannabisbruk, särskilt i unga år och intensivt bruk. Vi bör överväga möjligheten att minska tillgängligheten till högpotenta cannabisprodukter.” Theresa HM Moore, Stanley Sammit och medarbetare: Cannabis use and risk of psychotic and mental health outcomes: a systematic review (2007) (elva studier). Slutsats: ”Slutsatsen överensstämmer med uppfattningen att cannabis ökar risken för psykossjukdomar. Vi drar slutsatsen att det nu finns tillräckliga bevis för att varna unga människor att om de använder cannabis ökar risken för att de utvecklar en psykossjukdom längre fram i livet.” Totalt handlar det om tio studier som ursprungligen presenterats i ett 15-tal artiklar och därefter granskades i 7–8 översiktsartiklar. De bortvalda översikterna har i stort sett behandlat samma studier och kommit till liknande resultat. Undantaget är en översikt av Macleod et al (2004), där sambanden blir svåröverskådliga på grund av ett mycket brett anslag för utfallet ”psychosocial problems” (T. Moore et al 2007). Macleod tillämpar också ett synsätt på observationsstudier av denna typ 44 s k a d o r av h a s c h o c h m a r i J u a n a
- Page 1 and 2: Skador av hasch och marijuana En ge
- Page 3 and 4: © STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖST
- Page 5 and 6: 112 Referenser inledning 112 kapite
- Page 7 and 8: Inledning På uPPdraG av SocialStyr
- Page 9 and 10: Del 1. Övergripande synpunkter 1.
- Page 11 and 12: fackuttrycken alltför många. För
- Page 13 and 14: vetenskapliga försök - har oftast
- Page 15 and 16: mande) cannabinoiderna, främst THC
- Page 17 and 18: om de väsentliga dragen i missbruk
- Page 19 and 20: 3. Hur finner man kunskap om cannab
- Page 21 and 22: till översiktsartiklar (reviews) o
- Page 23 and 24: och det vanliga livet samt vid hög
- Page 25 and 26: varandra. Och kombinationen drogmis
- Page 27 and 28: Bruk: Ibland försöker vi i daglig
- Page 29 and 30: hur vanligt är cannabisberoende? D
- Page 31 and 32: 6. Cannabis och psykoser - en över
- Page 33 and 34: Följande relationer mellan cannabi
- Page 35 and 36: 7. Cannabisutlöst konfusion (delir
- Page 37 and 38: 8. Cannabisutlöst psykos Sammanfat
- Page 39 and 40: porter talar om vanerökare som eft
- Page 41 and 42: 9. Cannabisrökning, schizofreni oc
- Page 43: • Förändringskoppling. Orsaken
- Page 47 and 48: Samtliga författare av översikter
- Page 49 and 50: Det viktiga för de kliniskt verksa
- Page 51 and 52: psykotiska symtom har troligen aldr
- Page 53 and 54: ade i allmänhet inte professionell
- Page 55 and 56: 11. Affektiva sjukdomar: Depression
- Page 57 and 58: återundersöktes 1995, vilket var
- Page 59 and 60: cannabis och självmordshandlingar
- Page 61 and 62: ökte cannabis. Man fann att det va
- Page 63 and 64: sig också finna vissa belägg för
- Page 65 and 66: och ångesttillstånd, utan även s
- Page 67 and 68: Del 3. Vissa psykologiska och psyko
- Page 69 and 70: Soueif, 1976). Även om dessa studi
- Page 71 and 72: Block et al. (1990) visar att inten
- Page 73 and 74: Lundqvist delar in de kognitiva fun
- Page 75 and 76: Vilken betydelse har de kognitiva s
- Page 77 and 78: 15. Cannabisrökning under tonåren
- Page 79 and 80: I det följande kommer fyra aspekte
- Page 81 and 82: mellan 1 och 9 gånger hade 16 proc
- Page 83 and 84: cannabisrökande tvillingen löpte
- Page 85 and 86: ling. Men även om den beskrivna in
- Page 87 and 88: Den mest omfattande och ingående l
- Page 89 and 90: 16. Cannabis och bilkörning Samman
- Page 91 and 92: undersökningar i simulator En samm
- Page 93 and 94: utan intresse för bedömning av ak
Andréasson et al. (1989) <strong>och</strong> Allebeck et al. (1993) har i ett par kompletterande<br />
undersökningar försökt <strong>och</strong> till stor del lyckats undanröja svagheterna i den<br />
ursprungliga undersökningen <strong>och</strong> stärka sina ursprungliga fynd. I den senare undersökningen<br />
gick man igenom journaluppgifter över 112 patienter i Stockholms län<br />
- med både diagnoserna schizofreni <strong>och</strong> cannabisberoende. Forskarna tittade bland<br />
annat på patienternas sjukdomsbild vid sjukdomsdebuten, tidsförhållandet mellan<br />
cannabismissbruket <strong>och</strong> insjuknandet samt eventuell förekomst <strong>av</strong> andra droger,<br />
framför allt amfetamin. I allt väsentligt styrkte fynden vid dessa undersökningar<br />
slutsatserna i den ursprungliga studien.<br />
Ett ytterligare stöd för en aspekt <strong>av</strong> undersökningen utgör den genomgång <strong>av</strong> 100<br />
slumpvis utvalda journaler över patienter med schizofreni från åren 1973–1977.<br />
Man fann en hög grad <strong>av</strong> samstämmighet mellan olika regioner <strong>och</strong> sjukhus, en stabilitet<br />
över tid samt en hög grad <strong>av</strong> överensstämmelse med kriterierna för diagnosen<br />
schizofreni i DSM-IV (Dalman, et al., 2002).<br />
Den första analysen gjordes 15 år efter mönstringen. För att ytterligare stärka<br />
fynden <strong>och</strong> utvidga undersökningen genomfördes en uppföljande analys 27 år efter<br />
mönstringen. Forskargruppen bestod nu <strong>av</strong> svenska <strong>och</strong> engelska forskare (Zammit<br />
et al 2002). De kunde <strong>av</strong>färda några <strong>av</strong> de framförda tveksamheterna genom att jämföra<br />
den grupp som insjuknade inom fem år efter mönstringen med de som insjuknade<br />
senare samt förnya analysen <strong>av</strong> de data som lämnades vid mönstringsintervjun<br />
– nu i ljuset <strong>av</strong> ytterligare tolv års forskning om olika bakgrundsfaktorers betydelse<br />
för utveckling <strong>av</strong> schizofreni. Risken för att insjukna i schizofreni var ungefär densamma<br />
för de som insjuknat inom fem år som för de som insjuknat senare. På så sätt<br />
kunde man <strong>av</strong>färda misstanken att inte ha uppmärksammat personer i schizofren<br />
prodromalfas, alltså personer med tecken på ett kommande utbrott <strong>av</strong> schizofreni<br />
(som skulle tagit cannabis i självmedicineringssyfte). Man gjorde även en breddad<br />
kontroll <strong>av</strong> samvarierande faktorer. Inget <strong>av</strong> detta förändrade resultaten.<br />
Kohortstudier under 2000-talet<br />
Först under 2000-talet har det presenterats fler kohortstudier som kan komplettera<br />
<strong>och</strong> stödja den svenska <strong>och</strong> den svenskbrittiska studien <strong>av</strong> den svenska mönstringsårgången.<br />
Det har publicerats ett förvånande stort antal långsiktiga kohortstudier som<br />
undersöker om cannabis utlöser/orsakar schizofreni, annan psykos eller psykotiska<br />
symtom. Erfarna forskare har också i översiktsartiklar granskat de metodologiskt<br />
bästa <strong>av</strong> studierna. Av sju till nio översikter har jag valt ut fyra där man granskat<br />
ett urval <strong>av</strong> studierna, delvis samma studier i de olika översiktsartiklarna. Jag ska<br />
så koncentrerat som möjligt redogöra för deras slutsatser. En intressant iakttagelse<br />
är att man vid dessa studier fått ungefär samma riskökning o<strong>av</strong>sett vilken <strong>av</strong> de tre<br />
”psykotiska” utfallen man inriktat sig på. O<strong>av</strong>sett utfall löpte cannabisrökaren två<br />
till tre gånger högre risk att drabbas än icke-rökaren. Man fann också att riskökningen<br />
för utfallet schizofren sjukdom var direkt relaterad till totaldosen cannabis.<br />
s k a d o r <strong>av</strong> h a s c h o c h m a r i J u a n a 43
Change language