Skador av hasch och marijuana - Statens folkhälsoinstitut

Cannabis samsjuklighet med psykotiska tillstånd utgör utan tvekan ett av de mest
alarmerande förhållanden som faller under rubriken ”cannabis skadeverkningar”.
Jag ska i de följande fyra avsnitten redogöra för hur man på vetenskapligt håll ser
på denna relation i dag. På vissa punkter refererar jag också till egna kliniska erfarenheter.
Bland annat illustrerar jag med beskrivningar av ett eget fall.
två typer av psykoser: toxiska psykoser och funktionella psykoser
De toxiska psykoserna delas upp i cannabisutlöst psykos (kallas ibland haschpsykos
eller cannabispsykos) och cannabisutlöst konfusion (kallas ibland delirium).
Cannabisutlöst psykos har alltid större eller mindre inslag av konfusion (djupgående
förvirring) men domineras av psykotiska symtom, som hallucinationer och
vanföreställningar men utan tankestörningar. Cannabisutlöst konfusion domineras
av förvirring och desorientering med inslag av psykos. De två tillstånden debuterar
alltid i anslutning till cannabisintag. (Castle och Ames (1996) anser dessa tillstånd
vara uttryck för encefalopatier – övergående hjärnskador.) Förloppet är kortvarigt
om missbruket avbryts.
De andra är de så kallade funktionella psykoserna. Beteckningen ”funktionella”
syftar på att det inte finns någon känd organisk skada. I dag får vi i stället uttrycka
det så att de organiska inslagen sannolikt finns, men mer som en subtil neurofysiologisk
rubbning vars natur vi vet ganska lite om, men som gett en ökad sårbarhet för
psykotisk sjukdom. I den toxiska gruppen märks den direkta hjärnpåverkan genom
inslag av grumlat medvetande (konfusion), med uttalad förvirring, minnesstörning
med mera. Vid de funktionella tillstånden saknas dessa symtom. I stället förekommer
ofta tankepåverkan tillsammans med övriga psykotiska symtom. De uppstår
kortare eller längre tid – upp till flera år – efter cannabisdebuten. Ofta har rökningen
varit intensiv. Inte sällan har dessa psykoser ett kroniskt eller i varje fall långdraget
förlopp. En lämplig uppdelning är schizofreni och schizofreniform psykos. Allt fler
forskare tror dock att det vanligen rör sig om en typ av långvarig helt eller delvis
cannabisutlöst funktionell psykos – schizofreni.
Låt oss nu stanna upp och påpeka att man sedan en tid tillbaka, utifrån en dansk
studie (Arendt et al 2005), har börjat ifrågasätta den strikta uppdelningen mellan
kortvariga toxiska psykoser å ena sidan och de funktionella schizofreniforma
psykoserna och schizofrenin, i allmänhet långvariga, å andra sidan. I ett längre
perspektiv kanske det finns ett orsakssamband mellan de flesta av de kortvariga
psykoserna och schizofreni/schizofreniform psykos. Frågan diskuteras i kapitel 8,
”Cannabisutlösta psykoser”.
Det bör uppmärksammas att vi här har att göra med de mest djupgående störningarna
inom psykiatrin, störningar som, även om de skulle vara kortvariga, kan lämna
mångåriga eller livslånga spår hos den drabbade och anhöriga. Definitionsmässigt
handlar det om kombinationstillstånd med både ett missbrukstillstånd och en allvarlig
psykisk störning (se samsjuklighet i kapitel 4). Dessa ”dubbeldiagnoser” hör
till några av de mest svårbedömda inom psykiatrin. Det rör sig också om tillstånd
som inte sällan engagerar de mest kostnadskrävande resurserna.
s k a d o r av h a s c h o c h m a r i J u a n a 31