Skador av hasch och marijuana - Statens folkhälsoinstitut
Skador av hasch och marijuana - Statens folkhälsoinstitut Skador av hasch och marijuana - Statens folkhälsoinstitut
ska jag här uppehålla mig vid framför allt A.J. Budneys och hans medarbetares forskningsresultat. Gruppen har under en 15-årsperiod genomfört en rad studier som belyser olika aspekter av cannabisberoendet. Deras forskning har även rört behandling av det, vilket dock ligger utanför ramen för denna skrift. Om abstinenssyndromet: • Börjar inom 24–48 timmar med högst intensitet andra till fjärde dygnet. Klingar av inom tre veckor (Budney et al. 2003). • Syndromet upphör om THC ges oralt i tillräckligt hög dos. Prövat och matchat mot placebo (Budney et al. 2007a). • Abstinenssymtom – enligt lista nedan – har registrerats a) i försökssituationer (t.ex. enligt ovanstående), b) i missbrukares hemmiljö, c) genom systematiska intervjuer med grupper av beroende missbrukare genomförda på öppenvårdsmottagning och d) vid intervjuer med anhöriga (Budney et al. 1999, Budney A.J. 2006, Vandrey et al 2005). Abstinenssymtom: Vanligt förekommande: • ilska, aggressivitet • minskad aptit och viktförlust • irritabilitet • nervositet/ångest • rastlöshet • sömnsvårigheter inklusive ”konstiga drömmar”. Mindre vanliga symtom: • frysningar • nedstämdhet • magsmärtor • skakningar • svettningar. Sammanfattningsvis ger cannabis upphov till beroende och ett abstinenssyndrom som omfattar känslomässiga och beteendemässiga störningar. Det rör sig om ett signifikant abstinenssyndrom som dock är mindre utpräglat än vid heroin-, alkohol- och kokainberoende (Budney A.J. 2006). s k a d o r av h a s c h o c h m a r i J u a n a 27
hur vanligt är cannabisberoende? Den här typen av frågor om frekvens (prevalens) har man försökt besvara inom ramen för den stora nordamerikanska befolkningsstudien, Epidemiologic Catchment Area (ECA) Study. Av de 20 000 tillfrågade uppvisade 4,4 procent tecken på missbruk eller beroende (cannabis use disorders). Enligt gängse kriterier var 2,7 procent beroende (Hall, et al., 1994, sid. 116). I en senare undersökning från USA presenterade Compton et al (2004) en stor undersökning inom ramen för NESARC (National Epidemiologic Survey on Alcohol and Related Condition). Den undersökta gruppen bestod av 43 000 personer som var representativa för amerikanska män och kvinnor över 18 år och avsåg åren 2001–2002. Resultat: 4 procent hade rökt cannabis under det senaste året. Endast 0,4 procent uppfyllde kriterierna för beroende under det gångna året. Relationen mellan missbruk och beroende var 3 till 1 med den högre siffran för missbruk. Om man vänder på det hela och frågar sig hur stor andel av dem som brukade cannabis som också hade ett beroende under det gångna året blir siffran 35,6 procent. NESARC-undersökningen hade också en övergripande målsättning, nämligen att kunna ligga till grund för en jämförelse med en undersökning som genomfördes tio år tidigare och omfattande ungefär lika många amerikaner över 18 år (Comton et al 2004). Man fann att cannabisbruket i stort sett var oförändrat (0,1 procents ökning) medan talen för missbruk och beroende hade ökat med 0,2 respektive 0,1 procent. En anmärkningsvärd förändring under tioårsperioden var den högre andelen av användarna som var missbrukare eller beroende. En ökning på i genomsnitt 5 procent. Ökningen hade i första hand skett bland de yngsta brukarna. Man ser förändringen under tioårsperioden som ett uttryck för bl.a. en ökad användning hos de yngsta. Enligt Comton har det visats av flera forskare att detta innebär en snabbare övergång till missbruk och beroende. En annan orsak kan enligt forskarna vara den 66-procentiga ökningen av THC-styrkan under perioden, som också ger en snabbare tillvänjning. W Swift et al rapporterar 2001 om en likaledes nationell men australisk studie. Man studerade drygt 10 000 personer över 18 år, representativa för befolkningen. Under det gångna året hade 1,5 procent varit beroende och 0,7 procent missbrukare. Av de 7,1 procent som var cannabisanvändare på någon nivå var cirka 20 procent beroende och cirka 10 procent missbrukare. I den cannabismonografi som getts ut av australiska National Drug and Alcohol Research Center (Hall, et al., 1994) finns ett omfattande och synnerligen väl genomarbetat avsnitt om cannabis beroende. Författarna understryker först att olika grupper (som skiljer sig åt könsmässigt, åldersmässigt, socialt och så vidare) löper olika stor risk att utveckla beroende. Därefter fastslår de att litteratur genomgången ger fog för tumregeln att den som någon gång börjat röka cannabis löper cirka 10 procents risk att under någon period i sitt liv utveckla beroende. 28 s k a d o r av h a s c h o c h m a r i J u a n a
- Page 1 and 2: Skador av hasch och marijuana En ge
- Page 3 and 4: © STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖST
- Page 5 and 6: 112 Referenser inledning 112 kapite
- Page 7 and 8: Inledning På uPPdraG av SocialStyr
- Page 9 and 10: Del 1. Övergripande synpunkter 1.
- Page 11 and 12: fackuttrycken alltför många. För
- Page 13 and 14: vetenskapliga försök - har oftast
- Page 15 and 16: mande) cannabinoiderna, främst THC
- Page 17 and 18: om de väsentliga dragen i missbruk
- Page 19 and 20: 3. Hur finner man kunskap om cannab
- Page 21 and 22: till översiktsartiklar (reviews) o
- Page 23 and 24: och det vanliga livet samt vid hög
- Page 25 and 26: varandra. Och kombinationen drogmis
- Page 27: Bruk: Ibland försöker vi i daglig
- Page 31 and 32: 6. Cannabis och psykoser - en över
- Page 33 and 34: Följande relationer mellan cannabi
- Page 35 and 36: 7. Cannabisutlöst konfusion (delir
- Page 37 and 38: 8. Cannabisutlöst psykos Sammanfat
- Page 39 and 40: porter talar om vanerökare som eft
- Page 41 and 42: 9. Cannabisrökning, schizofreni oc
- Page 43 and 44: • Förändringskoppling. Orsaken
- Page 45 and 46: Översikterna: Louise Arsenault och
- Page 47 and 48: Samtliga författare av översikter
- Page 49 and 50: Det viktiga för de kliniskt verksa
- Page 51 and 52: psykotiska symtom har troligen aldr
- Page 53 and 54: ade i allmänhet inte professionell
- Page 55 and 56: 11. Affektiva sjukdomar: Depression
- Page 57 and 58: återundersöktes 1995, vilket var
- Page 59 and 60: cannabis och självmordshandlingar
- Page 61 and 62: ökte cannabis. Man fann att det va
- Page 63 and 64: sig också finna vissa belägg för
- Page 65 and 66: och ångesttillstånd, utan även s
- Page 67 and 68: Del 3. Vissa psykologiska och psyko
- Page 69 and 70: Soueif, 1976). Även om dessa studi
- Page 71 and 72: Block et al. (1990) visar att inten
- Page 73 and 74: Lundqvist delar in de kognitiva fun
- Page 75 and 76: Vilken betydelse har de kognitiva s
- Page 77 and 78: 15. Cannabisrökning under tonåren
ska jag här uppehålla mig vid framför allt A.J. Budneys <strong>och</strong> hans medarbetares<br />
forskningsresultat. Gruppen har under en 15-årsperiod genomfört en rad studier<br />
som belyser olika aspekter <strong>av</strong> cannabisberoendet. Deras forskning har även rört<br />
behandling <strong>av</strong> det, vilket dock ligger utanför ramen för denna skrift.<br />
Om abstinenssyndromet:<br />
• Börjar inom 24–48 timmar med högst intensitet andra till fjärde dygnet.<br />
Klingar <strong>av</strong> inom tre veckor (Budney et al. 2003).<br />
• Syndromet upphör om THC ges oralt i tillräckligt hög dos. Prövat <strong>och</strong><br />
matchat mot placebo (Budney et al. 2007a).<br />
• Abstinenssymtom – enligt lista nedan – har registrerats a) i försökssituationer<br />
(t.ex. enligt ovanstående), b) i missbrukares hemmiljö, c) genom<br />
systematiska intervjuer med grupper <strong>av</strong> beroende missbrukare genomförda<br />
på öppenvårdsmottagning <strong>och</strong> d) vid intervjuer med anhöriga<br />
(Budney et al. 1999, Budney A.J. 2006, Vandrey et al 2005).<br />
Abstinenssymtom:<br />
Vanligt förekommande:<br />
• ilska, aggressivitet<br />
• minskad aptit <strong>och</strong> viktförlust<br />
• irritabilitet<br />
• nervositet/ångest<br />
• rastlöshet<br />
• sömnsvårigheter inklusive ”konstiga drömmar”.<br />
Mindre vanliga symtom:<br />
• frysningar<br />
• nedstämdhet<br />
• magsmärtor<br />
• skakningar<br />
• svettningar.<br />
Sammanfattningsvis ger cannabis upphov till beroende <strong>och</strong> ett abstinenssyndrom<br />
som omfattar känslomässiga <strong>och</strong> beteendemässiga störningar. Det rör sig om ett<br />
signifikant abstinenssyndrom som dock är mindre utpräglat än vid heroin-, alkohol-<br />
<strong>och</strong> kokainberoende (Budney A.J. 2006).<br />
s k a d o r <strong>av</strong> h a s c h o c h m a r i J u a n a 27
Change language